Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur och varför personalen pÄ en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrÄn kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare sÄ ville jag Àven fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan anvÀndas till ett ökat lÀrande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta anstÀllda har genomförts samt ett observationstillfÀlle pÄ vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats anvÀnts. Resultatet visar pÄ att personalen bemöter ungdomarna olika beroende pÄ kön och vilken avdelning personalen arbetar pÄ.

Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr? ? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..

Aspergers syndrom (AS) innebÀr bland annat en begrÀnsning i social interaktion, vilket resulterar i svÄrigheter inom flera kommunikativa förmÄgor. Trots dessa svÄrigheter finns ett begrÀnsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att fÄ fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick tvÄ deltagare.

Bakgrund: Underbehandlad smÀrta hos barn har lÀnge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smÀrta. Trots att kunskapen om barn och smÀrta har ökat lider fortfarande onödigt mÄnga barn av postoperativ smÀrta. Barn upplever smÀrta som nÄgot obehagligt och det Àr ofta förknippat med rÀdsla. Hur barn hanterar smÀrta pÄverkar deras emotionella tillstÄnd och vÀlbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sÀtt att hantera postoperativ smÀrta.

Pilotstudien prövade ett sjÀlvskattningsformulÀr avsett att bedöma graden av neuropsykiatrisk problematik hos barn med autismspektrumtillstÄnd och ADHD. FormulÀret var indelat i olika kategorier, baserat pÄ vanligt förekommande kognitiva svÄrigheter vid dessa tillstÄnd. FormulÀret fylldes i av 94 barn och ungdomar mellan 9 och 19 Är. En explorativ faktoranalys gav en annorlunda kategorisering Àn den ursprungliga. De flesta barn och ungdomar tyckte att frÄgorna var lagom mÄnga samt att de var trevliga att besvara.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstÄ enkla ord och texter nÀr de gÄr ut grundskolan (LÀsrörelsen 2013). Samtidigt lÀser allt fÀrre förÀldrar för sina barn varje dag (LÀsrörelsen 2013). Vi tÀnker att det finns ett samband mellan förÀldrars lÀsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka varför/varför inte förÀldrar lÀser för sina barn och vilken utveckling förÀldrar ser hos sina barn i samband höglÀsning. Syfte var Àven att undersöka varför barn tror att deras förÀldrar lÀser för dem.

MÄlet med denna uppsats Àr att utifrÄn Jan Gehls begreppsvÀrld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser dÀr olika mÀnniskor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön Àr viktiga för att underbygga ett tolerant, vÀl integrerat samhÀlle. Men hur skapar man dessa vÀl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att mÀnniskor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 Är forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, Àr anlitade av stÀder i de flesta vÀrldsdelar och vad gÀller utvecklandet av socialt hÄllbara stÀder kan Gehl nÀrmast betraktas som ett fenomen.

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur dagens verksamma lÀrare arbetar för att inkludera barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera pÄ hur lÀrare i skolans tidigare Är vÀljer att arbeta samt vilket arbetssÀtt de anser gynnar barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att nÄ vÄrt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lÀrare. PÄ sÄ sÀtt kunde vi jÀmföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att mÄnga lÀrare har kunskap om vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver för att utveckla sin lÀs- och skrivförmÄga.

Detta arbete behandlar funktionshindret autism, dÀr kommunikation Äterfinns som ett stort problemomrÄde. Inom den sk "Wings Triad", dÀr nedsÀttning i social interaktion, kommunikation och fantasi nÀmns som de största svÄrigheterna, och som komplexa omrÄden dÀr mÄnga personer med autism har stora brister, Àr detta tydligt. Sett ur individperspektiv Àr kommunikation vÀldigt intressant och ett viktigt omrÄde att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr nÄgot som i dagens samhÀlle fyller en viktig funktion, och finns dÄ svÄrigheter till kommunikativt samspel sÄ innebÀr detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemomrÄde i sÀrskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssÀtt och hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att stimulera personer med autism till en förbÀttrad tvÄvÀgskommunikation.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ blyghet hos barn samt att ta reda pÄ hur man som förskollÀrare kan stödja blyga barn pÄ förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gÄng saknat att fÄ ta del inom omrÄdet. Ett ytterligare syfte Àr att utforska vad teorin och forskning belyser gÀllande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar pÄ att blyga barn kan ha svÄrigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat pÄverka de kommunikativa fÀrdigheterna negativt samt ge svÄrigheter med att inleda sociala kontakter med jÀmnÄriga.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för hur nÄgra pedagoger arbetar och tÀnker kring matematik och förskolans yngre barn. UtgÄngspunkten i undersökningen var att förankra vÄra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lÀrande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att fÄ inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 Är i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frÄgestÀllningar till hjÀlp dÀribland: vilka uppfattningar har pedagoger nÀr det gÀller smÄ barns lÀrande mot matematik? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna vÀnde vi oss med en enkÀt till verksamma pedagoger pÄ smÄbarnsavdelningar i Norrbottens lÀn. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkÀtundersökningen.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; LÀrarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i trÀningsskola och hans familjemedlemmar nÀr eleven anvÀnder bÄde verbalt sprÄk och tecken som stöd.

Meningen med denna uppsats Àr att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..