I de nationella mÄlen för Àmnet naturkunskap i gymnasieskolan lyfts naturvetenskapernas arbetssÀtt fram. Ett verktyg för naturvetare Àr rapportskrivningen. Laborationsrapporten Àr en traditionell metod i naturkunskapsÀmnet och borde vara möjlig att utveckla. I detta arbete finns en översikt över strukturen i aktuella instruktioner för laborationsrapporter. DÀrefter följer en teoriöversikt om lÀrande i naturvetenskap och en forskningsöversikt om skrivandets roll för lÀrande i naturvetenskap.

I denna studie Àr avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstÄr mellan tvÄ ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie bestÄr av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar, pÄ gymnasieskolan Liljevalchs internationella lÀroverk i SödertÀlje.För att nÄ en ökad kunskap om varför konflikter uppstÄr har vi anvÀnt oss av teoretiska utgÄngspunkter som ett verktyg. Dessa utgÄngspunkter Àr teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism.DÀrmed har studien genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod, för att fÄ en bÀttre förstÄelse för varför konflikter uppstÄr mellan tvÄ specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrÄn ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med Ätta ungdomar, dÀr hÀlften av dessa utgjorde informanter frÄn gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra frÄn gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar.

Syftet med min uppsats var att undersöka och jÀmföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska lÀromedel i religionskunskap för gymnasiet de tvÄ senaste Ärtiondena. Jag ville ta reda pÄ om, och i sÄdant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har Àndrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. MÄlet med min uppsats var att försöka fÄ fram data som synliggör om det eventuellt var sÄ att den ökande islamofobin i samhÀllet Àven har letat sig in i skolans lÀroböcker.Efter att ha undersökt texterna i böckerna sÄ skulle jag bestÀmt vilja hÀvda att den ökande islamofobin i samhÀllet efter 11/9 inte motsvaras av det som stÄr i böckerna. Jag har inte kunnat hitta nÄgot som tyder pÄ att lÀroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. IstÀllet sÄ tyder min analys pÄ att böckerna efter 11/9 Àr betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hÄllning till materialet Àn vad de tidigare böckerna har.

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie pÄ en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsÀttningar pÄ skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsÀttningar som krÀvs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krÀvs det att dessa fÄr arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassrÄd och dels genom att kunna pÄverka arbetsformerna pÄ skolan och Àven examinationsformerna. Det krÀvs Àven att undervisningsformerna bygger pÄ diskussion och dialog.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielÀrare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningslÀget som framhÄller frÀmst de positiva sidorna med matriser. De frÄgestÀllningar som jag Àmnat besvara var: Hur uppfattar historielÀrarna att matriser bör anvÀndas i undervisningen? Vad Àr lÀrarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lÀrarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som anvÀndes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomlÀsningar av de transkriberade intervjuerna dÀr citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier dÀr lÀrarnas utsagor sÄgs som ett redskap för Skolverket, lÀrarna och eleverna.

Syftet med studien att skildra hur idrottslÀrare undervisar om doping och hur dessa lÀrare uppfattar kunskapskravet gÀllande doping angivet i gymnasieskolans lÀroplan. FrÄgestÀllningarna i studien behandlar hur tvÄ lÀrare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans lÀroplan. UndersökningssÀttet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lÀrarna undervisar om doping inom idrott och hÀlsa som en del av kost eller ANT- undervisning. LÀrarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen Àr komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra gymnasieelevers tankar och erfarenheter kring möjligheten att koncentrera sig i sin lÀrmiljö. ForskningsfrÄgorna Àr: 1) Vad lyfter eleverna fram i sina texter som de anser pÄverkar deras förmÄga att koncentrera sig i lÀrmiljön? 2) Hur anser eleverna att det de tar upp pÄverkar deras förmÄga att koncentrera sig i lÀrmiljön? 3) Hur uppfattar eleverna sin lÀrmiljö och sina förutsÀttningar för att kunna koncentrera sig i denna lÀrmiljö? 4)Vilka kunskaper och förutsÀttningar för koncentration kan man av elevernas utsagor se att de har för att kunna ta ansvar för utformandet av sin lÀrmiljö? Studien antar ett interaktionistiskt elevperspektiv dÀr utgÄngspunkten Àr att belysa elevers egna erfarenheter och reflektioner kring koncentration i skolan. Val av undersökningsmetod har dÀrför fallit pÄ elevtexter som sedan analyserats cirkulÀrt pÄ en kvalitativ, förstÄelseinriktad grund. De elever som ingÄr i studien gÄr alla i klass 1 vid det estetiska programmet i gymnasieskolan.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar pÄ flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta pÄ vÀgledarens upplevelse om krav, resurser, förvÀntningar och stöd. Genom dessa faktorer fÄr lÀsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts pÄ sÄ sÀtt att sex studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgÄtt frÄn Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna pÄverkar den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och vÄld och hur de förhÄller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen bestÄr av tre övergripande frÄgestÀllningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/vÄld pÄ enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/vÄld? Studien Àr genomförd under vÄren 2008 och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i Göteborg.I vÄr analys av materialets tvÄ första frÄgestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett postkolonialt perspektiv dÀr vi ocksÄ anvÀnder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frÄgestÀllningen analyserar vi med hjÀlp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/vÄld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrÄn ett postkolonialistiskt perspektiv ett Äterkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.

Att pÄverka sin egen skolgÄng kan betraktas som en ynnest eller som ett krav. I vilket fall sÄ anser författarna att elevens utvildning blir den bÀsta möjliga om eleven fÄr möjlighet att vara med och besluta - bÄde i lÀrandeprocessen och i examinationsprocessen. Syftet med detta arbete var just att studera elevernas inflytande i lÀrande- och elevernas inflytande i examinationsprocessen. UtifrÄn författarnas studier sÄ visar det sig att eleverna mycket riktigt föresprÄkar ett inflytande i dessa. Författarna utförde tvÄ studier, Studie I "Janne", dÀr elever frÄn gymnasieskolan och folkhögskolan fick ta stÀllning till en fiktiv elev, Janne, och hans svÄrigheter kring den skriftliga examinationsformen.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ ta del av verksamma lĂ€rares upplevelse av arbetet med LTG-metoden, ljudmetoden samt metoden att skriva sig till lĂ€sning. LikasĂ„ Ă€r studiens syfte att kartlĂ€gga lĂ€rares instĂ€llning till olika hjĂ€lpmedel som finns att anvĂ€nda i lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen sĂ„som lĂ€romedel, elevproducerat material, skön- och facklitteratur, medier, populĂ€rkultur och IKT. Vi intervjuade sex lĂ€rare verksamma i Ă„rskurs ett till tre för att ta del av deras tankar och upplevelser.Intervjuerna visade att alla lĂ€rare anvĂ€nder sig av samtliga lĂ€s- och skrivmetoder och tycker att de bör gĂ„ hand i hand för att eleverna ska fĂ„r bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva och kĂ€nna glĂ€dje inför skriftsprĂ„ket. Som en röd trĂ„d genom samtliga metoder nĂ€mns den glĂ€dje som vissa delmoment i metoderna ger inför skrivandet och lĂ€sandet. Även lĂ€rarens betydelse Ă€r genomgĂ„ende; Ă€r inte lĂ€raren positiv och engagerande sker inget lĂ€rande oavsett metod.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser pÄ företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar ocksÄ om hur kompetensstrategier kan samverka med affÀrsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer med respondenter frÄn tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare anvÀnder sig av.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslÀrare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige anvÀnder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus Àr fÄ och dessutom abstrakta. I lÀroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet ? nÄgot krav pÄ att det skall finnas med gÄr dÀremot inte att finna. Endast i Àmnesplanen för religionskunskap stÄr det att en ?genusdimension? skall synas i undervisningen.Merparten av lÀrarna anser dessa mÄl vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anlÀggs i deras undervisning.

Syftet med studien var  att  kartlÀgga, belysa och förstÄ  hur mÄluppfyllelseprocessen fungerar pÄ en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  mÄluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter dÀr lÀrare  tolkar  och  förmedlar  kursmÄl, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare Àr syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion pÄ denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgÄngspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.