Den här tatueringen definierar mig (inte)
En studie av de diskurser som omgärdar den allt populärare praktiken tatuering
TattooBody modificationDiscourse analysisRepresentationsInterviewsTatueringKroppsmodifikationDiskursanalysRepresentationerIntervjuer
Den här uppsatsen undersöker de diskurser som kan formuleras kring hur tatuerade personer talar om sig själva och om tatueringskonsten, utifrån en diskursanalytisk studie av intervjuer i Scandinavian Tattoo Magazine. Uppsatsens teoretiska och metodologiska ramverk är byggt kring Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips diskursteoretiska begreppsbygge, som i sig framförallt grundas i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalytiska begrepp. De formulerade diskurserna; sexualitetsdiskursen, ironiseringsdiskursen, möjligheternas diskurs, individualitetsdiskursen och maskulinitetsdiskursen, har diskuterats utifrån begrepp tagna från Mary Douglas (renhet och fara), Slavoj ?i?ek (cynism) samt Peter L. Berger och Thomas Luckmann (typifieringschema och face-to-face-situationen).Uppsatsens analys visade att kvinnor inte bara föredras som representanter för tatuering i tidskriftens intervjuer, utan också att de, till skillnad från männen, sexualiseras kraftigt. Vidare har teorier framlagts kring relevanta diskursers utvecklingar vad gäller hur de intervjuade identifierar sig med själva praktiken, och slutsatser kunde även dras kring tatuerings individualiserande aspekter, där analysen tyder på att gränserna inom tatuering, vad gäller exempelvis motiv och val av placering, kommer att flyttas fram kontinuerligt i framtiden.