MÄnga organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. VidareinnebÀr detta i sig bÄde för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad anvÀnder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning Àr en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsÀttningar för att utveckla sin personal mot nya mÄl.DÀremot krÀvs det att organisationerna vid sjÀlva rekryteringsprocessen frÀmst ser tillkandidaters faktiska kompetens. DÀrmed mÄste det ocksÄ tas i beaktning att organisationen ivissa fall mÄste gÄ externt för att knyta Ät sig den bÀsta kompetensen som de Àr i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vÀnder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Bakgrund: Hur företag vÀljer att redovisa sina tillgÄngar, speciellt immateriella tillgÄngar, har under de senaste decennierna varit föremÄl för mycket diskussion med tanke pÄ finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. LagÀndringen betyder bland annat att goodwill inte lÀngre ska skrivas av pÄ den nyttjandeperioden som en kostnad i resultatrÀkningen men skall istÀllet Ärligen prövas för nedskrivning, ett sÄ kallat, ?impairment test?.Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlÀgga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagÀndringar har pÄverkat goodwillvÀrdet hos Svenska koncerner.

Syftet ? Syftet med denna uppsats Àr att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att anvÀnda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill sÀga om de tydligt arbetar med miljöfrÄgorna bÄde externt och internt.Design/metodologi/tillvÀgagÄngssÀtt ? Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen sÄ att den effektivt nÄr ut till kunder. Vi studerar sedan tvÄ företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring.

Kunskapshanteringen inom framförallt konsultbranschen har blivit allt viktigare i och med kunskapens vÀxande betydelse för att skapa och bibehÄlla konkurrensfördelar. Albihns.Zacco AB Àr idag ett av de största konsultföretagen inom immaterialrÀtt i Europa med sina ca 550 anstÀllda. Företaget sÀljer konsultation inom immaterialrÀtt med rÄdgivning av bl.a. patent.Albihns.Zacco AB Àr resultatet av en omfattande fusion 2009 mellan konsultföretagen Albihns och Zacco. I och med företagets fusion 2009 Àr kunskapshanteringen inom bl.a.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Huvudtes: Hur kan det komma sig att de flesta företag inom besöksnÀringen vÀljer att rekrytera internt?FrÄgestÀllning: Inom besöksnÀringen Àr den externa rekryteringen av chefspositioner begrÀnsad: - Varför föredrar företagen inom besöksnÀringen att rekrytera internt?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur och i vilken utstrÀckning företag i besöksnÀringen rekryterar. Vi vill Àven belysa hur denna process gÄr till och vilka faktorer som avgör hur företagen vÀljer att rekrytera.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte med uppsatsen har vi gjort litteraturstudier inom rekryteringsbranschen, personalhantering, organisation och ledarskap. För att fÄ en bredd förstÄelse för hur det fungerar och ser ut i besöksnÀringen började vi vÄrt uppsatsarbete med att göra en förstudie med företag frÄn branschen. Vidare har vi utfört en fallstudie pÄ Hotell & Reseverket för att fÄ djupare förstÄelse för hur rekrytering processen kan se ut.

Denna uppsats slutsats Àr enligt vÄr mening att företagen till viss del följer upplysningskraven enligt IAS 36 p. 134 men eftersom det Àr ett principbaserat system leder detta till att upplysningskraven blir en tolkningsfrÄga. Detta gör att företagen tolkar upplysningskraven pÄ olika sÀtt och medvetet som omedvetet i kombination med brist pÄ kompetens, döljer information för att konkurrenterna inte ska fÄ full insyn i verksamheten. Vi anser att normerna bör ha utformats till att bli ett ?kokboks tÀnkande? sÄ att de inte kan tolkas pÄ olika sÀtt och pÄ sÄ sÀtt minskar komplexiteten i IFRS regelverket..

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Denna undersökning försöker skapa en förstĂ„else för vad som egentligen hĂ€nder nĂ€r klĂ€djĂ€tten H&M samarbetar med kĂ€nda modedesigners som Viktor & Rolf, och den paradox som uppstĂ„r nĂ€r det billiga och tillgĂ€ngliga möter det dyra och exklusiva. Litteraturstudier ger en förstĂ„else för vilka mekanismer som ligger bakom konstruktionen av ett varumĂ€rke och dess immateriella berĂ€ttelse. Genom intervjuer med olika personer synas samarbetet utifrĂ„n olika perspektiv. Även konsumenternas berĂ€ttelsekonstruktion granskas nĂ„got, för vilka Ă€r egentligen dem vi sett springa in pĂ„ H&M nĂ€r dörrarna öppnas och slĂ„ss över klĂ€der? Vad Ă€r det de egentligen köper? Genom ett deltagande i kommershysterin nĂ€r H&M slĂ€pper de Ă„trĂ„vĂ€rda klĂ€derna för försĂ€ljning, granskas fenomenet pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll.Uppsatsen kommer fram till att det Ă€r de immateriella berĂ€ttelserna som Ă€r avgörande för den hysteri som klĂ€derna ger upphov till.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i tvÄ globala företag, Scania koncern som Àr ett industriföretag med mycket materiella anlÀggningstillgÄngar och lite immateriella tillgÄngar jÀmfört med WSP group, som Àr ett konsultföretag med lite anlÀggningstillgÄngar och mycket immateriella tillgÄngar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP vÀrderar och avskriver sina materiella anlÀggningstillgÄngar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts Àven om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill sÀga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jÀmförbarhet enligt IASB:s förestÀllningsram.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna lÀst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga kÀllor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som sÀger att införandet av IFRS /IAS inte pÄverkade Scanias och WSP:s rÀkenskaper sÄ mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Bombardier Transportation i VÀsterÄs och Àr det avslutande momentet pÄ civilingenjörsprogrammet ? Innovation, produktion och logistik vid MÀlardalens högskola i Eskilstuna.I sin fabrik i VÀsterÄs tillverkar Bombardier Transportation strömriktare till tÄg. Ett problem företaget har i dagslÀget Àr att de saknar visuell styrning av produktionen. Eftersom mÄnga mÀnniskor Àr involverade i produktionen Àr det viktigt att produktionsstatusen visualiseras. Detta för att samtliga involverade snabbt ska fÄ en överblick av det aktuella produktionslÀget.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Bombardier Transportation i VÀsterÄs och Àr det avslutande momentet pÄ civilingenjörsprogrammet ? Innovation, produktion och logistik vid MÀlardalens högskola i Eskilstuna.I sin fabrik i VÀsterÄs tillverkar Bombardier Transportation strömriktare till tÄg. Ett problem företaget har i dagslÀget Àr att de saknar visuell styrning av produktionen. Eftersom mÄnga mÀnniskor Àr involverade i produktionen Àr det viktigt att produktionsstatusen visualiseras. Detta för att samtliga involverade snabbt ska fÄ en överblick av det aktuella produktionslÀget.

SammanfattningOlikheter mellan lÀnder och deras olika regelverk gör att företags Ärs-redovisningar skiljer sig Ät och intressenter fÄr svÄrare att jÀmföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och vÀrderingar vid redovisning, vilket gör att jÀmförbarheten mellan företag och vÀrdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgÄngar har diskuterats flitigt och det finns argument bÄde för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgÄngen i balansrÀkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom lÀkemedelsindustrin Àr en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla lÀkemedel som nÄr utvecklingsfasen kommer ut pÄ marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda lÀkemedlen Àr tillrÀckligt lönsamma för att sÄ smÄningom tÀcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen Àmnar svara pÄ följande frÄgor: Vilka Àr de huvudsakliga faktorer som begrÀnsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgÄng? Vilka Àr de tÀnkbara orsakerna bakom lÀkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen Àr att identifiera hur företagen inom lÀkemedels-branschen redovisar FoU i sina rÀkenskaper, samt vilka begrÀnsningar och möjligheter företagen stÄr inför i och med gÀllande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen Àr i huvudsak konstruerad med hjÀlp av den kvalitativa metoden.