Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gÀlla och i samband med det infördes förÀndringar i betygssystemet. Det hÀr arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förstÄelse för vilka möjligheter och begrÀnsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ fallstudie dÀr intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilÀrare. En ramfaktorteoretisk ansats har anvÀntsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det mÄlrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktÀriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivÄer.

Denna kvalitativa studie diskuterar Àmnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus pÄ mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielÀrare för att belysa Àmnes­ integrering och förÀndringar inom bild­ och svenskÀmnet. Diskursanalys anvÀnds som metod för att kartlÀgga diskurser och belysa frÄgor om makt och förÀndring inom omrÄdet ?ord och bild?. I bÄda Àmnenas kommande Àmnesplan sker en förskjutning mot bÄde Àmnets och de enskilda kursernas innehÄll.

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterÀra nittitalet och tvÄ av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, vÀxer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras pÄ vilken betydelse de tvÄ författarna anses ha haft för den litterÀra strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut.De lÀromedel som studerats i examensarbetet Àr kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest anvÀnda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda pÄ vilka formuleringar i Lpf 94, utifrÄn definitionen att mentorskap innebÀr att överblicka och bidra till progression gÀllande elevernas kunskapsmÀssiga, personliga och sociala utveckling, som gÄr att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa Àr relaterade till mentorshandboken, pÄ skolan dÀr undersökningen Àgt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, pÄ samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fÄtt beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare bÄde kunskapsmÀssigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning sÄg sig ocksÄ som vÀgledare och som en vuxen som pÄ olika sÀtt stöttar eleverna i deras skolgÄng.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

Titel: Va?lkommen till va?r verklighet - en genusanalys av Fo?rsvarsmaktens ko?nsneutrala reklamfilmer.Vilhelmsson, OttiliaSammanfattningI Sverige har Fo?rsvarsmakten varit o?ppen fo?r kvinnor sedan a?r 1989. Tidigare hade de endast fa?tt delta i icke-stridande enheter. I och med detta beslut avskaffades det sista manliga yrkesmonopolet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur nÄgra lÀrare ser pÄ och anvÀnder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att uppnÄ detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ. Dessa frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar lÀrarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de sjÀlva som en text? Hur, nÀr och varför arbetar lÀrarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lÀrarna i Skolverkets mÄl om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna. Undersökningen pekar pÄ att det finns mer att önska vad gÀller sÄvÀl synen pÄ text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebÀr.

GÄr teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsÀttningar som idag rÄder. Skolan stÀller krav. Arbetsgivaren pÄ den arbetsplatsförlagda praktiken stÀller krav. Hur upplevde dÄ eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehÄll i sina kÀrnÀmnen.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hÄllbar utveckling tolkas av lÀrare och elever i gymnasieskolan. De frÄgestÀllningar som anvÀnds Àr Vilka miljöpolitiska diskurser gÄr att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hÄllbar utveckling? samt Finns det nÄgon dissonans mellan lÀrare och elevers sÀtt att tala om och uppfatta begreppet hÄllbar utveckling? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har den kritiska diskursanalysen anvÀnts som metod och begreppet hÄllbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hÄllbar utveckling Àr vagt definierat och innehÄller inga tillvÀgagÄngssÀtt som behövs för en hÄllbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och dÀrför Àr det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Bakgrund: Gymnasieskolan Àr en stor del av de flesta ungdomars liv. Forskning visar att elevers beslut pÄverkas av förÀldrars sociala bakgrund och de rÄdande normer och vÀrderingarna som verkar i samhÀllet men ocksÄ att det finns differenser i hur elever vid olika programinriktningar planerar sin framtid. Det Àr viktigt för individen att göra rÀtt val för att fÄ en bra start pÄ sin utbildningsresa, detta ökar behovet av information inför gymnasievalet. InformationskÀllor som underlÀttar elevens beslut Àr av stor vikt för att eleven skall göra ett bra gymnasieval.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i hur elever vid teoretiska och praktiska program planerar sin framtid gÀllande studier och arbete. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka hur förÀldrars utbildningsnivÄ pÄverkar elevens val av gymnasium och syn pÄ vidare studier och arbete.

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Arnesson, Ursula. (2006) Prövningsanvisningar i Svenska A - En jÀmförande studie av prövningsanvisningarna pÄ Komvux och gymnasieskolan. Directions for examination in Swedish A - A Comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School. Skolutveckling och ledarskap 60p. LÀrarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra nÄgra skolors prövningsanvisningar och utifrÄn den jÀmförelsen se om man kan uppfylla de nationella mÄlen i en prövning samt se om de överrenssÀmmer med kunskapssynen.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur enskilda studie- och yrkesvÀgledare motiverar skoltrötta elever i övergÄngen till gymnasieskolan. Vidare tittar vi pÄ vilka alternativ som finns för de elever som inte vill eller av nÄgon anledning inte kan gÄ i gymnasiet. Hur förhÄller sig de enskilda studie- och yrkesvÀgledarna till alternativen, tycker de att samhÀllets krav pÄ eleverna Àr rimliga och hur vÀgleds dessa elever. Vi har inte funnit nÄgon forskning i Àmnet vÀgledning av skoltrötta och tycker dÀrför att det Àr viktigt att belysa svÄrigheterna med vÀgledning av de elever som faller ur ramen samtidigt som samhÀllsnormen sÀger att elever ska in i gymnasieskolan. VÄr undersökning Àr kvalitativ och bygger till största del pÄ samtalsintervjuer. Vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika grundskolor.