I dagens samhÀlle söker sig mÀnniskor till upplevelser samtidigt som resande i ett globalt perspektiv ökar. För att konkurrera pÄ den globala marknaden och för att följa utvecklingen sÄ har en nationell strategi för svensk besöksnÀring tagits fram. Strategin kallas Vision2020 och fokuserar pÄ destinationsutveckling samt utveckling av exportmogna produkter för att öka Sveriges attraktionskraft och fÄ fler resenÀrer att besöka Sverige. Denna studie fokuserar pÄ hur kreativitet kan anvÀndas för att skapa mer innovativa produkter. Syftet Àr att undersöka hur ett innovationsverktyg kan utformas utifrÄn kreativitetsteori och empiri för produktutveckling Ät smÄföretag inom besöksnÀringen i Swedish Lapland.

SammanfattningDetta arbete handlar om att kritiskt belysa de aspekter av undervisning som Àr centrala för mig som pedagog. Som lÀrare vill jag nÄ fram till eleven, jag vill att eleven ska ha möjligheten att vara kreativ och att fÄ uppleva det tillstÄnd som kallas flow.Arbetet har utgÄtt frÄn de upplevelser jag fick av musik nÀr jag var yngre, dÄ tÀnkte jag inte i termer och begrepp utan upplevde - utan allt för förutfattade meningar. Nu nÀr jag Àr lÀrare kÀnner jag ett starkt behov av att identifiera vad jag dÄ upplevde för att kunna ge mina elever en liknande kick av musik. Identifieringen har lett fram till detta arbete, jag kunde inte sÀtta ord pÄ vad jag sökte men visste ÀndÄ intuitivt vad det var jag ville Ät. SÄ smÄningom kom orden pÄ plats: jag har i mitt identifieringsarbete kretsat kring kreativitet, flow och undervisnings metoder.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀxor ger fördjupad kunskap inom ett Àmne. Vidare vill vi veta vad syftet med lÀxor Àr. Vi har genomfört femton intervjuer, jÀmt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. Resultatet pekar pÄ att lÀxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter Àn de i nulÀget har. Vi genomförde Àven mindre studie pÄ sex av vÄra egna barn för att fÄ veta hur mycket tid de trodde sig lÀgga pÄ sina lÀxor och hur lÄng tid de i verkligheten Àgnade Ät lÀxlÀsning. VÄr slutsats Àr att om lÀxor ges, ska de vara vÀl genomtÀnkta och att det kan skapas utrymme för att göra lÀxorna under skoldagen. Nyckelord: lÀxor, kreativitet, individ, variation.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad som Ă€r inspirerande och motiverande dĂ„ en uppgift i Ă€mnet bild introduceras. Även se bildlĂ€rares tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, dĂ„ de försöker att frambringa och förmedla inspiration och motivation till eleverna i bildundervisning, och se om kreativitet framkommer. ForskningsfrĂ„gorna som jag stĂ€llde var: Vilka inspirerande förhĂ„llningssĂ€tt gör funktionell inverkan pĂ„ elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlĂ€rare? Vilka motiverande förhĂ„llningssĂ€tt gör funktionell inverkan pĂ„ elevers kreativitet i deras arbetsprocesser enligt bildlĂ€rare? Jag redogör för tidigare forskning utifrĂ„n begreppen inspiration, inspirerat lĂ€rande, motivation och kreativitet. Även utifrĂ„n Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? kĂ€nsla av sammanhang.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att fÄ reda pÄ vilka resurser som behövs för ett vidgat anvÀndande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras anvÀndning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade anvÀnder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade ocksÄ vilka motiv de har för att anvÀnda sig av dessa inslag.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. MÄnga stÀder och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det hÀr examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det Àr som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag nÀrmare pÄ ett avvecklat industriomrÄde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design frÀmja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgÄngsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i stÀder. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igÄng ordentligt.

AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrÄgestÀllning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehÄlla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behÄlla medarbetarnas kreativitet. Syftet Àr Àven att förstÄ varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsÀttningar som gÀller för kreativa företag. Vi har ocksÄ som syfte att ta fram och identifiera sÀrskilt viktiga saker att tÀnka pÄ vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgÄr frÄn ett abduktivt angreppssÀtt. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnds för att fÄ en djupare förstÄelse kring problemet som studerats.

Ordet kreativitet anvÀnds flitigt idag av ledare, kreativitetskonsulter, konstnÀrer, unga som gamla. Vissa ser kreativiteten som en ekonomisk drivkraft, andra tycker att den gör vÄrt liv mer spÀnnande. PÄ sistone har det vuxit fram mÄnga kreativitetsprofessioner, sÄ kallade kreativitetsexperter som sÀger sig veta vad kreativiteten Àr och har en universal lösning för stimulering av den och vet hur man leder den. Jag kallar det att strukturera kreativiteten genom klichésprÄk. Genom att kommunicera kreativiteten med det klichésprÄket gör vi illa sjÀlva kreativiteten.

Denna litteraturbaserade studie undersöker hur det entreprenöriella lÀrandet diskuteras i aktuell forskning samt hur det kan förstÄs i en teaterutbildningskontext. Kan teaterundervisningen frÀmja elevernas entreprenöriella lÀrande? NÀr den nya gymnasiereformen, GY11, lanserades fick landets skolor ett nytt uppdrag ? att eleverna ska utveckla entreprenöriella förmÄgor under sin studiegÄng. I samband med detta tillkom ett nytt pedagogiskt förhÄllningssÀtt: entreprenöriellt lÀrande.Studien visar att det finns en definitionsproblematik kring entreprenöriellt lÀrande. Analysen av litteraturen visar vidare att flera kÀllor Àr överens om att kreativitet Àr en viktig byggsten för entreprenöriellt lÀrande.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lÀrprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Äldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. VÄrt resultat i den hÀr estetiska lÀrprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

With theories of creativity and aesthetic learning processes as a basis, this study explores the usage of the concept of creativity in the curriculum for the Swedish compulsory school (Lgr11) and in the various syllabi?s commentaries and the assessment guidelines for the subject of Sloyd produced by the Swedish National Agency for Education. The purpose of the study is, to examine to which extent an education and assessment that is directed towards the development of creativity among pupils in the subject of Sloyd, is underpinned and supported for in these texts, and furthermore how these wordings relate to the various other subjects? wordings about creativity. Creativity is a concept around which there is no proper consensus.

Projektformen har funnits lÀnge och har förÀndrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero pÄ att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmÄga att se annorlunda orsakssamband, att lÀmna gamla rutiner och finna nya bÀttre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krÀvs stabilitet och förutsÀgbarhet annars Àr risken att kreativiteten gÄr till överstyr och orsakar kaos. Det krÀvs Àven rÀtt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet.Designföretag bestÄr av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform.

TeorigenomgĂ„ng som mynnar ut i tolv parametrar som karaktĂ€riserar en innovativ organisation, samt en teoretisk modell, Innovation Value Chain (IVC) som beskriver den innovativa processen. Åtta fallstudier utav tillverkande svenska företag analyseras med hjĂ€lp av IVC modellen..

The students participating in my development work will work with a process book for handicraft studies. In the beginning of their studies, the students need practical knowledge about the development of the profession itself, but they also need to be challenged and learn how to solve problems on their own which will help them gain a deeper knowledge of the subject.    I focus on open questions to create a process with the students. This process is created when working with Solution-Focused-Education. Through ?assessment for learning? we can help the students to improve their self-assessment and understanding of the learning process.

VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och frÀmja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att pÄ sÄ sÀtt skapa innovationer som kan ge organisationen försprÄng i konkurrensen pÄ den marknad de agerar pÄ. Vi har i vÄr fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats pÄ en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytÀnkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation Àr viktiga komponenter för att skapa ett klimat som frÀmjar innovationer. Genom att ge medarbetare rÀtt verktyg blir samtliga lÀnkar i organisationen viktiga i detta arbete..