Kan artefakter i form av begrepp synliggöra mer kunskap?
En studie om elevers föreställningar om matspjälkningen.
I en studie av Granklint EnochsonElevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem.Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden.75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien. Undersökningen görs utifrån en kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Enkäten är utformad som en figurfråga där konturen av en kropp finns uppritad med tillhörande naturvetenskapliga begrepp till matspjälkningprocessen. Eleverna har både skrivit och ritat om vad som händer i kroppen när de äter ett äpple. Undersökningen ställs i kontrast till betygskriterier för biologi i årskurs sex och till Granklints Enochsons studier som riktar sig mot niondeklassare.Resultatet pekar på att tillförandet av artefakterna inte bidrar till att eleverna visar mer kunskap om matspjälkningen i jämförelse med tidigare forskning. Däremot kan vi skönja att artefakterna (orden) bidrar med en större begreppsanvändning hos eleverna.