Dagens ledare har en avgörande roll i att frÀmja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgÄng, i och med omvÀrldens höga förÀndringstakt. Det kreativitetsfrÀmjande ledarskapet Àr Ànnu ett outforskat omrÄde och krÀver ytterligare forskning för att fÄ en utökad förstÄelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som Àr avgörande för att frÀmja kreativitet i förbÀttringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkÀt utformades utifrÄn den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat.

Denna studie syftar till att utgöra underlag och förslag till utformningen av statistikrapporter till WoodEye?s nya statistikdatabas som ingÄr i WoodEye 5. WoodEye 5 lanserades pÄ LignamÀssan i Hannover, 30 maj- 3 juni 2011. Förslagen har sin grund i kvalitativa intervjuer med ett urval av Innovativ Vision AB?s kunder, som tidigare visat intresse i frÄgan.

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

VÄrt arbete försöker belysa hur drama och dramapedagogik anvÀnds i undervisningen, samt att skapa en djupare förstÄelse för hur drama och dramapedagogik anvÀnds och upplevs av lÀrare. Intresset för dessa frÄgor vÀcktes under vÄr praktikperiod, dÄ vi ofta möttes av frÄgor och undran över vÄr utbildning inom kme. Vi har Àven varit nyfikna pÄ om lÀrare ser nÄgot samband mellan lek och drama, och hur de definierar begreppet kreativitet i en lÀrandesituation. Metoden som vi har anvÀnt oss av för att finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har varit kvalitativ genom intervjuer av Ätta lÀrare och faktasökning i litteraturen. Genom vÄra intervjuer upptÀckte vi att om drama anvÀnds sÄ Àr det vanligast förekommande som avslutningsprojekt pÄ ett tematiskt arbete i form av teater och Àven i vÀrderingsövningar.

Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

Detta arbete Àr en studie i hur kreativitet pÄ arbetsplatsen kan understödjas med hjÀlp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem. Delarna jag tittat pÄ visar att det Àr viktigt att möjliggöra möten, bÄde planerade och spontana. Ett annat sÀtt Àr att tillÄta inkubation pÄ olika sÀtt, det kan vara genom umgÀnge eller genom att fÄ göra nÄgot annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinslÀpp och utsikt. Genom att tillÄta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, nÄgot som ocksÄ kan frÀmja kreativitet.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.

In this text, composer Kristoffer Aronsson invites us into his mind. In a sincere and sometimes straightforward way, he tries to communicate his impressions and reflections about art, music and the creative process behind the solo guitar piece Tahini in the shape of gas..

För att finansiell rapportering ska ge lÀsaren en sÄ klar bild som möjligt krÀvs en viss grad av harmonisering och upprÀttande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jÀmförbar och transparent. I december 2001 kom RedovisningsrÄdets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istÀllet för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultatrÀkningen. Det problem som dÄ uppstod var hur de företag som följde, och följer, BokföringsnÀmnden skulle göra. DÀrför har BokföringsnÀmnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag pÄ hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

I min uppsats undersöker jag om det gÄr att hitta en mer anvÀndbar bild av begreppet ?kreativitet? och föra in den i bildundervisningen. Jag reder ut kreativitetens grunder och stÀller upp ett antal anvÀndbara förutsÀttningar som jag tar med mig till en undersökning pÄ en partnerskola. HÀr ville jag undersöka hur eleverna tar emot och genomför ett platsspecifikt konstprojekt dÀr omstÀndigheterna speglar de kunskaper jag funnit i uppsatsarbetet. Vidare redovisar jag denna undersökning och diskuterar mina observationer dÀrifrÄn.

MÄlsÀttningen för projektet var att ta fram en miljövÀnlig, innovativ lösning pÄ ett skyltsystem för kÀllsorteringsstationer i kontorsmiljö Ät Eko Systems AB. Skyltlösningen som idag anvÀnds pÄ producenten Eko Systems sorteringsmoduler fungerar vÀl hos anvÀndarna men bÄde inköpare och producent ser brister i bl.a. lagerhÄllning, miljöanpassning, anvÀndarvÀnlighet och kundanpassning, samt i hanteringen av den mÀngd olika skyltar som producenten mÄste tillhandahÄlla. Arbetet resulterade i att ett nytt helhetskoncept för en skylt med utbytbar information togs fram. Konceptet uppfyller producentens höga krav pÄ att vara miljövÀnlig och nytÀnkande, med en attraktiv design anpassad till företagets nuvarande produkter.

Jag har valt att fo?rdjupa mig i begrepp och metoder fo?r textlig gestaltning inom klassisk romanssa?ng. Min underso?kning ro?r dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning inneba?r, och dels vilka metoder sa?ngare anva?nder eller kan anva?nda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har anva?nt mig av bo?cker skrivna av bl.a.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollÀrare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att frÀmja kreativitet och lÀrande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien Àmnade att utifrÄn ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade pÄ deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen nÀrmar sig Àven lÀrande i förhÄllande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen Àr i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att fÄ en bild av hur de intervjuade förskollÀrarna arbetar kring dessa frÄgor.

Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.