Forskningen i den hÀr uppsatsen handlar om samekvinnor, en grupp kvinnor som kan ses som en glömd kategori i den pÄgÄende genusdiskussionen i Sverige. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudfrÄgan: kan samekvinnor ses som dubbelt diskriminerade utifrÄn ett intersektionellt perspektiv, genom att tillhöra de marginaliserade grupperna kvinna och ursprungsbefolkning? Den anförda teorin i uppsatsen, intersektionellt perspektiv, problematiserar runt olika aspekters interaktion med varandra och inverkan pÄ det upplevda och behovet av hjÀlp. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ intervjumetod. Intentionen Àr att belysa samekvinnors situation som kvinna och ursprungsbefolkning och explicit i kontexten vÄld i hemmets sfÀr som ett exempel pÄ den dubbla diskriminering samekvinnor utsatts och utsÀtts för.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nÄgra socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder pÄverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras pÄ litteraturstudie samt forskning inom omrÄdet och studien be­stÄr av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna Àr anstÀllda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjÀnsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utlÀndsk bakgrund annorlunda pÄ grund av klienternas etniska bakgrund definierad som sprÄksvÄrigheter och andra faktorer.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade förÀldrar och samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa förÀldrar har ökat. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: GÄr det att urskilja nÄgra specifika mÄlgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att förÀldrar uppsöker hjÀlp i form av samarbetssamtal? Finns det nÄgra specifika samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade förÀldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har anvÀnts för att intervjua familjerÀttsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhÀllsutvecklingen.En narrativ analysmetod har anvÀnts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken förstÄelse 15-Äringar har av ekologiska processer samt hur deras förestÀllningar uttrycks vad gÀller akvatiska system. Metoden som anvÀndes var reviderad klinisk intervju som Àr en kvalitativ intervjumetod. Elevernas förstÄelse i denna studie avseende de ekologiska processer som Àr centrala för alla ekosystem Àr bristfÀllig och fragmentarisk. Eleverna saknar naturvetenskapliga referenspunkter att relatera fenomenen till. NÀr eleverna redogjorde för vilka villkor som finns för liv i akvatiska miljöer applicerade de den kunskap som de har kring fenomenen i terrestra miljöer.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Dokumentation och bedömning Àr bland de mest aktuella frÄgorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga fÀrdigheten bedömas pÄ samma sÀtt som de andra fÀrdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten pÄ elevens lÀrandeprocess Àr ett krav i lÀraryrket. Syftet med min studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga fÀrdighet i moderna sprÄk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod. HÀr beskrivs vilka svÄrigheter som möter lÀrarna nÀr de dokumenterar och bedömer den muntliga fÀrdigheten i moderna sprÄk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen pÄ resurser Àr de frÀmsta aspekterna som gör att den muntliga fÀrdigheten dokumenteras och bedöms mindre Àn de andra fÀrdigheterna. För att underlÀtta dokumentation och bedömning föreslÄs i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller sjÀlvbedömning dÀr eleverna Àr mer involverade i sitt lÀrande och kan hjÀlpa lÀrarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lÀrarna i dokumentation och bedömning av den muntliga fÀrdigheten..

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

Uppsatsen syftar till att beskriva och fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur internkommunikationen pĂ„ Jönköpings LĂ€nstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frĂ„gestĂ€llningar som vi har valt att anvĂ€nda oss utav Ă€r: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anstĂ€llda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anstĂ€llda delaktiga inom företaget, dvs. fĂ„r de information, kan de uttala sig i frĂ„gor, kan de pĂ„verka beslut etc.?För att fĂ„ fram vĂ„ra resultat har vi anvĂ€nt oss utav en kvalitativ intervjumetod dĂ€r vi valt att intervjua nio anstĂ€llda pĂ„ olika nivĂ„er inom företaget.UtifrĂ„n det sammanstĂ€llda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings LĂ€nstrafik AB Ă€r ett företag som bestĂ„r av tvĂ„ större avdelningar som i sin tur sitter pĂ„ tvĂ„ olika arbetsplatser.

SYFTET: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka högstadieelevers förestÀllningar om hÀlsa i skolan. Vi kommer att besvara följande frÄgeformuleringar:Hur upplever elever sin skolmiljö ur ett hÀlsoperspektiv?Vad Àr det som gör att eleverna mÄr bra i skolan/Vad upplever eleverna sjÀlva som viktiga hÀlsobestÀmmande faktorer?Hur ser nulÀget ut och hur skulle ett önskat lÀge kunna se ut?METOD: I denna undersökning har vi anvÀnt oss utav kvalitativ intervjumetod med en fenomenologisk ansats. Vi har besvarat vÄrt syfte med hjÀlp av den fenomenologiska ansatsen som har ÄskÄdliggjort elevernas egna förestÀllningar kring hÀlsofenomen i skolmiljön. TjugotvÄ högstadieelever intervjuades i fyra olika fokusgrupper.

Syftet med studien Àr att ur barns perspektiv undersöka hur skolan pÄ ett bra sÀtt kan bemöta barn med separerade förÀldrar. FrÄgestÀllningarna har Àven vidrört hur de separerade förÀldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av en projektiv intervjumetod dÀr barnen har fÄtt projicera sina Äsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade förÀldrar. Forskning frÄn bland annat BRIS och RÀdda Barnen har faststÀllt att barn som genomgÄr en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. VÄr studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns dÀr för dem.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.