Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur nyanlÀnda barn samspelar med andra barn i leken nÀr de inte talar sprÄket och hur börjar de lÀra/utveckla majoritets sprÄket (svenska). För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa observationer under tvÄ olika perioder: förstudie, minietnografisk studie. EfterÄt gjorde jag stimulated recall intervju dÀr jag hade samtal med pedagogerna och jÀmförde mina upplevelser angÄende barns beteende och utveckling med deras. Jag har spelat in samtalet med hjÀlp av en smart phone och sedan transkriberade. Resultatet visar att nyanlÀnda barn i början oftast anvÀnder sig av kroppssprÄk, blickar, mimik, imitationer och olika ljud för att göra sig förstÄdda nÀr de samspelar med andra barn i leken. Jag kom i min undersökning ocksÄ fram till att det tar tid för att nyanlÀnda barn ska utveckla sociala relationer med andra barn och det beror mycket pÄ hur mycket stödd de fÄr frÄn vuxna. Vidare visar resultatet att sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda barn beror mycket pÄ pedagogernas engagemang, respekt till barnets sprÄk, bakgrund och erfarenheter samt pedagoger som behÀrskar barnets sprÄk och kan kommunicera med barnet pÄ ett mer betydelsefullt sÀtt..

Föreliggande uppsats fokuserar, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, pÄ varför studenter vÀljer att lÀsa en Internetbaserad distanskurs i pedagogik pÄ C-nivÄ och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestÄende av en genomgÄng av tidigare forskning samt litteratur i Àmnet, dels vad gÀller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lÀrsamhÀllet idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats dÀr studenterna fÄtt besvara en elektronisk enkÀt via nÀtet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att lÀsa pedagogikkursen som Internetbaserad distanskurs Àr kvinnor, 30 Är eller Àldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar Àven att kursdeltagarna Àr nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör.

Stress Àr nÄgonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om förskollÀrares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset pÄ förskollÀrares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstÄ de signaler barn ger ifrÄn sig.Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, hÀr beskrivs hur samhÀllets utveckling pÄverkar oss mÀnniskor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag pÄverkas av denna utvekling.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd och om pedagogerna anser att stress Àr ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer Àr en stor stressfaktor för barn. EnkÀtundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest Àr matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jÀmförelse för att se om Montessoripedagogikens syn pÄ bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter stÀmmer överens med moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter och i sÄ fall hur. Fokus i syftet ligger sÀrskilt pÄ hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen Àr en jÀmförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus pÄ Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jÀmförts Àr fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvÄrigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestrÀnande materiel.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/ OmvÄrdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Studiens syfte var att studera förskollÀrares erfarenheter kring barn och skilsmÀssor samt undersöka om det finns nÄgot medvetet arbetssÀtt gÀllande bemötandet av barn vars förÀldrar genomgÄr skilsmÀssa. Vi var Àven intresserade av att studera vilken betydelse förÀldrasamverkan har i dessa sammanhang.För att uppnÄ studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade Ätta stycken förskollÀrare, detta för att belysa deras sÀtt att se pÄ barn i skilsmÀssosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns nÄgot rekommenderat arbetssÀtt gentemot barn i skilsmÀssosituationer. Det vi kunnat urskilja Àr dÀremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmÀssan. Resultatet visade ocksÄ pÄ nÄgra betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmÀssosituationer, nÀmligen arbetet med samtal och förÀldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien Àr att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mÀts med GSE, i översÀttning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mÀts med egenkonstruerade frÄgor i samma enkÀt i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnÀrvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare bestÄr av 58 medarbetare frÄn samma organisation varav 83 % Àr kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende nÀrvaro, nöjdhet samt hur medarbetare sjÀlva agerar vid problem pÄ arbetet.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur barn, femÄringar respektive sjuÄringar, mÀrker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har anvÀnt mig av gruppintervjuer dÀr jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. FrÄgestÀllningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vÀnder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar pÄ en grund frÄn genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys dÀr jag anvÀnt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femÄringarna sÄ Àr det fÀrgen som mest visar vem reklamen Àr riktad till.

MÄnga mÀnniskor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador Àr obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rÀdsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi Àr en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits nÄgra mÀtmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i Äldrarna 8-17 Är. Data frÄn 677 barn samlades in i skolor i StockholmsomrÄdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.

I detta arbete lĂ€ggs fokus pĂ„ hur lĂ€raren kan uppmuntra sina elever att tala i frĂ€mmandesprĂ„ksklassrummet. Arbetet presenterar vikten av att tala i klassrummet, med utgĂ„ngspunkt dels i statliga styrdokument för engelskklassrummet och dels i teorier och tidigare forskning kring hur eleven bĂ€st kan utvecklas. Med detta som grund presenteras i resultatdelen faktorer som pĂ„verkar viljan att kommunicera i klassrummet och  strategier som lĂ€raren kan anvĂ€nda sig av för att uppmuntra till tal i klassrummet. Arbetet berör exempelvis klassrumsmiljön och sĂ„dant lĂ€raren kan tĂ€nka pĂ„, samt metoder lĂ€raren kan anvĂ€nda sig av för att locka elever till interaktion i klassrummet. Arbetet visar bland annat att miljön i klassrummet bör vara öppen sĂ„ att eleverna inte behöver riskera att skada sin sjĂ€lvkĂ€nsla. Även lĂ€raren bör vara öppen och försöka visa att man Ă€r nĂ„gon att lita pĂ„. LĂ€raren bör bland annat tĂ€nka pĂ„ hur och nĂ€r han/hon vĂ€ljer att rĂ€tta elever, försöka skapa en interaktiv miljö genom att stĂ€lla mycket frĂ„gor och anvĂ€nda motivationshöjande aktiviteter.

Denna studie berör hur man skapar en anvÀndbar och sÀker webbutik och onlineportfolio för en konstnÀr eller fotograf. Tanken Àr att sÀlja in deras konstverk med en app som anvÀnder Augmented Reality genom att visa hur tavlan ser ut pÄ vÀggen med en smartphonekamera. Studiens fokus ligger pÄ anvÀndbarhet och design i webbutiker för att öka kundförtroendet, interaktion med tilltalande anvÀndarupplevelse samt för att sÀlja in tavlorna. Efter att ha studerat anvÀndbarhet, kundcentrerad webbdesign och designteorier för framtagandet av interaktiva system, togs skisser av bÄde webbutik och prototyp till app fram. Prototypen testades i samband med semi-strukturerade intervjuer.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje Är cirka 300 svenska barn upp till 18 Ärs Älder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi, hjÀrntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn Àr idag god dÄ tre av fyra barn överlever sin cancer. NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det inte bara en individ som drabbas utan Àven förÀldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att fÄ beskedet om att ens barn drabbats av cancer Àr förknippat med kÀnslor sÄ som chock, rÀdsla, oro, skuld och maktlöshet.