Historielärare i början av sin yrkeskarriär
En kvalitativ studie om hur lärare i början av sin yrkeskarriär tolkar och undervisar om begreppet historiemedvetande.
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare i början av sin yrkeskarriär tolkar begreppet historiemedvetande samt hur man aktiverar och utvecklar ett historiemedvetande hos elever. Historiemedvetande är ett av de centrala begrepp som dagens historieundervisning skall uppnå. Frågeställningarna som studien besvarar är:- Hur tolkas begreppet historiemedvetande av historielärare som är i början av sin yrkeskarriär?- Vilka undervisningsstrategier använder dessa historielärare i början av sin yrkeskarriär för att aktivera och utveckla elevers historiemedvetande?- Vilka faktorer har påverkat historielärarnas sätt att undervisa om historiemedvetande?Studien bygger på totalt tre intervjuer med historielärare som är i början av sin yrkeskarriär på högstadiet. Två gjordes som samtalsintervjuer och en via e-post. En av lärarna är verksam på en skola i Västra Götaland och de resterande två arbetar på olika skolor i Halland.En tabell har formats för att strukturera och ordna det intervjuade lärarnas tolkning och uppfattning om elevers historiemedvetande. Historiemedvetande som teoretisk utgångspunkt har sedan analyserats utifrån Robert Thorps sju definitioner och kategoriseringar.I resultatet framkom det att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg att historiemedvetande var ett svårdefinierat begrepp att undervisa om. Studien visar att undervisningsstrategier som användes för att aktivera och utveckla elevers historiemedvetande visade sig vara individuella där påverkansfaktorer var avgörande. Faktorer som ekonomiska förutsättningar, elevers och lärares erfarenheter, ämneskompetens och styrdokument utgjorde en stor del av hur de intervjuade historielärarna förhöll sig till elevers historiemedvetande.Nyckelord: historieämne, historiemedvetande, undervisningsstrategier, påverkansfaktorer, undervisning, ämneskompetens.