Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Den hÀr uppsatsen studerar lÀroböcker anpassade för gymnasieskolans grundkurser i samhÀllskunskap för att undersöka lÀroböckernas beskrivning av politiskt deltagande. Syftet Àr att undersöka om lÀroböckerna uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare syften Àr att undersöka om lÀroböckerna fokuserar pÄ nÄgon form av det politiska deltagandet samt om det finns nÄgon skillnad mellan lÀroböckerna för de praktiska- respektive de teoretiska programmen. UtifrÄn tidigare forskning och teori skapades ett analysschema. Analysschemat innehÄller fyra fÀlt: parlamentariskt kollektivt politiskt deltagande, parlamentariskt individuellt politiskt deltagande, utomparlamentariskt kollektivt politiskt deltagande samt individuellt utomparlamentariskt deltagande.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur nÄgra lÀrare ser pÄ och anvÀnder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att uppnÄ detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ. Dessa frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar lÀrarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de sjÀlva som en text? Hur, nÀr och varför arbetar lÀrarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lÀrarna i Skolverkets mÄl om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna. Undersökningen pekar pÄ att det finns mer att önska vad gÀller sÄvÀl synen pÄ text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebÀr.

Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar..

Syftet med studien var att undersöka hur lÀroböcker i svenska för A-kursen pÄ gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn lÀroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framstÀllningarna fÄr för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framstÀlls, vilken kunskapssyn lÀroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framstÀllningarna fÄr för elevens lÀrande. Resultat: VÄr undersökning visar att lÀroböckernas framstÀllningar av ordklasser Àr faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn.

Examensarbetets utgÄngspunkt var en bakgrundsbild över omrÄdet sexuell lÀggning och den svenska gymnasieskolan med fokus pÄ problemomrÄden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi anvÀnde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnÄ en diskussion runt allmÀn problematik vilken skulle kunna finnas pÄ fler gymnasieskolor.TvÄ problemomrÄden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemomrÄden gick att se dels pÄ den strukturella nivÄn vilken fokuserar pÄ skolan som vÀrdebÀrande institution och dels pÄ den individuella nivÄn vilken fokuserar pÄ konkreta situationer inom denna kontext.

Sandell Malin (2009). LĂ€raren som trovĂ€rdig ledare - Om hur elever fĂ„r respekt för lĂ€rare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Ă€r att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda lĂ€raren. Uppsatsen ska försöka svara pĂ„ vad det Ă€r som karakteriserar en lĂ€rare som eleverna har repsekt för och som de finner trovĂ€rdig. Hur upplever eleverna att en bra lĂ€rare Ă€r och vad kan vi lĂ€rare lĂ€ra av eleverna för att bli bĂ€ttre lĂ€rare? Arbetet tar upp forskning om lĂ€rarens ledarskap.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har bÄda författarna stött pÄ elever som haft problem att lÀra sig matematik och upplevt Àmnet som trÄkigt och svÄrt. Av de dryga tio procent elever som gÄr ut grundskolan utan godkÀnt betyg i nÄgot av de tre kÀrnÀmnena engelska, svenska och matematik Àr det en klar övervikt av underkÀnt i Àmnet matematik. För att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram mÄste eleverna ha godkÀnt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkÀnt i matematik Àr den största anledningen till att elever blir tvungna att gÄ det individuella programmet (IV) pÄ gymnasieskolan Àr syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkÀnt betyg i Ärskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen gÄr till pÄ IV-programmet för att hitta arbetssÀtt som Àven gÄr att tillÀmpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, frĂ„n och med höstterminen Ă„r 2007, blir ett kĂ€rnĂ€mne pĂ„ gymnasienivĂ„. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers instĂ€llning dels till Ă€mnet historia samt till det faktum att historia skall bli kĂ€rnĂ€mne pĂ„ gymnasiet. Detta gjordes genom en enkĂ€tundersökning. Även lĂ€rares syn pĂ„ historia som kĂ€rnĂ€mne undersöktes och analyserades utifrĂ„n ett antal intervjuer. De metoder som anvĂ€ndes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkĂ€tundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fem lÀrare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lÀrprocesser. Metoden tar sin utgÄngspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet bestÄr av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrÄn ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Resultatet visar pÄ att det finns en skiljelinje mellan de lÀrare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. De tre lÀroböckerna som undersökts har varit gÀllande under tre olika lÀroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger pÄ Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjÀlp av idealtyper baserade pÄ dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig Ät bland de tre undersöka böckerna.  .

Syftet med denna studie Àr att belysa hur rektorer kan pÄverka studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jÀmförelse av kommunala gymnasieskolor och fristÄende gymnasieskolor har Àven gjorts och skillnader kan pÄvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fÄtt en djupare förstÄelse för detta fenomen. Studien grundar sig pÄ 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar pÄ att rektorer inte har fÄtt rÀtt förutsÀttningar frÄn varken stat, huvudmÀn eller rektorsutbildning för att förstÄ studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och uppdrag.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.