Manlig dominans och benägenhet att använda våld
ett genusperspektiv på krishantering
Den här studien är ett bidrag till forskning om hur genus påverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den här studien är att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet påverkar benägenheten för en våldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benägenhet att använda våld verkar hänga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram används genusforskning från främst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital är en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osäkerhet, dels av pragmatiska skäl för att bygga politiska nätverk. Militariserad maskulinitet visar på graden av militarism i samhället och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet. Studien visar att graden av manlig dominans, demokrati och korruption är viktiga informella strukturer som i samverkan kan skapa en benägenhet för en våldsinriktad krishantering. Studien grundar sig i en kvantitativ undersökning med en statistisk design. Urvalet baseras på de länder som upplevt en kris med militära säkerhetsimplikationer under åren 1997-2007.Modellen med manlig dominans, demokrati och korruption kan predicera vilka stater i materialet som är mer benägna att använda våld som första respons när de upplever en kris. Studien visar att ett genusperspektiv på krishantering kan ställa nya frågor om kvalitén på demokrati och gott styre samt beslutsfattande i kris.