The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare Är 6-9 uppfattar Idrott och hÀlsaÀmnets tillgÄng pÄ resurser jÀmfört med teoretiska Àmnen för stöd av elever i svÄrigheter med att nÄ upp till kunskapsmÄlen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkÀt följd av ostrukturerade intervjuer har anvÀnts. Genom den har visats att lÀrare uppfattar att Idrott och hÀlsaÀmnet ha lÀgre status Àn teoretiska Àmnen. Det gÀller fler Àmnen Àn de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att fÀrre stödÄtgÀrder erbjuds Idrott och hÀlsaÀmnet nÀr skolorna prioriterar i tider av bristande resurser.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att jÀmföra förekomsten av belastnings- och arbetsskador hos idrottslÀrare med teoretiska ÀmneslÀrare. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att svara pÄ syftet:Drabbas idrottslÀrare mer av förslitningsskador/arbetsskador Àn teoretiska ÀmneslÀrareVilka kroppsdelar Àr mest utsatta för slitage/pÄfrestningKan faktorer som motionsnivÄ och idrottsbakgrund pÄverka belastningsskador hos lÀrarnaMetodDen metod som anvÀndes i studien var en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀten innehöll 18 formulerade frÄgor som delades ut till 119 lÀrare i TÀby kommun. Vi fick tillbaks 82 svar frÄn 40 idrottslÀrare och 42 teoretiska ÀmneslÀrare, vilket gav en svarsfrekvens pÄ 69 %. Vi behandlade resultaten i statistikprogrammet SPSS.ResultatDet finns inte nÄgra signifikanta skillnader i förekomsten av belastningsskador mellan idrottslÀrarna och de teoretiska lÀrarna dÀremot finns skillnader i förekomsten av olycksfall dÀr endast idrottslÀrarna Àr drabbade.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn teoretiska ansatser och tidigare forskning som rör kapitalstruktur, visa om de tre valda finansiella företagsegenskaperna förklarar kapitalstrukturen i smÄ onoterade svenska företag. De teoretiska ansatser som testas Àr frÀmst pecking-order och trade-off. En kvantitativ ansats har anvÀnts i uppsatsen dÀr sex hypoteser bildats utifrÄn de teoretiska ansatserna. Uppsatsen Àr av positivistisk karaktÀr och har en deduktiv ansats.Analysen baseras pÄ bÄde enkla och multipla regressionsanalyser av nyckeltal som berÀknades frÄn material som hÀmtats i Ärsredovisningar frÄn de 220 utvalda företagen. Samtliga av de utvalda företagen slumpades fram frÄn en lista över smÄ företag som ej Àr registrerade pÄ nÄgon börslista.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

I vÄr studie har vi undersökt samhÀllslÀrares attityder och deras tankar kring Àmnet inom de teoretiska och de praktiska programmen pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrares attityder till samhÀllskunskapen som ett kÀrnÀmne pÄverkar deras undervisning och likvÀrdigheten i kursen pÄ de olika programmen. Det Àr en fenomenografisk studie av lÀrares attityder. Vi har grundat vÄr analys pÄ intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lÀrarnas attityder. Vi kan konstatera att lÀrarnas attityder gentemot programmen pÄverkar likvÀrdigheten i SamhÀllskunskap A, bland annat för att eleverna pÄ de teoretiska programmen ses som norm.