Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

?Syftet med vÄr forskning Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av förskollÀrares förestÀllningar om övergÄng mellan förskola och förskoleklass. De frÄgor vi söker svar pÄ genom vÄra empiriska studier i förhÄllande till vÄr forskningsbakgrund Àr: GÄr det att urskilja likheter och skillnader i förskollÀrares förestÀllningar om övergÄngen mellan förskola och förskoleklass? och Vad kan dessa likheter och skillnader bero pÄ? Forskningens empiri bygger pÄ en kvalitativ, halvstrukturerad intervjumetod. Det innebÀr att vi har intervjuat sex förskollÀrare verksamma i förskola och förskoleklass.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhÀllet för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsÀttning in pÄ arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare frÄn projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhÀllet. UtifrÄn en innehÄllsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berÀttelser analyserats.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vad elever pÄ högstadiet har för uppfattningar om hÀlsoarbetet i Àmnet Idrott och HÀlsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrÄn personliga preferenser dÀr vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vÄr framtida profession. Examensarbetet kommer Àven undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslÀrarens arbete med hÀlsa inom Àmnet Idrott och HÀlsa frÀmst utifrÄn elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom omrÄdet anses begreppet hÀlsa vara ett vÀldigt diffust och komplext begrepp dÄ det tolkas olika av olika individer, dÀrför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hÀlsa. Undersökningen genomförs med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod pÄ en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Syfte och frÄgestÀllningar: Att undersöka hur ungdomar som Àr placerade enligt 2-3 § i LVU ser pÄ sin egen situation som omhÀndertagen, hur deras uppvÀxt sett ut samt att se pÄ eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Utöver detta vill vi se huruvida de ungas uppfattningar stÀmmer överens med annan berörd behandlings- personals uppfattning om grunder för LVU-omhÀndertagande generellt sett.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod dÀr vi intervjuat tre ungdomar och tvÄ behandlingsassistenter, intervjuerna har varit uppdelade i fyra teman: Familj och vÀnner, Missbruk och kriminalitet, Tidigare insatser frÄn socialtjÀnsten samt SkolgÄng. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjÀlp av litteraturstudier i Àmnet samt teorier om kön och socialkonstruktivism.Resultat och konklusion: VÄr studie visar pÄ tydliga skillnader mellan könen i skÀlen till omhÀndertagande enligt LVU. Behandlingspersonalens generella uppfattning om grunderna till LVU-omhÀndertagande ÄskÄdliggör en i stort sett samstÀmmig bild tillsammans med ungdomarnas uppfattning. Samtliga ungdomars uppvÀxt och förÀldrarelation har pÄ olika sÀtt varit problematisk..

Syftet med denna undersökning Ă€r att se hur lekmannaövervakare och klienter uppfattar relationerna sinsemellan ur ett sociologiskt perspektiv. Även hur dessa parter uppfattar relationen nĂ€r det gĂ€ller kontakten och tilliten.Vi har utgĂ„tt frĂ„n en kvalitativ intervjumetod dĂ€r vi har intervjuat sammanlagt Ă„tta personer varav fyra lekmannaövervakare och fyra klienter.I arbetet har vi utgĂ„tt ifrĂ„n fyra teorier, intrycksstyrning, stigmatisering, stĂ€mplingsteori av Erving Goffman samt den abstrakta tilliten av Anthony Giddens.Resultatet visar att lekmannaövervakarna och klienterna har en viss tillit till varandra men visar samtidigt att det finns grĂ€nser pĂ„ hur nĂ€ra man som lekmannaövervakare vill komma sin klient och tvĂ€rtom. Vi har ocksĂ„ kommit fram till att bĂ„de klienter och lekmannaövervakare har en vetskap om hur man gör för att bygga upp ett förtroende hos varandra, men att alla bygger detta pĂ„ olika sĂ€tt.I analysen kommer du att fĂ„ lĂ€sa om hur vi kopplat vĂ„rt resultat till de fyra olika teorierna för att sedan kunna ge en förklaring ur ett sociologiskt perspektiv.Nyckelord: FrivĂ„rd, relationer, tillit, klient och lekmannaövervakare.

Abstract Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger pÄ tre förskolor varav tvÄ sprÄkförskolor och en sprÄkavdelning anvÀnder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). PÄ bÄda förskolorna anvÀnds TAKK som hjÀlpmetod för att stödja barn som har en sprÄkstörning. Hur ser pedagogerna pÄ anvÀndningen av TAKK i sitt arbete med sprÄkstörda barn? Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan anvÀndas med? Hur anvÀnder pedagogerna TAKK, och nÀr? Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling? Jag anvÀnder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar kommunikationen mellan pedagoger och barn men Àven barnen emellan.

Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om förskollÀrares syn pÄ barnböcker i förskolan. FrÄgor som uppsatsen byggde pÄ var vilket syfte förskollÀrarna hade med barnboken, hur och vem som vÀljer och om förskollÀrarna ansÄg att det fanns ett samband mellan att lÀsa för barn och barnens lÀsutveckling. Vi anvÀnde oss av en intervjumetod för att besvara syfte och frÄgestÀllningar. Genom intervjuerna kunde förskollÀrarna beskriva sina erfarenheter ur sitt perspektiv. Intervjuerna transkriberades, sammanstÀlldes och kategoriserades efter likheter och skillnader.

Med denna studie har jag valt att beskriva hur förskollÀrare upplever sitt arbete med observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation i relation till barns lÀrande.För att fÄ kunskap om detta har jag intervjuat tre förskollÀrare som Àr verksamma inom förskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ intervjumetod med öppna tema frÄgor. Resultatet visar att de intervjuade har en grundlÀggande förstÄelse för vad observation, dokumentation och pedagogisk dokumentation innebÀr. FörskollÀrarna har ett positivt synsÀtt till dokumentation. Det finns en vilja och strÀvan att utveckla arbetet med dokumentation.

Gyllfeldt, A & Hallenheim, K. StickrÀdda patienter ? En fenomenologisk studie av nÄgra patienters upplevelser av stickfobi. Examensarbete i omvÄrdnad 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Blodprovstagning och injektioner Àr en stor del av sjuksköterskans arbete.

Bakgrund:Urvalet av litteratur med fokus pÄ lÀrarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en fördjupad kunskap om förÀldrars egna uppfattningar om den nya lÀrarlegitimationen och lÀraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jÀmföra skillnaden mellan förÀldrarnas syn pÄ skolan jÀmfört med förskolan och dÀrmed förÀldrarnas syn pÄ lÀrare som verkar i skolan respektive förskolan.Metod:För det ovannÀmnda syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet bestÄr av femton intervjuer med förÀldrar. Intervjuerna Àr genomförda pÄ en förskola och en skola i en mellanstor kommun i VÀstra Götaland.Resultat:UtifrÄn vÄra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lÀrare ? den som kan allt, Förskola och skolan ? lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur NTA-projektet fungerar pÄ nÄgra skolor. Fokus i studien ligger pÄ hur lÀrarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lÀrde och utvecklades genom ett undersökande arbetssÀtt. Litteraturdelen bestÄr av teoretiska perspektiv för lÀrande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssÀtt inom naturvetenskapen. Jag presenterar Àven resultat vad tidigare forskning visar. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ en djupare kunskap inom omrÄdet.