Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ om och nÀr elever i gymnasiet under sin tid i grundskolan förstod att deras kunskaper inte skulle rÀcka för att nÄ kunskapsmÄlen och godkÀnda betyg. Arbetets teoridel innehÄller en översikt av statistiska uppgifter om andelen elever med icke godkÀnda betyg, politikernas framtida förslag till förbÀttring av skolan, neuroforskares syn pÄ skolan och en presentation av ett antal teoretiska modeller. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet och för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Intervjuerna gjordes med ett selektivt urval av ett antal elever frÄn gymnasieskolan som fick titta i backspegeln för att rekapitulera sina upplevelser. Resultat av studien ger ett antal betydelsefulla insikter.

En vÀg till att öka kvaliteten pÄ undervisningen i gymnasieskolan kan vara anvÀndandet av lÀmplig kurslitteratur. Syftet med detta arbete Àr att med hjÀlp av en kvalitativ litteraturstudie, undersöka om informationen i kurslitteraturen som anvÀnds pÄ restaurangutbildningen Àr relevant för att eleverna skall kunna utveckla grundlÀggande yrkeskunskaper.NyckelordMatlagningskunskap, grundlÀggande matlagning, matlagningsmetoder, kurslitteratur.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka hur eleverna utvecklar sin lÀsförstÄelse och lÀslust genom höglÀsning, loggböcker samt boksamtal. Genomförandet gjordes pÄ gymnasieskolan i bygg- och fordonsprogammet. Resultatet visar att för flertalet av eleverna har höglÀsning med efterföljande boksamtal och loggboksanteckningar fallit vÀl ut..

Det hÀr examensarbetet Àr en textstudie som handlar om filmens plats i svenskÀmnets lÀrome-del för gymnasieskolan. MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur filminslag anvÀnds i lÀromedel som utkommit under de senaste Ären, i relation till vad som stÄr i lÀroplan, kursplan och i andra artiklar frÄn skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptÀckas i de undersökta lÀromedlen.Kursplanen, och andra publikationer frÄn skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad anvÀndning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen Àr i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen mÄste förhÄlla sig till ?literacybegreppet? och i viss mÄn till den moderna receptionsforskningen.

Den hÀr uppsatsen syftar till att söka reda pÄ hur ungdomar i gymnasieskolan behÀrskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus Àr frÀmst hur vÀl eleverna Àr medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon nÀr de skriver. Ett andra delsyfte gÀller hur eleverna anvÀnder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur elever ser pÄ vÄrt svenska sprÄk och om unga idag anser att sprÄket Àr vÀrt att vÄrda.

Syftet med denna uppsats Àr att studera skildringen av reformationen i olika lÀromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur lÀromedlen förÀndrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda lÀromedlen Àr frÄn 1960-talets slut och 2000-talet. UtifrÄn de olika skildringarna kommer jag att jÀmföra lÀromedlen med varandra..

Syfte: Studien syftade till att kartlÀgga programbyten pÄ en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers mÄluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program Àr överrepresenterade i den elevgrupp som Àr i behov av sÀrskilt stöd. DÄ gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt Àn proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhÄllandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien Àr en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien Àr uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkÀt bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten frÄn de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare frÄn de yrkesförberedande programmen.

Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg Titel: Tyck som lÀraren tycker, tÀnk som lÀraren tÀnker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och vÀrderingar i och utanför skolan Uppsats: LL1506, 41-60p Handledare: Rune Jönsson Malmö LÀrarhögskola, Individ och samhÀlle. VÄrterminen 2006 Hur ser gymnasieungdomarna pÄ skolans förmÄga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frÄgor? Hur vill de förÀndra sin undervisning för att den ska bli mer underhÄllande? Detta Àr en del av de frÄgor vi arbetar med i studien, vars syfte Àr att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen pÄ gymnasieskolan. Genom att se pÄ processen hur identitet och vÀrderingar bildas försöker vi fÄ en förstÄelse hur man bÀttre skulle kunna anvÀnda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnÀra för ungdomarna. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn teorier om identitet, vÀrderingar och normer frÄn bl.a.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

I detta examensarbete har en undersökning om hur gymnasielÀrare resonerar kring begreppenbedömning, betygssÀttning och likvÀrdighet genomförts. Avsikten med undersökningen var att ökaförstÄelsen för hur lÀrare ser pÄ sin egen bedömning och betygssÀttning samt vilka underlag deanvÀnder sig av vid betygssÀttning. Slutligen var avsikten att undersöka hur lÀrarna tolkar begreppetlikvÀrdighet och hur de arbetar för att uppnÄ likvÀrdighet i sin bedömning. De centrala frÄgorna fördenna studie var vilken roll lÀrare uppfattar att bedömningen har inom det egna Àmnet, vilkaunderlag lÀrare anvÀnder sig av vid betygssÀttning, hur lÀrare tolkar begreppet likvÀrdighet ochvilka metoder lÀrare anvÀnder sig av för att uppnÄ likvÀrdighet vid bedömning. Studien bestod avkvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare verksamma inom mediaomrÄdet.

Elevinflytande ska enligt lÀroplanens styrdokument genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. I praktiken kan dock möjligheten till elevinflytande uppfattas och tolkas pÄ olika sÀtt bland olika personalkategorier i skolan och elever. Syftet med uppsatsen Àr att pÄ Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona jÀmföra elevers, lÀrares och rektors uppfattningar om hur elevinflytandet bör fungera, att undersöka vad elevinflytandet innebÀr i praktiken och att hitta strategier för hur man skulle kunna förbÀttra elevinflytandet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Som verktyg för min analys har jag valt att anvÀnda mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Arbetet bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av synen pÄ gymnasieskolans olika delar mellan Ären 1965 och 1994 som idémÀssigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte Àr att problematisera denna syn utifrÄn ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom tvÄ frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förÀndras under den undersöka tidsperioden. Den andra frÄgan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika Àmnenas kursplaner under tidsperioden. KÀllmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att pÄ sÄ sÀtt utvinna de idéer som utrycks.