Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnÀrligt skapande, ligger inte bara ett lÄngt arbetsliv i en lÀrande funktion för vuxna inom detta omrÄde, utan ocksÄ en lika lÄng erfarenhet av ett eget sÄdant skapande. PÄ den kurs som de senaste fem Ären har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehÄllen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt mÀrke till att dessa ?studier? ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsstÀllelse för deltagarna. Detta har ocksÄ kunnat bekrÀftas genom en studie som Region Halland lÀt genomföra 2008 (KJ skolutveckling 2008 sid. 27).

?Upplevelserummet- hur rummet pÄverkar elevers motivation till kreativt skapande? Àr mitt examensarbete pÄ Institutionen för Musik och medier pÄ LuleÄ tekniska universitet.I bakgrunden ges lÀsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. DÀr redogörs Àven för waldorfpedagogiken, Goethes fÀrglÀra och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att lÄta lÀsaren förstÄ hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i Ärskurs Ätta utifrÄn begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat Ätta elever i Äldrarna 14-15 Är pÄ en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna Àr uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan frÄn intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget vÀrde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lÀrare.

VÄr studie undersökte kreativitetens pÄverkan pÄ hÀlsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har nÄgon betydelse för en mer hÀlsosam arbetsmiljö? VÄr studie behandlar Àmnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lÀrande, ledarens roll och hÀlsan. Med dessa Àmnen ville vi fÄ svar pÄ frÄgorna; PÄ vilket sÀtt beskrivs en verksamhets kreativitet, lÀrande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hÀlsa och personliga yrkesutveckling? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva rekryteringsprocessen och i synnerhet att identifiera avgörande faktorer i processen och dess omgivning som kan kopplas till ett talangfokus.Det vi kommit fram till Àr att rekryteringsprocessen pÄverkas av en rad faktorer som tar sin utgÄngspunkt i nÄgra stora samhÀlleliga tendenser. Dessa tendenser krÀver vissa förÀndringar i processen som gör att orden talang, kreativitet och stjÀrna börjat anvÀndas som profilering för företag dÄ syftet Àr att locka till sig kompetent personal frÄn 80-talistgenerationen..

Uppsatsen undersöker faktorer som pÄverkar kreativitet i konstnÀrliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som Àr förÀnderliga över tid, medan strukturfaktorer Àr stabila över tid. Syftet med uppsatsen Àr bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnÀrliga organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn en Grounded Theory-metod och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus.

I den hÀr rapporten redogörs för det arbete som syftar till att formge och konstruera en snuskylare anpassad till Skruf Snus AB: s företagsprofil. Produkten har tagits fram i samarbete med företaget för att ge dem en innovativ och exklusiv kyl som sÀrskiljer deras kylare frÄn sina konkurrenters. Kylaren skall rymma 50 dosor snus ur deras vita serie som innehÄller fem olika sorter och hÄlla en temperatur mellan +4°C och +8°. Produkten skall kunna anvÀndas pÄ krogar, barer, restauranger, hos tobakshandlare och i butiker. Arbetet har följt en systematisk problembehandling formulerad utifrÄn befintliga teorier.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Studiens syfte var att undersöka byrÄanstÀllda art directors och originalares olika perspektiv pÄ och förhÄllningssÀtt till sin yrkesroll med sÀrskilt fokus pÄ kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvÀmlighetsurval frÄn nio reklambyrÄer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara nÄgot som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det frÀmst handlar om hur art directors och originalare förhÄller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna sÄg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de sÄg prestationsÄngest och utomstÄendes oförstÄelse av yrket som negativa.Det framkom Àven att art directors och originalare i första hand ser pÄ kreativitet som problemlösning, dock sÄg de olika pÄ problemlösning i sina respektive roller. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade Ängest pÄ liknande sÀtt.Studien visade Àven att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och Àmnet berördes Äterkommande i respondenternas svar under intervjuernas gÄng. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Temat för arbetet Àr musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kÀnnetecken. Men syftet bestÄr ocksÄ i att avgöra anvÀndbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk sjÀlvstudie med ett fenomenologiskt angreppssÀtt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna hÀndelse för att sedan analysera texten pÄ fenomenologiskt vis. P.g.a.

Denna studie Àr grundad i intervjuer som Àgde rum pÄ en reklambyrÄ. Studiens syfte Àr att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvÀrlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom kÀnslor och emotioner. I denna uppsats ges en nÀrmare inblick i vad informanterna anser att kÀnslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillÀmpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidstrÀckt förstÄelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.

Under denna studie sÄ hade författarna ett uppdrag frÄn en uppdragsgivare som var att skapa en ny agil projektmetod Ät denna, för att frÀmja deras arbete med ett projekt som de genomför Ärligen, som heter Jobb Shop. Projektet hade under det senaste genomförandet inte genomförts med hjÀlp av nÄgon sÀrskild projektmetod. Författarna till denna studie skapade under arbetets gÄng en specifik agil metod Ät uppdragsgivaren som de kan anvÀnda under kommande Är vid genomförandet av Jobb Shop. Vid sidan av detta sÄ gjorde författarna Àven en metaanalys av den nya metoden dÀr de studerade hur den nya agila arbetsmetoden, rent teoretiskt, kan frÀmja kreativitet och innovation. Resultatet av studien visade att den teoretiska grunden för ovanstÄende frÄga var god, och de drog slutsatsen att agila metoder, teoretiskt sett, mycket vÀl kan frÀmja kreativitet och innovation..

Bakgrund:Kreativitet har fÄtt en viktig roll i hur företag vÀljer att styra sina verksamheter. Under de senaste decennierna har insikten av tidens betydelse fÄtt en central roll dÄ arbetsbördan ökat och det stÀllts ökade krav pÄ tempo och punktlighet. I tidigare studier har forskare funnit att tidsplanering kan ha positiv inverkan pÄ individuell kreativitet. Insikten om att kreativitet och tidsplanering visat sig kunna relateras till varandra bidrog till vÄrt intresse att vidare studera relationen mellan dessa tvÄ koncept bland individer som Àr verksamma inom en kreativ branch. Studien Àmnar att undersöka relationen mellan kreativitet och time management hos kreatörer pÄ svenska reklambyrÄer.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka vilka samband som finns mellan koncepten kreativitet och time management.

Exjobbet ska komma fram till en databaslo?sning som ska kunna anva?ndas av flera samtidiga anva?ndare i form utav en app. Syftet med appen a?r att en anva?ndare ska kunna ?skanna? steckkoden med kameran i telefonen pa? en vara hemma vid kylska?pet och la?gga in den i en shoppinglista. Da?refter ska de andra i husha?llet kunna komma a?t den shoppinglistan na?r de befinner sig i mataffa?ren..

Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur en organisation kan frÀmja och tillvarata sin kreativa potential. För att finna svar pÄ frÄgestÀllningen tog vi till en början till oss litteratur inom kreativitets-, organisations- och förÀndringsomrÄdena och identifierade dÀrigenom Ätta viktiga, Äterkommande faktorer för att frÀmja och tillvarata kreativitet. Dessa Àr vision, kontinuitet, delaktighet, mÄngfald, öppenhet, resurser, kunskapsförvaltning och motivation. Litteraturstudierna gav oss underlag för en kompletterande empirisk studie. I ett andra led gjorde vi alltsÄ en kvalitativ studie för att visa pÄ en praktisk lösning av problemet.

Kreativitet och kulturella produkter fÄr allt större betydelse i tillvÀxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri frÄn andra, Àr bland annat den kreativa medarbetaren som kÀnner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mÄl som denne strÀvar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mÄl. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehÄlls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens pÄverkan pÄ vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren.