Dagens företagsklimat kÀnnetecknas av ökad globalisering med snabba förÀndringar och det har blivit viktigare för företag att hÄlla sig ajour med utvecklingen för att kunna försvara sin position pÄ marknaden. I och med detta sÄ har omvÀrldsanalys som innefattar bevakning av omvÀrlden samt analys och kommunikation av den information som bevakningen genererar fÄtt ökad uppmÀrksamhet.Syftet med denna studie Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur ett företag gÄr tillvÀga vid sin omvÀrldsanalys och dÀrmed bygga ett underlag för fortsatt forskning pÄ omrÄdet. Vi avser att nÄ förstÄelse genom att utföra en fallstudie pÄ företaget Eric Rahmqvist AB.Studiens delsyften Àr att undersöka vilka faktorer i omvÀrlden som företaget anser Àr viktigast att bevaka, frÄn vilka kÀllor som man införskaffar information samt hur resultatet av omvÀrldsanalys kommuniceras i organisationen.DÄ syftet med studien Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur företag gÄr tillvÀga vid sin omvÀrldsanalys sÄ har vi tolkat det material som vi har samlat in för att kunna dra relevanta slutsatser och vi har dÀrmed haft en hermeneutisk kunskapssyn. Arbetet inleddes med att skapa en teoretisk referensram enligt vilken vi nÀrmade oss den empiriska verkligheten och vi har dÀrefter försökt skapa nya teorier utifrÄn det erhÄllna empiriska materialet. Detta innebÀr att det angreppssÀtt som bÀst stÀmmer överens med vÄr studie Àr den gyllene medelvÀgen.För att kunna besvara vÄrt syfte pÄ bÀsta sÀtt ansÄg vi att det var mest lÀmpligt att utföra en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie och valet föll pÄ ett företag som heter Eric Rahmqvist AB och som Àr verksamt inom direktförsÀljning av ergonomiska produkter.

Sveriges byggsektor har varit under stÀndig strukturell förÀndring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. LÄgkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började anvÀnda sig av underentreprenörer istÀllet för att anvÀnda eget folk. Det resulterade i att Är 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de nÀrmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur investerare inom equity crowdfunding förhÄller sig pÄ den informella riskkapitalmarknaden och huruvida de tillför nÄgot nytt pÄ denna marknad. Uppsatsen ser till vilka möjliga motiv och risker det innebÀr att investera i equity crowdfunding och Àven eventuella förvÀntningar pÄ utfallet av det investerade kapitalet. Denna studie har bidragit till att se investerare i equity crowdfunding som en ny form av karaktÀr pÄ den informella riskkapitalmarknaden, dÀr premisser för risktagande och motivation till investeringen skiljer sig frÄn tidigare investerarkategorier. Genom att se till existerande teorier och litteratur pÄ omrÄdet informellt riskkapital dras paralleller med den insamlade empirin. Investerarna pÄ den informella riskkapitalmarknadens kan karaktÀriseras utefter fyra kategorier: microinvesterare, finansiella placerare, kompetensinvesterare och affÀrsÀnglar. För att kunna analysera motiven och förvÀntningarna pÄ investeringar i equity crowdfunding har teorier om risker och motivation anvÀnts.

En central frÄga som hela tiden har Äterkommit Àr: hur ska staten organiseras för att pÄ bÀsta möjliga sett ta tillvara pÄ demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. PÄ den teoretiska nivÄn finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rÀttigheter Àr uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels pÄ grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar nÀr det gÀller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels pÄ grund av att begreppet hÄllbar utveckling fÄtt allt större prioritet pÄ den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

En central frÄga som hela tiden har Äterkommit Àr: hur ska staten organiseras för att pÄ bÀsta möjliga sett ta tillvara pÄ demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. PÄ den teoretiska nivÄn finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rÀttigheter Àr uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels pÄ grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar nÀr det gÀller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels pÄ grund av att begreppet hÄllbar utveckling fÄtt allt större prioritet pÄ den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmÄl Àn svenska. Alla lÀrare pÄ skolan besvarade en enkÀt. Med enkÀten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lÀrare.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjÀlp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gÄtt fort fram och som en respondent i denna studie berÀttade har utvecklingen gÄtt frÄn en smÀrtstillande spruta och vÀntan vid en hjÀrtattack till ballongsprÀngningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar Àr vÀldigt dyra men priset för vÄr vÄrd nÀr vi besöker sjukhus har inte ökat nÀmnvÀrt, inte heller har skatteintÀkterna ökat nÀmnvÀrt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa vÀrde bÄde inom och utom sin organisation i andra former Àn pengar.I litteraturen som jag lÀst Àr det största fokuset pÄ hur organisationer, bÄde offentliga och privata, kan generera vÀrde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. VÀldigt fÄ studier har fokus pÄ de interna intressenterna, bland annat anstÀllda, som Àr med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mÄl. Studierna tar dÀremot upp förtroende som vÀldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha mÄnga positiva effekter.Min studie fokuserar pÄ hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Bakgrund:Svensk matematikundervisning har under de senaste Ären debatteras livligt. Flera undersökningar pekar pÄ att elevresultaten sjunker. Alltför mÄnga elever har ocksÄ lÄg motivation nÀr det gÀller det egna matematiklÀrandet. Tilltron till det egna kunnandet sviktar och mÄnga elever Àgnar mycket av tiden pÄ matematiklektionen Ät ett oreflekterat arbete. Att hitta alternativa arbetssÀtt och arbetsformer för att hjÀlpa eleven att bygga nya begrepp och tillÀgna sig hÄllbara och generaliserbara strategier Àr nödvÀndigt.

Idag Àr kunskap viktigt för vÀrdeskapande inom nÀstan alla branscher, men inom konsultföretag Àr det extra pÄtagligt dÄ kunskapen som genereras och delas bildar kÀrnan i företagets tjÀnster. Kunskap kan delas upp i tvÄ former, en explicit och en tyst form.?Tyst kunskap? definieras som den form av kunskap som Àr svÄr att dokumentera och som grundar sig i kÀnslor, vÀrderingar, personliga Äsikter och erfarenheter samt ligger inbÀddad i en organisations kultur, vilket medför att den Àr svÄr för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar Àr baserad pÄ tyst kunskap.Syftet med detta projekt Àr att undersöka vad tyst kunskap Àr, huruvida denna uppmÀrksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnÄ konkurrensfördelar. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie om framförallt ?Knowledge Sharing? och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att tyst kunskap Àr viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete.

En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha pĂ„ detta arbete. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var: Hur resonerar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan kring bedömning och betygssĂ€ttning? Hur har lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i sĂ€rskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/pĂ„ vilka sĂ€tt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan Lgr 11? MetodIntresseförfrĂ„gningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslĂ€rare i idrott och hĂ€lsa i grundsĂ€rskolan, Ă„r 7-10. Åtta lĂ€rare svarade positivt till medverkan varav tvĂ„ av dessa, efter vidare kontakt, sĂ„llades bort pĂ„ grund av att de var verksamma i annan skolform Ă€n grundsĂ€rskolan.

Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byrÄkratiskt perspektiv och Àr alltid en utsedd roll. Ledarskap dÀremot kan vara en informell roll dÀr fokus kan ligga pÄ att motivera och leda medarbetare. Dock Àr bÄda i starkt behov av varandra för att nÄ framgÄng. Den organisatoriska vÀrlden har under de senaste Ären haft en stark press pÄ sina chefer och ledare dÀr höga krav pÄ kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrÄgan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att försöka skapa förstÄelse kring hierarkiska och byrÄkratiska strukturer i plattakunskapsintensiva organisationer. Ambitionen Àr inte attpolarisera begreppen till den grad att organisationer kanplaceras in i antingen eller fack, utan att föra en djuparediskussion kring hierarkiska och byrÄkratiska strukturer. Detblir sÄledes möjligt att tala om grader och former av byrÄkratioch hierarki. Metod: Kvalitativt tolkande fallstudie med semistruktureradedjupintervjuer. Ett hermeneutiskt tillvÀgagÄngssÀtt.