Lönediskriminering i arbetslivet på grund av könstillhörighet
Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om det finns löneskillnader i Sverige mellan kvinnor och män. Vidare har det utretts vilka rättsliga förutsättningar om måste vara uppfyllda för att lönediskriminering på grund av könstillhörighet ska anses föreligga samt vad arbetsgivaren har för skyldigheter för att motverka lönediskriminering.För att uppnå syftet har den traditionella juridiska metoden används där lagar, förarbeten, rättspraxis och doktrin har studerats. För att en arbetstagare ska kunna påstå sig ha blivit lönediskriminerad på grund av könstillhörighet krävs det att rekvisiten missgynnande och jämförbar situation är uppfyllda. Det påstådda missgynnandet måste dock ha ett samband med diskrimineringsgrunden könstillhörighet. Vid utredning om förekomsten av lönediskriminering ska det göras en jämförelse med hur en annan arbetstagare blivit behandlad eller skulle behandlas i en jämförbar situation. Därefter måste en jämförelse mellan arbetsuppgifterna göras. Arbetsuppgifterna måste anses som lika eller likvärdiga för att lönediskriminering ska föreligga. Av det rättsfall som studerats kan det konstateras att det sällan förekommer att arbetsdomstolen har fällt arbetsgivaren för otillåten lönediskriminering. En av anledningarna är att arbetsgivaren lätt kan bryta påståendet om lönediskriminering genom att hävda att arbetstagaren har spetskompetens eller att löneskillnaden beror på marknadsfaktorer. I civilrättsliga fall är det vanligast att den som påstår något som har bevisbördan men inom detta område är det omvänd bevisbörda. Det är således arbetsgivarens skyldighet att visa att lönediskriminering inte föreligger om en arbetstagare påstår sig blivit lönediskriminerad.