Bakgrund och problem: I en global ekonomi som står inför stora förändringar, därkonjunkturen fluktuerar och tillväxten avtar, är utveckling och förändringar avverksamheter mer aktuellt än på länge. En del av de förändringar som sker är inom detinterorganisatoriska området där nya insikter om samverkan växer fram. Samverkan inomden kommunala sektorn har fått allt större betydelse och är en tydlig trend blandkommuner när det handlar om att på ett allt effektivare sätt hantera nya utmaningar i sinverksamhet.Styrningen av samägda bolag kan många gånger skapa problem med att hitta rätt formerför hur den ska utformas. Ägarna kan te sig otydliga i sina styrsignaler vilket påverkarsamspelet med bolaget och dess möjligheter att fullgöra sina åtaganden. Den eventuellasvaga styrningen utmynnar i oklara uppdragsbeskrivningar och en dålig målkongruens.

Dagens företagsklimat kännetecknas av ökad globalisering med snabba förändringar och det har blivit viktigare för företag att hålla sig ajour med utvecklingen för att kunna försvara sin position på marknaden. I och med detta så har omvärldsanalys som innefattar bevakning av omvärlden samt analys och kommunikation av den information som bevakningen genererar fått ökad uppmärksamhet.Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse för hur ett företag går tillväga vid sin omvärldsanalys och därmed bygga ett underlag för fortsatt forskning på området. Vi avser att nå förståelse genom att utföra en fallstudie på företaget Eric Rahmqvist AB.Studiens delsyften är att undersöka vilka faktorer i omvärlden som företaget anser är viktigast att bevaka, från vilka källor som man införskaffar information samt hur resultatet av omvärldsanalys kommuniceras i organisationen.Då syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur företag går tillväga vid sin omvärldsanalys så har vi tolkat det material som vi har samlat in för att kunna dra relevanta slutsatser och vi har därmed haft en hermeneutisk kunskapssyn. Arbetet inleddes med att skapa en teoretisk referensram enligt vilken vi närmade oss den empiriska verkligheten och vi har därefter försökt skapa nya teorier utifrån det erhållna empiriska materialet. Detta innebär att det angreppssätt som bäst stämmer överens med vår studie är den gyllene medelvägen.För att kunna besvara vårt syfte på bästa sätt ansåg vi att det var mest lämpligt att utföra en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie och valet föll på ett företag som heter Eric Rahmqvist AB och som är verksamt inom direktförsäljning av ergonomiska produkter.

Sveriges byggsektor har varit under ständig strukturell förändring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. Lågkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började använda sig av underentreprenörer istället för att använda eget folk. Det resulterade i att år 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de närmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur investerare inom equity crowdfunding förhåller sig på den Informella riskkapitalmarknaden och huruvida de tillför något nytt på denna marknad. Uppsatsen ser till vilka möjliga motiv och risker det innebär att investera i equity crowdfunding och även eventuella förväntningar på utfallet av det investerade kapitalet. Denna studie har bidragit till att se investerare i equity crowdfunding som en ny form av karaktär på den Informella riskkapitalmarknaden, där premisser för risktagande och motivation till investeringen skiljer sig från tidigare investerarkategorier. Genom att se till existerande teorier och litteratur på området Informellt riskkapital dras paralleller med den insamlade empirin. Investerarna på den Informella riskkapitalmarknadens kan karaktäriseras utefter fyra kategorier: microinvesterare, finansiella placerare, kompetensinvesterare och affärsänglar. För att kunna analysera motiven och förväntningarna på investeringar i equity crowdfunding har teorier om risker och motivation använts.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur några lärare på en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmål än svenska. Alla lärare på skolan besvarade en enkät. Med enkäten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lärare.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Idag är kunskap viktigt för värdeskapande inom nästan alla branscher, men inom konsultföretag är det extra påtagligt då kunskapen som genereras och delas bildar kärnan i företagets tjänster. Kunskap kan delas upp i två former, en explicit och en tyst form.?Tyst kunskap? definieras som den form av kunskap som är svår att dokumentera och som grundar sig i känslor, värderingar, personliga åsikter och erfarenheter samt ligger inbäddad i en organisations kultur, vilket medför att den är svår för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar är baserad på tyst kunskap.Syftet med detta projekt är att undersöka vad tyst kunskap är, huruvida denna uppmärksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnå konkurrensfördelar. Undersökningen bygger på en litteraturstudie om framförallt ?Knowledge Sharing? och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad på intervjuer med två konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet från litteraturstudien visar på att tyst kunskap är viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete.

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en Informell roll där fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov av varandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft en stark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.

Syfte: Syftet med detta arbete är att försöka skapa förståelse kring hierarkiska och byråkratiska strukturer i plattakunskapsintensiva organisationer. Ambitionen är inte attpolarisera begreppen till den grad att organisationer kanplaceras in i antingen eller fack, utan att föra en djuparediskussion kring hierarkiska och byråkratiska strukturer. Detblir således möjligt att tala om grader och former av byråkratioch hierarki. Metod: Kvalitativt tolkande fallstudie med semistruktureradedjupintervjuer. Ett hermeneutiskt tillvägagångssätt.

Organisationer måste kunna hantera förändringar eftersom de hela tiden påverkas av förändringar av både intern och extern karaktär. Det är viktigt att organisationer kontinuerligt utvecklar sitt förändringsarbete med hjälp av erfarenheter och lärdomar från sina tidigare genomförda förändringar. Tidigare forskning kring förändringsarbete visar på att kontinuerliga uppföljningar och kommunikation är viktiga faktorer för att uppnå effektiva förändringar. En brist på forskning inom detta område har också uppmärksammats varför vi har valt att studera detta närmare. Syftet med denna studie är därför att utveckla en metod för hur en organisation kan gå tillväga med kontinuerliga uppföljningar av förändringsarbeten.

Alla företag behöver någon form av styrsystem för att leda verksamheten. Ett väl utvecklat och fungerande styrsystem kan ge ett företag fördelar gentemot konkurrenterna. För att uppnå det här krävs väl formulerade mål som alla inom företaget känner till. Utvecklade styrsystem skapar en tydlighet i hur verksamheten fungerar. Varje ledningssystem är unikt för respektive företag och är ett hjälpmedel för den dagliga driften av verksamheten.

I Sverige råder avtalsbundenhet, vilket innebär att företag som ingår avtal med varandra ärförpliktade att hålla sig till dessa. På detta sätt kan två affärspartners bli bundna till varandra.Avtalen är ofta en förutsättning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlardet om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem medlångsiktiga affärsrelationer är att förutsättningar för relationen förändras. Ett exempel är attkonjunktursvängningar medför förändringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gällande om företag i dessasituationer låter avtalen styra även när förutsättningarna förändras, eller om företagen väljeratt vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov.