Syftet med arbetet Àr en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utstrÀckning mediet anvÀnds. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgÄng genomförts för att identifiera möjliga anvÀndningsomrÄden för film. Kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i svenskÀmnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet frÄn studien belyser att lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vÀgledning och struktur runt bÄde konsumtion och produktion av film för att lÀrarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Arbetets art: Examensarbete, om 15hp inom lÀrarprogrammet. VÄrterminen 2008.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Syftet med min studie Àr att uppfatta hur och pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser pÄ sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjÀlp av att intervjua lÀrare pÄ en gymnasieskola ville jag ta reda pÄ hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn pÄ sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar pÄ att Àven om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning sÄ finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess dÀr lÀrarna deltar och som utgÄr frÄn lÀrarnas didaktiska frÄgestÀllningar. Resultaten visar ocksÄ pÄ att lÀrarna endast i liten utstrÀckning tillgodogjorde sig forskningsresultat nÀr de sökte svar pÄ sina didaktiska frÄgestÀllningar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares didaktiska övervÀganden och val vid planering av verksamheten i de mobila förskolorna i Uppsala kommun, sett i relation till den variation av plats och utemiljö som den mobila förskolan erbjuder. UtgÄngspunkten i studien ligger i hur förskollÀrarna pÄ de mobila förskolorna uppfattar relationen mellan val av verksamhetsinnehÄll och organisation respektive val av plats och miljö. Studien utgÄr frÄn ett didaktiskt perspektiv och för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har fyra samtalsintervjuer med förskollÀrare pÄ de mobila förskolorna genomförts. Under samtalen framkom mönster som pekar pÄ att förskollÀrarna förhÄller sig flexibelt till sina planeringar samt att barns inflytande spelar en avgörande roll för förskollÀrarens didaktiska planering i relation till platsen. SÄledes varierar det om det Àr platsen som styr planeringen eller om det Àr valet av verksamhetsinnehÄll som styr platsvalet.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barnens lÀs- och skrivutveckling, dÀrav Àr det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nÄgra pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga lÀs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur nÄgra pedagoger motiverar sina didaktiska val betrÀffande undervisningsinnehÄll och arbetsformer samt vad som pÄverkat dessa val. Studien omfattar bÄde kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrÄn det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gÀllande styrdokument.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation. Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.

Syftet med uppsatsen har varit att fÄ ökad kunskap om nyexaminerade lÀrares möte med sina nya arbetsplatser och att mer specifikt se pÄ kopplingen mellan lÀrarutbildningens olika delar och yrkeslivet. FrÄgor som har behandlats var om lÀrares socialisation in i lÀraryrket, pedagogiska teorier i lÀrarutbildningen och praxisnÀra teorier i yrkeslivet.Uppsatsen har sin grund i en fallstudie frÄn 2006 dÀr studenter under sin sista termin pÄ lÀrarutbildningen har intervjuats, och dÀrifrÄn har vi gÄtt vidare med en ny fallstudie dÀr lÀrare som har varit ute i yrkeslivet ett till tvÄ Är har intervjuats. Vid de senare intervjuerna har Àven en didaktisk analys/observation gjorts före intervjutillfÀllet. För att fÄ en uppfattning om studenters syn pÄ det teoretiska innehÄllet i lÀrarutbildningen har Àven en enkÀt med en öppen frÄga gjorts.Uppsatsen har visat pÄ att kraven som stÀlls pÄ lÀrarutbildningen Àr höga och motsÀgelsefulla. Staten betonar akademisering av utbildningen.

Syfte: Att analysera hur h?lsa formuleras i ett urval av styrande dokument vid G?teborgs universitet, vilka delar av h?lsobegreppet som ges plats och vilken roll kostrelateradefr?gor f?r i materialet.Metod: Dokumentstudie med kvalitativ inneh?llsanalys av fem styrande dokument fr?n universitets-, fakultets- och institutionsniv?. Meningsenheter som ber?rde h?lsa direkteller indirekt identifierades, kondenserades och kodades i flera steg och f?rdes samman i underkategorier. Som till?gg till metoden markeras varje meningsenhet med en f?rgsom f?ljde med till analysschemat s? att den kunde f?ljas till sin plats i k?lltexten.

Detta examensarbete inom omrĂ„det didaktisk matematik grundar sig pĂ„ en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som lĂ€ser Ă„rskurs 1 pĂ„ ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och fĂ„r uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svĂ„righetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frĂ„gor och dĂ„ huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om den didaktiska demokratin och rÀttvisan (vilket i mÄngt och mycket i uppsatsen ses som lÀrares förestÀllningar om en demokratisk och rÀttvis undervisning) ? sett utifrÄn ett antal enskilda samhÀllskunskapslÀrares perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr konstruerade med tre didaktiska huvudfrÄgor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rÀttvisa. Didaktisk demokrati och rÀttvisa Àr alltsÄ tvÄ egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frÄgor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frÄgestÀllningar.

Syfte:Idag diskuteras bÄde skolan och lÀraryrket. En ny lÀrarutbildning ska införas, 2011 fÄr Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lÀrarkÄren inte i tillrÀcklig hög grad lÀr eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lÀrare Àr viktiga för elevers resultat Àr mÄnga forskare överens om. Men vad det innebÀr att vara en bra lÀrare och hur en lÀrarutbildning, som utbildar dessa lÀrare, bÀst kan utformas rÄder det delade me-ningar om. LÀraryrket Àr komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lÀrare i deras möte med praktiken.

Syfte: Syftet ?r att ?ka f?rst?elsen f?r hur v?rd- och omsorgspersonalen uppfattar sina kunskaper i m?ltidssituation samt hur de kunskaperna samspelar och p?verkar ?ldres m?ltidssituation.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem undersk?terskor inom ?ldreomsorgen. Materialet analyserades med kvalitativ inneh?llsanalys och Five Aspects Meal Model (FAMM).Resultat: Resultatet visade att v?rd- och omsorgspersonalen uppfattade att kunskap, bem?tande och n?rvaro var viktiga delar i ?ldres m?ltidssituation.