Koranbr?nningar och ordningslagar
Tv? sidor av samma mynt?
Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner. Som svar p? detta best?llde den svenska regeringen en utredning om m?jligheten att ?ndra den svenska ordningslagen f?r att f?rbjuda offentliga sammankomster som skulle kunna ?ventyra Sveriges nationella s?kerhet. Denna uppsats unders?ker resultaten av utredningen utifr?n ett performativt teoretiskt ramverk f?r att visa hur den juridiska kategoriseringen av reaktionerna p? koranbr?nningar som hot mot nationell s?kerhet implicerar att detta hot h?rstammar fr?n islamistisk terrorism, och att en s?dan kategorisering riskerar att reproducera m?nga av de samma diskurser och subjektiviteter som koranbr?nningarna i f?rsta hand reproducerar. Resultaten visar att b?de koranbr?nningar och det f?reslagna f?r?ndringen av ordningslagen bygger p? diskurser som kopplar Islam till v?ld och terrorism, som st?ller Islam som ett hot mot det v?sterl?ndska samh?llet, och som i slut?ndan producerar Islam och muslimer som en utegrupp i f?rh?llande till Sverige och V?st.