SYFTET: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka högstadieelevers förestÀllningar om hÀlsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frÄgeformuleringar:Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hÀlsoperspektiv?Vad Àr det som gör att eleverna mÄr bra i skolan/Vad upplever eleverna sjÀlva som viktiga hÀlsobestÀmmande faktorer?Hur ser nulÀget ut och hur skulle ett önskat lÀge kunna se ut?METOD: I denna undersökning har vi anvÀnt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vÄrt syfte med hjÀlp av den fenomenologiska ansatsen som har ÄskÄdliggjort elevernas egna förestÀllningar kring hÀlsofenomen i skolmiljön. TjugotvÄ högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper.

Syftet med studien Àr att ur barns perspektiv undersöka hur skolan pÄ ett bra sÀtt kan bemöta barn med separerade förÀldrar. FrÄgestÀllningarna har Àven vidrört hur de separerade förÀldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av en projektiv intervjumetod dÀr barnen har fÄtt projicera sina Äsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade förÀldrar. Forskning frÄn bland annat BRIS och RÀdda Barnen har faststÀllt att barn som genomgÄr en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. VÄr studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns dÀr för dem.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollÀrare och barnen i förskolan utifrÄn förskollÀrares upplevelser Syftet med studien Àr Àven att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollÀrarna finner Àr viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollÀrare med en lÄng erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollÀrare har fÄtt svara pÄ samma frÄgor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien sÄ framkom det att etik Àr nÄgot personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrÄn olika bakgrunder.

Denna uppsats Judehatet i Sverige - en undersökning om hur antisemitism kommer till uttryck i Malmö handlar om hur antisemitismen har utvecklats och fÄtt ett starkt fotfÀste i den svenska staden Malmö. Genom en teoretisk provtagning har jag valt antale intervjuade personer utifrÄn deras möjlighet att bidra med relevant kunskap. Jag har Àven anvÀnt mig utav en kvalitativ intervjumetod med tre informanter frÄn den judiska församlingen i Malmö och jag har haft för avsikt att undersöka hur antisemitismen har utvecklats i Malmö och hur detta upplevs av judar. Genom olika artiklar och annan relevant litteratur har jag försökt utvidga det judiska perspektivet om hur stÀmningen i Malmö upplevs. Analysen belyser hur judar i Malmö upplever att antisemitismen kommer till uttryck och hur judefientligheten ökat i staden samt hur den pÄgÄende Israel-Palestinakonflikten pÄverkar de fientliga stÀmningarna i staden.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Swedish energy policy aims to increase the use of energy from renewable sources and this should be done in a safe, environmentally and sustainable manner. According to the Energy Agency the use bio-fuel increased by 73% between 1990 - 2006. Stands with high share of slash are often located on areas with high productivity which often are located on soils with poor bearing capacity. This will increase traffic on susceptible soil leading to increased ground damage. To reduce the risk of ground damage at slash-forwarding, ground protection is needed.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ lÀrares synsÀtt pÄ hur skolan bemöter flersprÄkigaelever. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr vad lÀrarna och skolan gör för att skapa godaförutsÀttningar för flersprÄkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie dÀr vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tre olika skolor för att uppnÄ vÄrt syfte. Denintervjumetod vi valt att anvÀnda oss av Àr en semistrukturerad intervjumetod dÀr vi utformat en intervjuguide med öppna frÄgor. I vÄrt resultat lyfter vi fram de intervjuade lÀrarnas syn pÄ deras och skolans bemötande av flersprÄkiga elever.

Swedish energy policy aims to increase the use of energy from renewable sources and this should be done in a safe, environmentally and sustainable manner. According to the Energy Agency the use bio-fuel increased by 73% between 1990 - 2006. Stands with high share of slash are often located on areas with high productivity which often are located on soils with poor bearing capacity. This will increase traffic on susceptible soil leading to increased ground damage. To reduce the risk of ground damage at slash-forwarding, ground protection is needed.

Sjuksköterskor som jobbar pÄ akutmottagningar inom VÀstra Götalandsregion vÄrdar i viss utstrÀckning barn, dock finns inget krav pÄ vidareutbildning inom barnsjukvÄrd. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rÀtt kompetens vid vÄrd av barn. Syftet med studien Àr att belysa allmÀnsjuksköterskors upplevelser vid vÄrd av barn pÄ en akutmottagning. Studien genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvÄrd.

Uppsatsen syftar till att beskriva och fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur internkommunikationen pĂ„ Jönköpings LĂ€nstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frĂ„gestĂ€llningar som vi har valt att anvĂ€nda oss utav Ă€r: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anstĂ€llda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anstĂ€llda delaktiga inom företaget, dvs. fĂ„r de information, kan de uttala sig i frĂ„gor, kan de pĂ„verka beslut etc.?För att fĂ„ fram vĂ„ra resultat har vi anvĂ€nt oss utav en kvalitativ intervjumetod dĂ€r vi valt att intervjua nio anstĂ€llda pĂ„ olika nivĂ„er inom företaget.UtifrĂ„n det sammanstĂ€llda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings LĂ€nstrafik AB Ă€r ett företag som bestĂ„r av tvĂ„ större avdelningar som i sin tur sitter pĂ„ tvĂ„ olika arbetsplatser.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken syn förskollÀrare och lÀrare i Sydafrika har pÄ barngruppers storlek samt hur de anser att storleken pÄ barngruppen kan pÄverka barn och elevers lÀrande. För att fÄ farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar pÄ förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjumetod för att fÄ reda pÄ sydafrikanska pedagogers syn pÄ stora barngrupper och lÀrande. Enligt resultatet Àr stora barngrupper nÄgot som ses som ett problem och det Àr de flesta intervjupersoner enade om. De pÄstÄr att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora barngrupperna.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur kvinnliga officerare upplever sitt yrke och att se huruvida deras handlingsutrymme pÄverkas av att de Àr kvinnor. Och om sÄ Àr, hur de dÄ handskas med denna pÄverkan. Undersökningen Àr en deskriptiv, kvalitativ studie. Datainsamlingen har gjorts med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerad intervjumall och som databearbetningsmetod har deduktiv tematisk analys anvÀnts. Som utgÄngspunkt för temana har organisations- och genusteorier anvÀnts.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.