Den hÀr studien handlar om hur surfplattor anvÀnds pÄ förskolor. Syftet med undersökningen Àr att fÄ insikt i hur pedagogerna pÄ förskolorna integrerar surfplattorna för att frÀmja och utveckla barns lÀrande. Det Àr en studie med kvalitativt metodval, dÀr observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjÀlp av begreppen innehÄllskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlÀrares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades pÄ observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lÀrarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten frÄn den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lÀrare ansÄg att anvÀndandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade trÀffarna med didaktikern lett till förbÀttrat samarbete.

Dagens skola Ă€r pĂ„ vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den mĂ„lstyrning som idag Ă€r tydligt markant förekom redan under förra seklets början men dĂ„ i form av specifika Ă€mnesmĂ„l. Över tid har dessa mĂ„l kommit att revideras i mĂ„nga led och resulterat i den mĂ„l- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mĂ„l- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lĂ€rarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete Ă€r att fĂ„ insikt i och förstĂ„else för hur lĂ€rare i den mĂ„l- och resultatstyrda skolan möter kraven pĂ„ didaktisk kompetens.

Titel: Undervisning pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ? Ätta pedagogers röster om didaktisk anpassning (Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders ? Eight Pedagogues? voices about Didactic Adaptation) Författare: Karin Wisti Typ av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivÄ (15hp) Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie Leijon Program: Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola Datum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie Àr ett försök att fÄnga in och beskriva de diskurser som rÄder bland lÀrare som undervisar pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt och den rÄdande diskursen pÄ fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förstÄelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan ges möjlighet att prestera utifrÄn faktisk förmÄga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar pÄ att det rÄder en relativt stor samstÀmmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna pÄ de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhÄllningssÀtt prÀglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan innebÀra för eleverna.

Syftet med arbetet har varit att belysa PBL som didaktisk metod genom att undersöka hur tutorer upplever denna. Jag har genomfört Ätta semistrukturerade intervjuer med tutorer vid lÀkarutbildningen i Lund. Sammanfattningsvis pekar resultatet av min undersökning pÄ att PBL-metoden Àr en lÀmplig didaktisk metod pÄ lÀkarutbildningen i Lund. De flesta tutorer tycker ocksÄ att studenterna Àr positivt instÀllda till metoden och att de tar ett stort ansvar för sitt lÀrande. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framtrÀdande roll för tutorernas positiva upplevelser av sin yrkesroll.

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lÀrandemetod. Syftet Àr att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lÀrare tillika retorikstudenter förhÄller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgÄngspunkt i syftet har tvÄ metoder anvÀnts; telefonintervjuer med fyra lÀrare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag frÄn yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvÀrvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begrÀnsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvÄtusen Är lÄnga historia med omfattande tillÀmpning.

Detta examensarbete Àr genomfört inom ramen för examensarbetet pÄ lÀrarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi pÄ gymnasiet. Metoden som anvÀnts Àr studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet Àr ett förslag pÄ möjligheter med ny didaktik i Àmnet Företagsekonomi med hjÀlp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen Àr att anvÀndandet av MMORPGs vid undervisning i Àmnet Företagsekonomi skapar mÄnga vÀrdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jÀmförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lÀrandemetod. Syftet Àr att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lÀrare tillika retorikstudenter förhÄller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgÄngspunkt i syftet har tvÄ metoder anvÀnts; telefonintervjuer med fyra lÀrare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag frÄn yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvÀrvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begrÀnsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvÄtusen Är lÄnga historia med omfattande tillÀmpning.

I den hÀr studien försöker jag lÀmna en redogörelse pÄ hur lÀrare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria pÄ gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som lÀser kultur och idéhistoria pÄ klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i Àmnet har jag lyft fram olika förhÄllningsÀtt att anvÀnda spelfilm. För att lÀrare ska förhÄlla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krÀvs det att lÀrare Àr insatta i Lpf 94, kursmÄlen och följer upphovsrÀtten. Det krÀvs Àven att lÀrare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det Àr Àven betydande att lÀrare Àr medvetna om mediareception, att elever kan lÀsa av spelfilmer olika beroende hur lÀrare vÀljer att visa spelfilmer..

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielÀrare i svenska och med en lÀrarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterÀr kanon i den svenska gymnasieskolan. LitterÀr kanon bygger pÄ texturval som Àr ett resultat av Àmnesteoretisk kunskap, men ocksÄ av undervisande lÀrares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frÄnvaro av sÄdan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensÀttning. Denna reproduktion stÀlls sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp anvÀnds för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk artefakt i Äk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjÀlpmedel som man kan anvÀnda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det Àr viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som Àr bidragande faktorer till lÀrande och kunskap för lÀrare sÄvÀl som elever och dÀrmed inte vara kritiska mot det.Studien Àr av kvalitativ art och vi har anvÀnt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika skolor som arbetar i skolÄr 3-6.Datorer och IT Àr de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjÀlpmedel som kan anvÀndas som en god inlÀrning för eleverna.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.