The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah?s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization.

Denna studie söker ta reda pÄ pÄ vilket sÀtt den ekonoiska tillvÀxten presenteras i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillvÀxt i de studerade lÀroböckerna för samhÀllskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa lÀroböcker kring begreppet ekonomisk tillvÀxt? Den metod som anvÀnt Àr textanalys. Med hjÀlp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillvÀxten studeras fyra lÀroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktÀr.

I den svenska gymnasieskolan ingÄr kursen ?PA 1201 Projektarbete? som obligatorisk i samtliga gymnasieprogram. Styrdokumenten för kursen genomsyras av det svÄrfÄngade begreppet sjÀlvstÀndighet. Studien syftar till att identifiera redskap och metoder eleverna anvÀnder sig av för att möta kravet om sjÀlvstÀndighet i PA 1201, och att redovisa vad som tolkas som elevernas förestÀllningar av vad som konstituerar sjÀlvstÀndighet.Resultaten Àr nÄdda genom analyser av videoinspelningar av elever i interaktion och genom samma elevers loggboksanteckningar. I analysarbetet av filmerna har Zimmermans self-regulated strategies (1989) varit vÀgledande.

LĂ€roböcker har sedan folkskolans lĂ€sebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler Ă€mnen och fler upplagor Ă€n tidigare. Även i historieĂ€mnet har lĂ€roböckerna utvecklats och historien har genom Ă„ren tolkats och författats pĂ„ olika sĂ€tt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en lĂ€roplan att förhĂ„lla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men Ă€ven lĂ€roplanen har förĂ€ndrats i takt med skolans och samhĂ€llets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny lĂ€roplan att anpassa sig till, en anpassning som Ă€ven pĂ„verkar hur lĂ€roböckerna författas.

I dagens skolor Àr det mÄnga elever som lÀmnar bÄde grund- och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Orsakerna till detta lÀggs ofta pÄ de enskilda eleverna och inte pÄ skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror pÄ faktorer som rör bÄde skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullstÀndiga betyg. Studien har nÀrmat sig dessa förklaringar ur bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas mÄluppfyllelse beror mycket pÄ den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och bÄde lÀrare och elever anser att det elevernas livssituation Àr avgörande för deras inlÀrning och för hur de uppnÄr mÄlen.

I detta examensarbete intresserar vi oss för gymnasielÀrares bildanvÀndande i undervisningen. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Det faktum att skolans undervisning idag till stora delar baseras pÄ text gör att vissa elever missgynnas. För vissa elever stimulerar en bild lÀrandet bÀttre Àn en text.Syftet för examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i gymnasieskolan anvÀnder bilder i undervisningen, vilka syften de har och vilka erfarenheter de gjort av bildanvÀndandet. Undersökningen bygger pÄ elva intervjuer med gymnasielÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att ur ett elevperspektiv undersöka orsakerna till gymnasieelevers omval. Under vÄra praktikperioder i utbildningen har vi mött elever som gjort omval och upplevt detta som svÄrt och jobbigt. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vad eleverna sjÀlva uppfattar vara orsak till omvalet. Vi har intervjuat totalt nio elever som gÄr i Ärskurs tvÄ och som har gjort omval i Ärskurs ett. Att vi valde att intervjua elever i Ärskurs tvÄ beror pÄ att vi ville att eleverna skulle ha hunnit reflektera över sitt omval men ÀndÄ ha det nÄgorlunda fÀrskt i minnet. Vi har gjort en kort historik över hur gymnasieskolan har förÀndrats.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med detta arbete var att undersöka och fÄ grepp om de faktorer, som verkar mellan lÀromedlen och eleverna, respektive lÀromedlen och lÀrarna. FrÄgestÀllningarna var följande:- Vilka faktorer pÄverkar lÀromedlets funktion?- Vad kommunicerar dessa faktorer till lÀrare, respektive elever?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lÀrare och elever i gymnasiet, i Àmnet matematik.I vÄrt arbete sÄg vi en röd trÄd som löpte genom litteratur och artiklar. TrÄden var vikten av det matematiska sprÄket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förstÄelsen. Vi har skÀrskÄdat olika faktorer som vi fÄtt fram genom en amerikansk utvÀrderingsprocedur.

Elever upplever allt som oftast svÄrigheter med den naturvetenskapliga undervisningen som ofta upplevs som abstrakt och overklig. De förklaringsmodeller som har beskrivits kring detta Àr att eleverna har svÄrigheter med att vÀxla mellan makro (det man ser med ögat) och mikro (molekylÀr vÀrld). I flera publikationer har man kunnat visa att för att nÄ en bred publik bör man aktivera sÄ mÄnga sinnen som möjligt vilket Àr det som jag tar fasta pÄ i detta arbete. Datormedierad multimedia framstÀllning i undervisningen har, i publikationer, visat sig kunna kan skapa en bÀttre förstÄelse hos elever i kemi. Framförallt Àr det datorgenererad media framstÀllning som simultant kan presenterar kemiska förlopp med olika representationer som har visat sig ge bra resultat.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Detta examensarbete beskriver dator- och nÀtverkssÀkerhet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka den interna nÀtverkssÀkerheten pÄ en gymnasieskola. Speciellt viktigt att undersöka Àr de kriterier skolan har, om kriterierna uppfylls och pÄ vilket sÀtt dessa kan testas. Tester utfördes gÀllande sÀkerhetsprogramvaran för att sÀkerstÀlla att den verkligen var sÀker mot intrÄng. Tester genomfördes Àven för att kontrollera att elevdatorerna hade ett BIOS-lösenord nÀrvarande, att eleverna hade lagringsutrymme pÄ servern men inte kunde överskrida lagringskvoten, och att eleverna var lokala administratörer pÄ en bÀrbar klientdator.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka elevers förstÄelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville Àven undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsförestÀllningar. Detta har vi tagit reda pÄ genom att fördjupa oss i en mÀngd litteratur som behandlar omrÄden kring energi. Vi genomförde en enkÀtundersökning pÄ tvÄ olika skolor med elever i Ärskurs 8 och elever som gÄr andra Äret pÄ gymnasiet. Undersökningen hjÀlpte oss att besvara vÄra forskningsfrÄgor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever fÄr i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever fÄr lÀsa litteratur Àven frÄn den icke vÀsterlÀndska kultursfÀren kan de fÄ en ökad förstÄelse för mÀnniskor med annan kulturell bakgrund. Genom att anvÀnda sig av ett balanserat mÄngkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lÀra kÀnna andras vÀrldar och pÄ sÄ vis komma bakom stereotypa bilder av mÀnniskor. Att se om, och i sÄ fall hur, globaliseringen av vÀrlden och det mÄngkulturella samhÀllet avspeglas i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi har utgÄtt frÄn ett kvalitativt perspektiv i vÄr forskning.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap pÄ A- och B-nivÄ för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen pÄ Àmnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som Àr en del i Gy2011. Granskningen Àr gjord utifrÄn vilken kunskapssyns som kan skönjas i de bÄda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgÄ ifrÄn Àr kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa tvÄ perspektiv Àr valda för att de enligt tradition utifrÄn vad som karaktÀriserar dem har stÀllts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn Àr dominerande bÄde i den dagsaktuella kursplanen och ocksÄ den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgÄngspunkterna som beskrivs i Àmnets karaktÀr och uppbyggnad men ocksÄ i flera mÄl som med undervisningen ska efterstrÀvas.