Studien har sin utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers instÀllning till bildÀmnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjÀlp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som anvÀnds i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och sjÀlvkategoriseringsteori.

Companies and organizations need to take care of their employees? creative ability. This report gives some examples of work situations that support or prevent creativity. The purpose with this report is to investigate the link between people at work and creativity.It was necessary to delimitate the area and decide which sources to be investigated and presented in the report. The main topic is on sources of creativity, but as more organizations seem to introduce efficiency thinking according to Börnfelt (2009), the interaction between efficiency and creativity is also presented.In this report theory is compared to industrial designers? opinions on creativity.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlÀrare i grundskolan förhÄller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra frÄgor kring förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lÀrare ska fÄ verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsÀttningar för lÀrande. Jag vill Àven synliggöra lÀrarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara pÄ ett tydligt sÀtt vad idéskapande i textilslöjd Àr. Styrdokument talar om möjligheter till lÀrande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar pÄ att idéfasen ofta minimeras till förmÄn för "görande".

VÄrt intresse för integrering mellan Àmnet svenska och de estetiska uttryckssÀtten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nÀmnda integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frÄgat hur de tÀnker kring motivation, kreativitet och lÀrande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I lÀroplanen för de obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] stÄr det att lÀsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man anser att lÀrandet sker i samspel med andra.

PiteÄ drabbades som mÄnga andra kommuner av krisen under 90-talet med nedskÀrningar och budgetunderskott. Dock har kommunens ÄterhÀmtning och anpassning till de nya förhÄllandena efter krisen varit god och för tillfÀllet (Är 2004) Àr PiteÄ en av fÄ kommuner i Norrland dÀr befolkningen och tillvÀxten ökar. Tillsammans med en statistisk undersökning av PiteÄs utveckling mellan 2000- 2003 stÀlls ocksÄ frÄgan om det finns en okÀnd faktor bakom PiteÄs innovativa förmÄga att stÀndigt anpassa sig till nya situationer och vÀnda nÄgot negativt till positivt. Kan den sÄ kallade pite-andan vara denna pÄdrivande faktor eller Àr det bara en pÄhitt av media?.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Fetma a?r ett av de allvarligaste ha?lsoproblemen i va?rlden. O?vervikt i sa?va?l ungdomen och vuxenlivet a?r associerad med en o?kad do?dlighet. Besta?ende viktminskning minskar risken att do? i fo?rtid.

Syftet med studien var att undersöka priming med exempels pÄverkan pÄ skapelsers kreativitet. Effekterna av priming skulle testas i formen av egenskapspriming sÄvÀl som konceptuell priming och mÀtas utifrÄn bÄde en anvÀndbarhetsaspekt och en originalitetsaspekt. Ett delsyfte var ocksÄ att undersöka sambandet mellan intresset för att ta fram en skapelse och en skapelses grad av originalitet samt anvÀndbarhet.Primingeffekterna prövades genom ett experiment dÀr 36 studenter delades in i 3 grupper som fick i uppgift att ta fram IT-lösningar för kollektivtrafiken. 2 av grupperna primades med var sitt exempel pÄ hög originalitet respektive hög anvÀndbarhet.Effekterna av egenskapspriming undersöktes sedan genom en jÀmförelse mellan grupperna över hur stor andel av de framtagna lösningarna som innehöll egenskaper frÄn exemplen. För att undersöka effekterna av konceptuell primingen gjordes en jÀmförelse av originaliteten och anvÀndbarhet hos dessa gruppers lösningar jÀmfört med de framtagna av en kontrollgrupp utan tillgÄng till exempel.

Studien syftar till att undersöka hur personer som Àgnar sig Ät kreativt skapande motiverar detta arbete, samt hur de uppfattar att detta skapandehar pÄverkat dem som individer. För att tillmötesgÄ detta syfte tillÀmpades en narrativ intervjumetod, respondenterna bestod av fyra individer som hÄller pÄ med olika kreativa skapandeformer. Studiens resultat visar pÄ att den största anledningen till att individerna vÀljer att skapa kreativt i sin vardag helt enkelt bygger pÄ att de mÄr bra av det, det stÀrker deras identitet. Utöver detta visar Àven studien pÄ att de genom sitt kreativa skapande Àven upplever att de blir en del i ett sammanhang, de kÀnner tillhörighet med likasinnade.Vidaremenar Àven respondenterna att deras kreativa skapande har lett till att de kÀnner sig mer sjÀlvstÀndiga och pÄ sÄ vis lÀttare kan stÄ emot olikanegativa sociala normer de annarsskulle pÄverkas av i högre grad.Slutligen kritiserar respondenterna Àven det rÄdande samhÀllsklimatet genom att hÀvda att det i hög grad frÄntar individer deras möjlighet till kreativt skapande, och i och med det Àven stora delar av mÀnniskor möjlighet till att skapa en identitet som en sjÀlvstÀndig och kritiskt tÀnkande individ..

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet dÀr barnen hade möjlighet att vistas pÄ varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus pÄ barnens egna initierade aktiviteter som skedde pÄ olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation nÀr det gÀller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen anvÀnds följande frÄgestÀllningar:? Vilka aktiviteter vÀljer barnen pÄ olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur anvÀnder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö nÀr det gÀller barnens val av aktiviteter?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Äkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjÀlp av ett observationsschema.

UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

Titel Livsstilsboenden - Processen kring att kombinera livsstil, service och boende Författare Elisa De Toro, Helene Tigerström & Liv Åström Handledare Cecilia Fredriksson & Örjan Hallgren Problem Det finns en stor mĂ€ngd forskning inom omrĂ„dena service, boende och livsstil. Dock ser vi att det saknas forskning kring hur dessa kan kombineras och hur processen kring detta ser ut. Syfte Syftet med denna rapport Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else kring utvecklingsprocessen för ett projektutvecklingsbolag inom boende, vilket vill skapa förutsĂ€ttningar för att anvĂ€nda service som en del i ett boendekoncept kring en viss livsstil. Metod Vi har tillĂ€mpat en deduktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vĂ„r empiri. Vi har anvĂ€nt oss av ett fallstudieobjekt, livsstilsboendet Victoria Park, dĂ€r vi har gjort Ă„tta intervjuer.

Examensarbetet har utförts pÄ Fagerhults Belysning AB, i Habo, 30 kilometer nordvÀstlig riktning frÄn Jönköping. Examensarbetet leder fram till ett koncept av en vÀggbelysningsarmatur med tilltalande design. Armaturen Àr nyskapande och innehÄller innovativ teknik. Möjligheten att anvÀnda dioder som ljuskÀlla undersöktes. Det har varit viktigt i examensarbetet att samla mycket information genom intervjuer med personal och mÄlgruppen för försÀljningen, arkitekter.

Innovationer Àr grunden för hÄllbar tillvÀxt och i en ökande konkurrens Àr det alltmer viktigt för företag att skapa innovativa produkter. Innovationsprocessen definieras som den organisatoriska processen som omvandlar en idé till en innovation. Startpunkten för innovationsprocessen kan betecknas med termen fuzzy front end och pÄ grund av att fuzzy front end Àr början pÄ innovationsprocessen Àr fasen avgörande för innovationernas inriktning. Fuzzy front end definieras som idégenerering, produktdefinition och projektutvÀrdering. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och ge rekommendationer till hur en effektiv fuzzy front end kan organiseras.