Den ökade transparensen i samhÀllet har bidragit till att allt fler företag aktivt arbetar medCorporate Social Responsibility, CSR. TyvÀrr Àr det mÄnga verksamheter idag som inte fÄr tillrÀckligt mycket uppskattning för deras CSR-policy. Detta Àr för att den externa kommunikationen gentemot konsumenter inte Àr optimal. NÀr konsumenter inte har kÀnnedom om företagets CSR försvinner mycket av den konkurrenskraft som CSR bidrar med. Samtidigt kan en överdriven marknadsföring av företagets CSR-policy medföra en motsatt effekt.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

I dagens samhÀlle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgÄngar Àr till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgÄngar Àr kunskapen och kompetensen hos de anstÀllda. Dessa tillgÄngar kallas Àven intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag mÄste banker ta hÀnsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Syftet med denna studie var att förstÄ hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tÀnkas pÄverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tÀnkas pÄverka ledarna. Studien genomfördes pÄ Peab dÀr sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förÀndrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsÀtts internt eller externt. SÄledes verkar valet av rekryteringsform varken pÄverka kulturen pÄ Peab i en positiv eller negativ bemÀrkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nÀmligen att denna typ av rekrytering medför ?nytÀnk? till organisationen.

Bakgrund och problem: Ett varumÀrke Àr en immateriell tillgÄng som medverkar alltmerpositivt till ett företags ekonomiska stÀllning. Endast förvÀrvade varumÀrken fÄr lov att tasupp i balansrÀkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvÀrv och IAS 38 omimmateriella tillgÄngar. Sedan Är 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprÀtta sinÄrsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebÀr att immateriella tillgÄngar, dÀriblandvarumÀrken, skall identifieras och separeras frÄn goodwill. Att vÀrdera ett varumÀrke kan varaen svÄr process vid vilken företag lÀgger olika stor vikt. VÀrderingen försvÄras av att det intefinns nÄgon aktiv marknad för varumÀrken.

StÀderna vÀxer och stadens omrÄden Àndrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera omrÄdena mer cent­rala och dÀrigenom Àven verksamheterna som varit place­rade dÀr, t.ex industriomrÄden. DÄ dessa ÀndÄ utgör en Ärsring i stadens historia kan det dÀrför vara intressant för kommande generationer att kunna utlÀsa stadens framvÀxt och historia. FrÄgan Àr vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn pÄ vad som rÀknas till kulturvÀrden.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför företag i friluftsbranschen arbetar med grön marknadsföring samt vilken grön strategi företagen har.Metod: Studien Àr kvalitativ i form av en komparativ flerfallsstudie med en deduktiv ansats. Teorin beskrivs först för att sedan jÀmföra teorin med det empiriska materialet. Empirisk data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor och elektroniska rapporter.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen berör olika omrÄden inom grön marknadsföring. Teorin tar upp segmentering och targeting utefter kunders gröna karaktÀrsdrag, grön positionering, de fyra gröna P:na i marknadsmixen samt anledningar till varför företag arbetar med grön marknadsföring internt och externt.Slutsatser: Fallföretagen segmenterar inte marknaden efter kundernas gröna karaktÀrsdrag. Det ligger dock i deras affÀrsidé eller vision att positionera sig grönt.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ge förslag pÄ vad ansvariga pÄ mansdominerade företag bör tÀnka pÄ vid utformningen av sin interna- och externa kommunikation samt hur dessa kan samverka dÄ mansdominerade företag önskar attrahera fler kvinnliga medarbetare.Vi har valt att anvÀnda oss av relevanta teorier som kopplar samman marknadskommunikation (intern- och extern kommunikation), rekrytering (att attrahera) och mÄngfald (genus). Relevanta delar av dessa teorier har anvÀnts vid analys av vÄrt empiriska material.VÄr empiri utgörs av intervjuer med sju medarbetare pÄ Enea Systems AB samt observation av Enea Systems AB under arbetsmarknadsdagar pÄ Lunds Tekniska Högskola. Slutsats: Det Àr viktigt att ha en förstÄelse för hur intern- och extern kommunikation hÀnger samman i ett system. Det som kommuniceras internt speglas Àven utÄt. Det Àr dÀrför viktigt att förstÄ hela flödet av kommunikation, som finns bÄde internt och externt för att mansdominerade företag skall lyckas attrahera fler kvinnliga medarbetare.

Webbapplikationer har o?kat i antal och anva?ndning i synnerhet de senaste a?ren sen tillkomsten av HTML5 som simplifierat processen. Ma?nga desktopapplikationer idag a?r la?mplig fo?r en o?verga?ng till webb. Sa? a?r fallet hos Ida Infront, ett fo?retag med en produkt, iipax, utvecklad i Java som de har fo?r o?nskan att migrera till webbmiljo?.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som Àr framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgÄngspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jÀmförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats pÄ Àr Swedbank och Nordea dÀr studien belyser kommunikation av CSR frÄn central nivÄ till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utstrÀckning Àn tidigare granskade inom omrÄdena samhÀllsarbete och hÄllbarhetsfrÄgor. Swedbank och Nordea Àr tvÄ stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt pÄverkan Àn direkt, och verkar för att samhÀllet ska fungera genom in- och utlÄning.Den externa kommunikationen frÄn organisationerna bygger pÄ att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas pÄ hemsidor, CSR-rapporter, hÄllbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda pÄ central, regional och lokal nivÄ inom de bÄde organisationerna.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumÀrken har lÀnge varit kÀnd menpÄ senare Är har företag Àven insett att de har att vinna pÄ att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det hÀr sÀttet att marknadsföra sig pÄ och skapa ett arbetsgivarvarumÀrkekallas i teorin pÄ engelska för Employer Branding och bestÄr av tre delar; attrahera,rekrytera och behÄlla personal. PÄ möten med personalchefen pÄ fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svÄrare att behÄlla personal Àn tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i vÄra diskussioner med företaget Àr hurföretagets produktvarumÀrken pÄverkar företagets arbetsgivarvarumÀrke.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumÀrket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om nÄgot iCloetta Fazers arbetsgivarvarumÀrke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsÀttningen.AvgrÀnsning: Vi har avgrÀnsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har Àven teoretiskt avgrÀnsat oss till en del av arbetsgivarvarumÀrkesbyggande, nÀmligen att behÄlla personal.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Vi har i vÄr uppsats undersökt de interna intressenternas betydelse vid varumÀrkning av en stad. För att utreda vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av en fallstudie dÀr vi studerat Kristianstads profilering. Vi har dragit slutsatserna att de interna intressenterna Àr avgörande för att en lyckad varumÀrkning ska kunna Àga rum. Vi har identifierat tvÄ kristiska faktorer för att fÄ de interna intressenternas stöd, dessa Àr delaktighet och förankringsarbete..