Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.

Communication between people who already know eachother, and who use a social online platform to do so, have been thouroghly studied for years. Thus, the majority of the people we connect with on a day to day basis are friends and acquaintances. As children we were taught not to talk to strangers, and as we grew older we learned to avoid people who act suspiciously. These and many other factors are part of the reason we avoid strangers, but are we doing so wrongfully? Studies have shown that there are many benefits in everyday interaction with strangers, some of which are an estimated increase in happiness and letting people seemingly forget about previous grievances.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Titel: Det sociala intranÀtet ? ett forum för information, interaktion och identifikationFörfattare: Jessika HÀllerö, Emmy Nordin och Anna SalomonssonUppdragsgivare: Semcon ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 52Antal ord: 15 020Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Semcons konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om konsulternas instÀllning till och anvÀndandet av Semcons intranÀt.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Resultatet baseras pÄ intervjuer med tio av Semcons konsulter.Huvudresultat: GenomgÄende för studien Àr att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhÄllande till frÄgorna. Vad gÀller organisationsidentifikation finns det konsulter som identifierar sig med Semcon, konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som Àr osÀkra över sin organisationstillhörighet. Det rÄder Àven delade meningar kring hur ett socialt intranÀt kan medverka till att identifikationen med Semcon stÀrks. Vissa menar att ett socialt intranÀt kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information pÄ avdelningsnivÄ för att uppnÄ detta.

Allt fler mÀnniskor anvÀnder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillÄter anvÀndarna att kommunicera pÄ ett snabbt och platsoberoende sÀtt. Flera stora vÀlgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. DÀremot anvÀnds inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillÄta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur vÀlgörenhetsorganisationer kan tillÄta anvÀndare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nÀtverk, för att öka givandet via mobiltelefoner.

Muskuloskeletal smÀrta Àr vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smÀrtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster frÄn Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primÀrvÄrd och hade sÀrskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehÄllsanalys.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om hur lÀrare i nÄgra olika skolor med flersprÄkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssÀtt lÀrarna menar att de har för att forma den enskilde elevens sprÄkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av Àmnet svenska samt lÀrarnas val av arbetssÀtt konstruerade en ensprÄkig sprÄkmiljö. ModersmÄlsundervisning betonades inte nÀmnvÀrt inom verksamheterna. Den sprÄkliga normen sattes frÀmst av lÀraren dÀr skolsprÄk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig frÄn de flesta av elevernas sprÄkmiljö pÄ fritiden. Att lÀrarna anvÀnde monolog vid interaktion med eleverna förstÀrkte Àven den konstruerade ensprÄkiga sprÄkmiljön.LÀrarnas val av arbetssÀtt utformades frÀmst utifrÄn mÄlen i den nationella kursplanen i svenska som andrasprÄk, och utifrÄn det nationella provet i svenska Är 9.Ett hinder för elevernas sprÄkutveckling i svenskundervisningen, enligt bÄde elever och lÀrare, var avsaknaden av en naturlig, svensk sprÄkmiljö.LÀrarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en uppmuntran till den enskilde elevens sprÄkutveckling..

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Vi vill ta reda pĂ„ hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för vĂ„r studie Ă€r:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmĂ€rksamhet i samling pĂ„ förskolan. Är det sĂ„ att pojkar fĂ„r större talutrymme/uppmĂ€rksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhĂ„llningssĂ€tt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssĂ€tt till flickor och pojkar vid tillsĂ€gelser och bekrĂ€ftelse?· AnvĂ€nder pedagoger lika/olika ordval, röstlĂ€ge, tonfall, kroppssprĂ„k gentemot flickor och pojkar?I vĂ„r fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angĂ„ende genus och jĂ€mstĂ€lldhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.

Övervikt och fetma bland barn Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem. Sjuksköterskan möter barnet i primĂ€rvĂ„rden och inom skolhĂ€lsovĂ„rden. Syftet med studien var att undersöka vad som kan pĂ„verka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn i Ă„ldern 6-12 Ă„r. Studien genomfördes som en litteraturstudie dĂ€r 10 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom fyra kategorier av redskap som kan pĂ„verka sjuksköterskans preventiva arbete mot övervikt och fetma bland barn.

Syftet med denna studie Àr att skapa en bild av hur nÄgra förskollÀrare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill sÀga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ barnbokens inflytande pÄ barns sprÄkutveckling samt hur nÄgra förskollÀrare uppfattar att barnboken kan anvÀndas i barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur uppfattar nÄgra förskollÀrarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns sprÄkutveckling? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrarna den gemensamma och individuella lÀsningen av barnboken som utvecklande för barns sprÄk? Studien Àr kvalitativ och utgÄr frÄn en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgÄr frÄn den socialsemiotiska teorin, dÀr fokus lÀggs pÄ meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 Är och enligt VÀgverket klarar ett barn sig pÄ egen hand i trafiken först vid 11-12 Ärs Älder. Detta borde innebÀra att barn Àr mycket utsatta nÀr de vistas i trafiken och personer som kör bil mÄste vara medvetna om detta.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar pÄ bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikomrÄden dÀr barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom förÀldraskap och Älder. FörÀldrar antogs ha mer erfarenhet av barn Àn icke-förÀldrar och Àldre (35-46 Är) antogs ha mer erfarenhet av trafik Àn yngre (20-26 Är). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkÀtundersökning som huvudstudie.Resultaten visar bland annat att förÀldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hÄlla lÀgre hastigheter Àn icke-förÀldrar i olika trafikmiljöer dÀr barn kan vistas.

Syftet med denna uppsats Àr att understryka barnens betydelse i familjens beslutsfattande, samt att erbjuda riktlinjer för hur företag kan nÄ detta sekundÀra segment. För att belysa detta resonemang har vi valt att studera resebranschen, en bransch dÀr barn inte kan verka sjÀlva. VÄr hypotes Àr att barn, i vissa familjer, deltar i den köpprocess som föregÄr valet av resemÄl. Vi har i huvudsak anvÀnt oss av litteraturstudier men Àven utfört en empirisk undersökning som grundar sig i intervjuer med barn, 3-10 Är gamla. Vi anser att barn pÄverkar sina förÀldrars konsumtion och de bör sÄledes vara en viktig mÄltavla för marknadsföring Àven för produkter, som inte Àr direkt Àmnade för dem.