Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

SAMMANFATTNINGOrganisationer befinner sig i en konkurrenskraftig omgivning vilket medför pÄtryckningar och krav pÄ förÀndring för att kunna följa med. OmvÀrldens krav blir allt hÄrdare och samhÀllet förÀndras allt snabbare. FörÀndringar kan vara svÄra och dÀrför kan organisationer söka rÄd, tips och hjÀlp frÄn olika hÄll. Under de senaste 20-30 Ären har det skett ett uppsving av managementkoncept. Genom managementkoncepten kan omvÀrlden bli begripligare, prestationsglapp bli mindre och omgivningens krav bemötas.

Denna uppsats syftar till att, ur ett lÀrandeperspektiv, analysera NPM-litteraturens syn pÄ lÀrande och organisation. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie som stÀller lÀrandeperspektivet i relation till NPM-diskursen. Vi kom fram till att NPM-litteraturens centrala omrÄden, i termer av decentralisering och mÄl- och resultatstyrning, innehÄller goda förutsÀttningar för lÀrande. Dessa förutsÀttningar framstÀlls implicit och behandlas inte uttryckligen. Komplexiteten i NPM-reformerna har inneburit svÄrigheter att implementera de nya idéerna i organisationerna.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

I sin strÀvan att bli en lÀrande organisation har USiL stött pÄ problem och motstÄnd. Tidigare misslyckade förÀndringsprojekt har bidragit till ett förÀndringsmotstÄnd bland de anstÀllda. MotstÄndet stÀrks ytterligare av den kultur och struktur som finns pÄ sjukhuset. Lean Healthcare innebÀr nya roller för de anstÀllda. De grupper som kan anses vara förlorare med ett införande av Lean Healthcare Àr chefer och lÀkare eftersom de tappar makt och inflytande.

HÄllbar utveckling Àr numera inte ett revolutionerande koncept och ansvaret för att skapa en hÄllbar vÀrld för kommande generationer ligger inte bara pÄ stora globala organisationer utan andra samhÀllsaktörer, sÄsom företag, mÄste börja ta sitt ansvar. Litteraturen visar en ökad medvetenhet gÀllande hÄllbarhetsfenomenet dÀr mÀnniskan pÄ allvar börjat föra diskussioner inom bÄde forskningsfÀltet sÄvÀl som hos civilbefolkningen. I en företagskontext har FN stÀllt krav pÄ företag att de bör engagera sig i Corporate Social Responsibility [CSR] och rapportera utvecklingen som sker. CSR i sin tur Àr ett begrepp i stÀndig utveckling och som strategi har CSR fÄtt mycket uppmÀrksamhet de senaste Ären men vÀldigt lite Àr kÀnt gÀllande hur CSR pÄverkar medarbetarna inom företaget. Flertalet forskare efterfrÄgar dÀrför studier pÄ mikro-nivÄ, med medarbetaren i centrum och dÀrför har vi valt att fokusera pÄ individen i en företagskontext.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself.  Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art..

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vad som karaktÀriserar organisationskulturen inom svenska tingsrÀtter. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ en förstÄelse för kulturen i de studerade organisationerna. Forskningsdesignen under arbetet har varit en fallstudie av tvÄ tingsrÀtter, Lunds- och Nacka tingsrÀtt. Den datainsamlingsmetod vi anvÀnt oss av har varit intervjuer. Slutsatser: Vi har utifrÄn vÄr studie bildat oss en uppfattning om vad som karaktÀriserar organisationskulturen i svenska tingsrÀtter.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.