Möten i det offentliga rummet ? om utformningen av offentliga rum och dess betydelse för social interaktion
Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan
rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela
upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat
samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala
möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas?
Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till
en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de
flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast
betraktas som ett fenomen. Målet med uppsatsen är att diskutera relationen mellan gestaltningen
av uterum i staden och den sociala interaktionen i uterummet utifrån Jan Gehls teorier. För att få
en vidare förståelse för Gehls begreppsvärld tar uppsatsen också upp andra teorier som kan
härledas från denna. Metoden för uppsatsen är en kvalitativ studie främst baserad på
litteraturstudier. Uppsatsen består också av en intervju med Birgitte Bundesen Svarre, medarbetar
på Gehl Architects. Intervjun är ett komplement och en kommentar till den teori som går att finna
i litteraturen.
Jan Gehl menar att den viktigaste skalan att utgå ifrån när man planerar städer är den mänskliga.
En planerare bör först och främst fokusera på livet mellan husen, sedan rummet och sist
byggnaderna. Gehl menar att det är på detta sätt man skapar socialt hållbara städer. Hans
principer om den socialt hållbara staden utgår bland annat från teorier om hur människor
interagerar samt vilka typer av sociala kontakter människor inleder med varandra i den offentliga
miljön. Gehl har en evolutionistisk approach och betonar vikten av att förstå människokroppen
och sinnenas möjligheter och begränsningar för att kunna utveckla och dimensionera
människovänliga stadsrum.
Gehl menar att kvaliteten på utomhusmiljön påverkar den sociala interaktionen. Förbättrar man
kvaliteten ger man också goda förutsättningar för att människor ska vilja vistas i den offentliga
miljön, vilket i sin tur också ökar möjligheten till social interaktion. Gehls resonemang bygger på
att utifrån teorier om hur människan fungerar, både fysiskt och socialt, utforma stadens offentliga
miljöer på ett sätt som stödjer social interaktion.