Research has shown that immigrants in the Swedish society often, when seeking jobs, don?t get the same opportunities as the rest of the population. This thesis is a qualitative research that examines the problematic situation of unemployment among immigrants in the municipality of FinspÄng. The purpose of this study is to analyze how civil servants in FinspÄng apprehend and describe the labor market problems surrounding the immigrant groups that live in the municipality of FinspÄng. The empirical material is build upon seven qualitative interviews with eight civil servants working in FinspÄng.

Inertia beskrivs i litteraturen som ett organisatoriskt förÀndringsmotstÄnd och förklaras ofta vara orsaken till att organisationsförÀndringar misslyckas. Uppsatsen syftar till att genom litteraturstudie öka förstÄelsen för vad inertia Àr för nÄgot, vad organisationsförÀndring innebÀr samt hur dessa tvÄ faktorer pÄverkar lÀrandet i organisationen.Resultatet av denna litteraturstudie Àr att inertia konstateras vara en del av det som utgör organisationskulturen samt att inertia som begrepp i sig Àr olÀmpligt eftersom detta Àr i grunden naturvetenskapligt. Avslutningsvis konstateras att det som betecknas som inertia skulle kunna vara sÄvÀl ett hinder som en möjlighet för lÀrande i organisationen. Detta beroende pÄ vilket synsÀtt man har pÄ organisationer och organisationsförÀndringar. Sandberg & Targama (1998) konstateras föresprÄka ett synsÀtt som skulle kunna vara till stor nytta för organisationer inför förÀndringar dÄ lÀrande bör ske.

CRM Àr ett verktyg för att hjÀlpa företag med deras lÄngsiktiga kundrelationer. Trots de stora möjligheter som finns med detta hjÀlpmedel har företag i mÄnga fall problem med att generera bra resultat frÄn CRM-arbetet.  Forskningen  hÀnvisar till den mÀnskliga faktorn och mÀnniskans involvering i CRM-arbetet  som orsaken till detta. Syftet med denna studie Àr dÀrför att studera medarbetares förutsÀttningar i CRM-arbetet.    Studien Àr  av kvalitativ karaktÀr och syftar till att fÄ en bÀttre förstÄelse för medarbetares subjektiva uppfattning av sitt CRM-arbete. Vi har genomfört nio kvalitativa intervjuer pÄ en stor konferens-, restaurang och evenemangsanlÀggning i VÀsterbotten. Den data vi har samlat in har vi sedan analyserat med hjÀlp av teorier inom organisatoriskt lÀrande.

Syfte Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas frÄn en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie anvÀnds förÀndringsteorier, vilket innebÀr Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förÀndringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens pÄverkan pÄ redovisningspraxis var frÀmst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkÀnna. .

Denna C-uppsats Àr ett resultat av ett examensarbete som fokuserat pÄ design som Àr kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den Àr kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden sÀger sig önska. Den Àr ocksÄ kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfÀltstudier utförs, finns redan beslutet att nÄgot ska produceras ? inte tvÀrt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress pÄ arbetsplatsen.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever frÀmlingsfientligt bemötande frÄn patient. Metoden vi har anvÀnt för insamling av data och analys Àr den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet bestÄr av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som Àr verksamma inom region SkÄne. Data har samlats in genom djupintervjuer. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att frÀmlingsfientliga Äsikter hos en patient kan ta sig uttryck pÄ olika sÀtt och att informanterna varit allt frÄn mycket ledsna till opÄverkade av hÀndelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter hÀndelsen anses av informanterna ha varit allt frÄn mycket positivt till helt obefintligt.

This essay aims to map the ideas behind the Swedish cultural reform called Kultursamverkansmodellen, and how the ideas are forming a discourse. Furthermore it examines the social praxis on the three levels that constitutes the model. The three levels are the state, the region and culture creators/civil society. This is a qualitative study based on primary and secondary sources collected on the three levels. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, on Michel Foucault?s lecture on The Discourse of Language, and on New Public Management.

I denna uppsats utreds om det otydligt definierade begreppet mÄngfald kan överföras frÄn visioner i kulturpolitiska dokument till handling i Malmös kultursektor. Som förklaringsmodell anvÀnds Nils Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri. Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar, varav den första behandlar hur det talas om mÄngfald i nÄgra styrande kulturpolitiska dokument medan den andra behandlar mÄngfaldsbegreppets överförande till handling.I del ett konstateras, med hjÀlp av en textanalys som har sin utgÄngspunkt i tidigare kulturpolitisk forskning, att begreppet mÄngfald förekommer i tvÄ sammanhang: i den första betonas kulturell artrikedom och i den andra identitetspolitisk grupptillhörighet, frÀmst etnisk sÄdan. I del tvÄ undersöks arbetet med mÄngfald i Malmös kultursektor med hjÀlp av en analys av samtalsintervjuer.Slutligen konstateras att begreppet mÄngfald, under förutsÀttning att definitionen kommer inifrÄn verksamheten, kan överföras frÄn prat till handling..

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att belysa utbrÀndhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhÀllet ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare Är har det skett förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften pÄ den globala marknaden. I samband med detta har kraven pÄ de anstÀllda skÀrpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa omrÄdet. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestÄende av mening, frihet, Ängest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger pĂ„ hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebĂ€r sĂ„vĂ€l tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt JĂŒrgen Habermas teori om det privata och det offentliga sĂ€tter ramen för uppsatsen dĂ€r morgontidningen DN, kvĂ€llstidningen Expressen och olika blogginlĂ€gg analyseras. Vi ska utifrĂ„n en hĂ€ndelse se hur informationen formas av den som berĂ€ttar historien. Analysen görs till en början pĂ„ mikronivĂ„ genom en textanalys, för att sedan övergĂ„ till en strukturanalys dĂ€r maktstrukturerna i samhĂ€llet synliggörs.

Uppsatsen syfte Àr att jÀmföra hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen pÄ Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen Àr dels att jÀmföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningen Àr idag, samt Àven hur det varit historiskt de senaste Ären. För att representera de tvÄ företagsgrupperna har tio företag frÄn varje respektive grupp valts ut med Ärsredovisningar frÄn Ären 1996-2004. Totalt har 60 Ärsredovisningar frÄn granskats och bedömts frÄn en checklista utformad utifrÄn den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.