Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollÀrare och barnen i förskolan utifrÄn förskollÀrares upplevelser Syftet med studien Àr Àven att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollÀrarna finner Àr viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollÀrare med en lÄng erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollÀrare har fÄtt svara pÄ samma frÄgor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien sÄ framkom det att etik Àr nÄgot personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrÄn olika bakgrunder.

Denna uppsats Judehatet i Sverige - en undersökning om hur antisemitism kommer till uttryck i Malmö handlar om hur antisemitismen har utvecklats och fÄtt ett starkt fotfÀste i den svenska staden Malmö. Genom en teoretisk provtagning har jag valt antale intervjuade personer utifrÄn deras möjlighet att bidra med relevant kunskap. Jag har Àven anvÀnt mig utav en kvalitativ intervjumetod med tre informanter frÄn den judiska församlingen i Malmö och jag har haft för avsikt att undersöka hur antisemitismen har utvecklats i Malmö och hur detta upplevs av judar. Genom olika artiklar och annan relevant litteratur har jag försökt utvidga det judiska perspektivet om hur stÀmningen i Malmö upplevs. Analysen belyser hur judar i Malmö upplever att antisemitismen kommer till uttryck och hur judefientligheten ökat i staden samt hur den pÄgÄende Israel-Palestinakonflikten pÄverkar de fientliga stÀmningarna i staden.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ lÀrares synsÀtt pÄ hur skolan bemöter flersprÄkigaelever. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr vad lÀrarna och skolan gör för att skapa godaförutsÀttningar för flersprÄkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie dÀr vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tre olika skolor för att uppnÄ vÄrt syfte. Denintervjumetod vi valt att anvÀnda oss av Àr en semistrukturerad intervjumetod dÀr vi utformat en intervjuguide med öppna frÄgor. I vÄrt resultat lyfter vi fram de intervjuade lÀrarnas syn pÄ deras och skolans bemötande av flersprÄkiga elever.

Sjuksköterskor som jobbar pÄ akutmottagningar inom VÀstra Götalandsregion vÄrdar i viss utstrÀckning barn, dock finns inget krav pÄ vidareutbildning inom barnsjukvÄrd. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rÀtt kompetens vid vÄrd av barn. Syftet med studien Àr att belysa allmÀnsjuksköterskors upplevelser vid vÄrd av barn pÄ en akutmottagning. Studien genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvÄrd.

Uppsatsen syftar till att beskriva och fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur internkommunikationen pĂ„ Jönköpings LĂ€nstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frĂ„gestĂ€llningar som vi har valt att anvĂ€nda oss utav Ă€r: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anstĂ€llda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anstĂ€llda delaktiga inom företaget, dvs. fĂ„r de information, kan de uttala sig i frĂ„gor, kan de pĂ„verka beslut etc.?För att fĂ„ fram vĂ„ra resultat har vi anvĂ€nt oss utav en kvalitativ intervjumetod dĂ€r vi valt att intervjua nio anstĂ€llda pĂ„ olika nivĂ„er inom företaget.UtifrĂ„n det sammanstĂ€llda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings LĂ€nstrafik AB Ă€r ett företag som bestĂ„r av tvĂ„ större avdelningar som i sin tur sitter pĂ„ tvĂ„ olika arbetsplatser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken syn förskollÀrare och lÀrare i Sydafrika har pÄ barngruppers storlek samt hur de anser att storleken pÄ barngruppen kan pÄverka barn och elevers lÀrande. För att fÄ farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar pÄ förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjumetod för att fÄ reda pÄ sydafrikanska pedagogers syn pÄ stora barngrupper och lÀrande. Enligt resultatet Àr stora barngrupper nÄgot som ses som ett problem och det Àr de flesta intervjupersoner enade om. De pÄstÄr att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora barngrupperna.

This thesis studied which factors affect political participation among people with physical disabilities in Sweden.? The aim of the study was to test how Civic Voluntarism Model should explain the low political participation among people with physical disabilities in Sweden, through deep interviews.? Following research questions has been studied in the thesis:? How can the Civic Voluntarism Model, based on the time, communicative skills and economic resources, explain the low political participation of people with physical disabilities in Sweden??Which other factors, linked to accessibility, discrimination and legislation, are needed to further explain and understand the barriers to political engagement and participation for people with physical disabilities?? Results about treatment, clearer legislation, economic possibilities and inclusion was central. It became important to considered that where is differences in which capabilities where are to political participation. The CVM could partly explain the low political participation among people with physical disabilities. It needs to be complete with external factors; accessibility, discrimination and legalization, to make more inclusive explanations.? .

Uppsatsens syfte Àr att visa hur kvinnliga officerare upplever sitt yrke och att se huruvida deras handlingsutrymme pÄverkas av att de Àr kvinnor. Och om sÄ Àr, hur de dÄ handskas med denna pÄverkan. Undersökningen Àr en deskriptiv, kvalitativ studie. Datainsamlingen har gjorts med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerad intervjumall och som databearbetningsmetod har deduktiv tematisk analys anvÀnts. Som utgÄngspunkt för temana har organisations- och genusteorier anvÀnts.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare ser pÄ sambandet mellan lÀsförmÄga och matematiksvÄrigheter. Aktuella rapporter visar att elevers lÀsförmÄga har försÀmrats samtidigt som matematiksvÄrigheterna har ökat. Viss forskning pekar pÄ ett samband mellan dessa tvÄ ÀmnesomrÄden. En halvstrukturerad intervjumetod med fenomenologisk ansats anvÀndes och totalt intervjuades fyra erfarna lÀrare. De intervjuade hade alla mÄngÄrig erfarenhet av elevers lÀs- skriv- och matematikinlÀrning i ett brett register frÄn förskoleklass till högskolenivÄ.

 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Detta examensarbete syftar till att utvĂ€rdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har Ă€ven undersökt hur kommunen följer AllmĂ€nna rĂ„d om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkĂ€ter till samtliga elever i klass 9 pĂ„ de tvĂ„ högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjĂ€nstemĂ€n som arbetar med prao pĂ„ ett eller annat sĂ€tt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gĂ„ng har funnit hos elever och tjĂ€nstemĂ€n Ă€r mĂ„nga. Prao kan vara en insikt i det ?verkliga? livet, en möjlighet att fĂ„ se hur det faktiskt gĂ„r till pĂ„ en arbetsplats.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Studien avser att undersöka förskollÀrarnas uppfattningar om vilka förutsÀttningar som pÄverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de anvÀnder sig av den. Undersökningen bygger pÄ intervjuer av tio förskollÀrare frÄn sju olika förskolor fördelade pÄ fem rektorsomrÄden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrÄn ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen pÄverkar förskollÀrares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror pÄ flertalet olika faktorer sÄsom till exempel ? förskolechefen, förskollÀrarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov.