Denna studie handlar om eurocentrism i svenska lÀroböcker. Det analyserade verket Àr Epos ? För gymnasieskolan frÄn 2012, som kontrasteras mot de lÀroböcker som den tidigare forskningen analyserat. UtifrÄn en modell konstruerad utifrÄn anti-eurocentriska teoretiker, sÄsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida lÀromedlet Àr att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden Àr en kvalitativ innehÄllsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag Àr att förbereda eleverna för det samhÀlls- och arbetsliv som vÀntar efter avslutad skolgÄng. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjÀrde Är. Den fjÀrde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hÄlls dessa val var femte Är. Uppsatsens syfte Àr att i lÀroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framstÀlls i jÀmförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmÀktige och kommunfullmÀktige framstÀlls.

I denna studie analyseras Ätta olika lÀroböcker som anvÀnds pÄ gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolÀmnena svenska och engelska utifrÄn dess texters svÄrighetsgrad. Syftet med följande studie Àr att studera huruvida lÀsbarheten i lÀrobokstexter Àr förankrade i forskning kring lÀsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jÀmförs lÀrobokstexternas kanonisering i förhÄllande till kurs- och Àmnesplaner. Denna studie har utförts utifrÄn Lennart Hellspongs lÀsbarhetsanalys med fokus pÄ typografisk lÀsbarhet samt lÀsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts pÄ de lÀngsta texterna.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

I denna studie intervjuades fem gymnasielÀrare i naturvetenskapliga Àmnen kring att undervisa och lÀra utanför klassrummet. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr; Varför skall man undervisa och lÀra utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lÀrare var positiva till att anvÀnda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillrÀckligt mycket. Fördelar som dessa lÀrare kunde se med att vÀlja att ha undervisning pÄ en annan plats Àn klassrummet var att det gav en bÀttre verklighetsanknytning, var lÀttare att arbeta Àmnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lÀra, och slutligen att det förbÀttrar sociala interaktioner mellan sÄvÀl elever som mellan elever och lÀrare. De hinder eller nackdelar lÀrarna kunde se med att anvÀnda sig av undervisning pÄ en annan plats Àn i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmÀssiga och schemamÀssiga problem men de var Àven en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktÀren pÄ de naturvetenskapliga Àmnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lÀrarna inte kÀnde sig trygga och bekvÀma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska lÀge, vÀder, transport, riskbedömningar, saknat lÀrarsamarbete och saknad av lÀmpliga lÀromiljöer utanför klassrummet uttrycktes ocksÄ vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

Skolverket menar att populÀrkultur, dÀribland dataspel, Àr anvÀndbara verktyg för att nÄ elevernas livsvÀrldar i religionskunskapsundervisningen.Den hÀr uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar:FÄr rÀtt och fel handling nÄgot utrymme i Mass Effect? PÄ vilket sÀtt? Vad Àr rÀtt och fel i spelkontexten?Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmÄgor som Àr en del av religionskunskapens etikundervisning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jÀmförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhÄllningssÀtt; dessa Àr etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas ocksÄ utifrÄn en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar hÀr med teoretisk och kursplanemÀssig förankring.Undersökningen visar att flera av de omrÄden som ska ingÄ i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att lÄta olika element i Mass Effect-spelen möta Àmnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv bÄde berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut.

Denna uppsats undersöker om avslappning och massage kan ha en positiv effekt pÄ gymnasieelever. Undersökningen har som mÄl att ta reda pÄ om det finns ett behov för avslappning och massage i gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ form dÀr fokus ligger pÄ intervjuer som sker bÄde innan undersökningen start och efter undersökningens avslut. Under tvÄ veckors tid fÄr en klass pÄ en gymnasieskola avslappning och massage i femton minuter varje dag. UtifrÄn projektets material och en litteraturstudium som innehÄller tidigare forskning kommer uppsatsen att diskutera vikten av avslappning och massage i vardagen samt hur den pÄverkar kroppen.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Forskning visar att övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en viktig brytpunkt i mĂ„nga ungdomars liv, dock Ă€r denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men ocksĂ„ svĂ„rt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare vĂ€ljer att genomföra ett programbyte. Även om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar Ă€ndĂ„ kĂ€nslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar. Uppsatsen syftar till att ge en förstĂ„else för unga mĂ€nniskors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring bĂ„de gymnasieval och programbyten, belyses vad som pĂ„verkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer.

Att kommunicera med hjÀlp av bilder Àr en vanlig metod i dagens postmoderna samhÀlle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans Àmne historia har de didaktiska metoderna under senare Är varit föremÄl för nÀrmare granskning. TvÄ av de metoder som lyfts i detta sammanhang Àr berÀttelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie Àr sÄledes att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlÀrnings- och förstÄelseprocess.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever pÄverkas av att delta i den specialpedagogiska studioverksamheten pÄ en större gymnasieskola i en mindre stad med avseende pÄ upplevt resultat, sjÀlvbild samt kÀnsla av inkludering eller exkludering. Nio elever pÄ olika program och i olika skolÄr pÄ den aktuella gymnasieskolan intervjuades om sina upplevelser av att behöva och fÄ stöd av en specialpedagog i den specialpedagogiska studioverksamheten. Elevernas erfarenheter och upplevelser kategoriserades, analyserades och jÀmfördes för att utröna om och hur de pÄverkats av att lÀmna klassen och fÄ stöd i studion. Resultatet visar, att flertalet elever anser sig ha fÄtt bÀttre kunskaper och klarat kurser bÀttre med hjÀlp av specialpedagogernas stöd. Ingen verkar ha fÄtt en försÀmrad sjÀlvbild av att lÀmna klasskamraterna och fÄ undervisning i studion, men flera av eleverna beskriver hur deras sjÀlvbild istÀllet förbÀttrats eftersom de blivit sedda och mötts av förstÄelse och acceptans pÄ ett annat sÀtt i studion Àn i det vanliga klassrummet. Ingen av eleverna verkar kÀnna sig exkluderad pÄ grund av att de lÀmnar klassrummet ibland, men flera av eleverna har kÀnt sig exkluderade i det vanliga klassrummet nÀr lÀraren inte tar hÀnsyn till deras behov..

Burman Anders. Sanningen utgÄr frÄn Europa? ? En analys av tvÄ lÀroböcker i historia med utgÄngspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och SamhÀlle, Historievetenskap och lÀrande, LÀrarexamen 270 hp, Malmö LÀrarutbildning, Malmö Högskola 2008 Syftet med denna undersökning Àr att undersöka eventuell eurocentrism i det sprÄk som anvÀnds i gymnasielÀroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lÀrobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen. Denna undersökning utgÄr frÄn kritisk lingvistisk textanalys av tvÄ olika lÀroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat.

The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachersÂŽ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalistsÂŽ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes.

In a world where digital media is becoming a greater part of people?s everyday and working lives it is plausible to assume that the upcoming generation of pupils expect the teaching media to adapt thereafter. It is this assumption of an increased demand that Natur & Kultur is hoping to be able to meet. This thesis has been a stage in the process of producing digital material in the subject of mathematics for high school students. Specifically the aims of this thesis have been to make a rough description of the largest competitive companies? products within the same market, explore and put together a brief theoretical foundation of contemporary research and produce concrete examples of ideas for digital applications.