I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare i början av sin yrkeskarriär tolkar begreppet historiemedvetande samt hur man aktiverar och utvecklar ett historiemedvetande hos elever. Historiemedvetande är ett av de centrala begrepp som dagens historieundervisning skall uppnå. Frågeställningarna som studien besvarar är:-      Hur tolkas begreppet historiemedvetande av historielärare som är i början av sin yrkeskarriär?-      Vilka undervisningsstrategier använder dessa historielärare i början av sin yrkeskarriär för att aktivera och utveckla elevers historiemedvetande?-      Vilka faktorer har påverkat historielärarnas sätt att undervisa om historiemedvetande?Studien bygger på totalt tre intervjuer med historielärare som är i början av sin yrkeskarriär på högstadiet. Två gjordes som samtalsintervjuer och en via e-post.

Den här studien är ett bidrag till forskning om hur genus påverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den här studien är att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet påverkar benägenheten för en våldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benägenhet att använda våld verkar hänga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram används genusforskning från främst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital är en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osäkerhet, dels av pragmatiska skäl för att bygga politiska nätverk. Militariserad maskulinitet visar på graden av militarism i samhället och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

I en studie av Granklint EnochsonElevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem.Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden.75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att undersöka drivkrafterna bakom företags miljö- och hållbarhetskommunikation. Vi vill även visa på betydelsen av trovärdighetsfrågan i relation till kommersiella intressen och hur den påverkar kommunikationen. Studien fokuseras till Max och Saltå Kvarns avsändarperspektiv med avsikt att jämföra och kontrastera hur företagen kommunicerar sina miljöidentiteter.TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på CSR, Miljöidentitet och Miljö- och hållbarhetskommunikation med begreppen trovärdighet, transparens och tonalitet. METOD: Jämförande fallstudie och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på företagen. SLUTSATSER: Max och Saltå Kvarns olika utgångslägen är den största bidragande orsaken till skillnaderna mellan företagens miljö- och hållbarhetskommunikation och påverkar både drivkrafterna samt miljöidentiteternas utformning.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen.

I förskolans uppdrag ingår att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet är att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lärandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var därför att urskilja faktorer som pedagoger erfar påverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som påverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget.Analysen utgår från en fenomenografisk forskningsansats. En utgångspunkt för fenomenografin är att det sätt på vilket människan tar itu med problem speglar och förändrar förståelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs.

Syftet med min studie var att kartlägga och lyfta upp olika arbetssätt kring begreppsinlärning hos barn mellan åldrarna 1-3. Åldrarna ett till tre har jag valt då flera författare nämnt att ordförrådsspurten sker i dessa åldrar. När dessa arbetssätt är kartlagda så har jag jämfört dessa med varandra och visat på skillnader och likheter. Jag har även refererat till litteratur som belyser hur man kan förhålla sig till begreppsinlärning då det finns olika stadium i barnets ordförrådsutveckling som man måste ha i åtanke. Dessa olika stadium är viktiga att förhålla sig till då denna kunskap kan avgöra hur arbetet kan se ut.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i ämnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Den här uppsatsen undersöker de diskurser som kan formuleras kring hur tatuerade personer talar om sig själva och om tatueringskonsten, utifrån en diskursanalytisk studie av intervjuer i Scandinavian Tattoo Magazine. Uppsatsens teoretiska och metodologiska ramverk är byggt kring Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips diskursteoretiska begreppsbygge, som i sig framförallt grundas i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalytiska begrepp. De formulerade diskurserna; sexualitetsdiskursen, ironiseringsdiskursen, möjligheternas diskurs, individualitetsdiskursen och maskulinitetsdiskursen, har diskuterats utifrån begrepp tagna från Mary Douglas (renhet och fara), Slavoj ?i?ek (cynism) samt Peter L. Berger och Thomas Luckmann (typifieringschema och face-to-face-situationen).Uppsatsens analys visade att kvinnor inte bara föredras som representanter för tatuering i tidskriftens intervjuer, utan också att de, till skillnad från männen, sexualiseras kraftigt.

Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur elever använder sig av bildspråket i matematiken och varför man ska använda sig av bilder för att öka förståelsen inom matematiken. Funderingarna mynnade ut till två frågeställningar:- Hur beskriver elever i år nio matematiska begrepp genom bilder? och -Vilka fördelar finns det med att använda sig av bildspråket för att öka förståelsen för matematiska begrepp? Frågorna har jag sökt svar på genom att göra en litteraturstudie där man behandlar bildspråket från olika håll: Det ärlärare som har redogjort för sina egna erfarenheter av att arbeta med bildspråket i matematiken, böcker som behandlar bildspråket ur ett mer konstnärligt perspektiv, samt stora pedagoger som redogjort för barns språkliga utveckling. Jag har även gjort en undersökning i form av en enkät från två klasser i år nio. De har fått på ett så matematiskt sätt som möjligt beskriva utvalda begrepp endast genom bilder.

Externredovisningen har flera primära målgrupper och kreditgivare är en av dessa. Småföretagande leverantörer är enligt många de största kreditrisktagarna och är dessutom oprioriterade fordringsägare. Det är därför mycket viktigt att de håller sig informerade om och är observanta på kundernas ekonomiska ställning. Få företag har trots detta sällan någon uttalad strategi för sin kreditförsäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken omfattning årsredovisningen används som underlag vid kreditbedömning i befintliga respektive nya affärsrelationer utifrån kreditgivares (leverantörers) perspektiv i småföretag.