Franchising Àr en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sÀlja varor och tjÀnster nÀr ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgÄngsrikt affÀrskoncept. Franchisegivaren erbjuder dÀrefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot nÄgon form av ersÀttning arbeta med konceptet pÄ lokala marknader. Juridiskt Àr de bÄda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, dÀr parternas rÀttigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor hÀr. Varför allt fler företag vÀljer företagsformen förklaras bland annat av den lÀgre risk det innebÀr att vara nyföretagare som franchisetagare jÀmfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Syftet med uppsatsen var att förstÄ hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstÀvling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, frÄn att ha varit starkt kritiserad, till att nÄ framgÄng och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmÄlsliknande former, att tÀvlingen möttes av kritik frÄn politiskt hÄll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade pÄ tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet Àven den hotades av illegalitet. SÄ har ocksÄ Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process pÄverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning Àmnar visa pÄ dessa paralleller, med fokus pÄ sporternas nÀra stundande illegalitet till förmÄn för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot frÄn de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

Min tanke bakom undersökningen Àr att betygsÀttning och olika former av bedömningssÀtt Àr frÄgor lÀrare mÄste ta stÀllning till i utövandet av sin yrkesroll, frÄn ett makt- och elevperspektiv. Som lÀrare har man makten att öppna respektive stÀnga dörrar för elever, dÄ betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vad berÀttar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska Àmnen? Hur beskriver medieelever att betygsÀttning inverkar pÄ deras sjÀlvbild? Mina informanter gÄr i Ärskurs 3 pÄ en medieinriktning, pÄ ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer dÀr de reflekterar kring att fÄ betyg i media-estetiska Àmnen.

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehÄllet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion pÄ gymnasiet. Studien ingÄr i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ÀndamÄl. UtgÄngspunkten Àr sociokulturellt lÀrande, dÀr kommunikationen Àr viktig för lÀrandet, dÀr lÀrande innebÀr att socialiseras in i en diskurs och att sprÄket anvÀnds olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken anvÀndes som analysinstrument och dÀrmed gjordes en slags innehÄllsanalys.

Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet nÀr det Àr mörkt och jag antar att det Àr flera med mig som kÀnner sÄ hÀr. Vad Àr det för faktorer som spelar in nÀr det gÀller vÄr otrygghet och hur kan man vid projektering förbÀttra dessa? De huvudsakliga Àmnena i arbetet Àr trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda pÄ vem det Àr som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrÄn litteratur inom Àmnena har jag kommit fram till olika faktorer som pÄverkar vÄr upplevda otrygghet i det offentliga rummet.

MÄlet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanlÀggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan fÄ en viss betydelse och vÀrderas högt av eftervÀrlden. FrÄgorna som uppsatsen utgÄtt frÄn Àr: - Vad Àr Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att kÀnna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anlÀggningar framstÀlls i trÀdgÄrdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhÄlla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener pÄ Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnÀmns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet pÄ SLU Alnarp, litteratur frÄn The National Trust (organisationen som Àger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trÀdgÄrdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanstÀllningen tyder pÄ att Stowe har en stor betydelse i trÀd-gÄrdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade kÀllorna.

Mer Àn nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och stÄr i framkant nÀr det gÀller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom anvÀndning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte Àr anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom anvÀndning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat dÀr anvÀndningsnivÄn varierar frÄn studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjÀmförande eller att de enbart undersökt en bransch.

Bakgrund och problemformulering: Den rÄdande finanskrisen har medfört en ökad risk i alla affÀrsmÀssiga relationer. Detta Àr synnerligen pÄtagligt i tillverkande industrier dÀr interorganisatoriska relationer dessutom Àr vanligt förekommande. I mÄnga relationer har den ena utav parterna ett maktövertag som möjliggör större inflytande över styrprocessens utformning, oavsett hur detta pÄverkar den svagare parten. Vidare har litteratur kring interorganisatorisk styrning historiskt sett tagit ett statiskt perspektiv. Finanskrisen har dock medfört ett förÀndringsbehov för styrprocessen och av denna anledning ser författarna en möjlighet att studera de dynamiska aspekterna av dessa relationers styrning.

MÄlet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanlÀggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan fÄ en viss betydelse och vÀrderas högt av eftervÀrlden. FrÄgorna som uppsatsen utgÄtt frÄn Àr: - Vad Àr Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att kÀnna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anlÀggningar framstÀlls i trÀdgÄrdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhÄlla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener pÄ Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnÀmns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet pÄ SLU Alnarp, litteratur frÄn The National Trust (organisationen som Àger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trÀdgÄrdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanstÀllningen tyder pÄ att Stowe har en stor betydelse i trÀd-gÄrdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade kÀllorna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall formell utbildning bidrar till utveckling av lÀrandemiljö. Ett sekundÀrt syfte med detta arbete Àr att undersöka ifall innovations möjligheter ökar under befintlig lÀrandemiljöer.För att uppnÄ undersökningens syfte gjordes en enkÀtundersökning som besvarades av de inblandade företagens medarbetare. MÄlgruppen var anstÀllda med olika poster inom de fem olika företagen. KartlÀggning har genomförts med hjÀlp av tre olika enkÀter som innehöll olika frÄgor som bland annat tog upp; företagsfakta, könsfördelning, kompetensutveckling, organisation, yrkesutveckling, förÀndringsarbete, utbildning och lÀrandemiljö.Studien framför Àven mer allmÀnna kortfattad information rörande EU projekt Sala Industrier samt övergripande beskrivning av deltagande företagen till exempel företagens storlek, arbetsuppgifter, spetskompetens och personalfakta. DÀrefter introduceras en teoretisk referensram dÀr lÀrande, kompetensutveckling, information och kommunikation, formell och informell kunskap diskuteras som centrala tema i berörda organisationer, exempelvis redogörs i studien för olika drivkrafter mot ökad kompetensutveckling och lÀrande.UtifrÄn den teoretiska referensramen och en större datainsamling som genomfördes i form av enkÀter och intervjuer, dÀr förekom frÄgor som tog upp bl.a.

Bakgrund och problem: I en global ekonomi som stĂ„r inför stora förĂ€ndringar, dĂ€rkonjunkturen fluktuerar och tillvĂ€xten avtar, Ă€r utveckling och förĂ€ndringar avverksamheter mer aktuellt Ă€n pĂ„ lĂ€nge. En del av de förĂ€ndringar som sker Ă€r inom detinterorganisatoriska omrĂ„det dĂ€r nya insikter om samverkan vĂ€xer fram. Samverkan inomden kommunala sektorn har fĂ„tt allt större betydelse och Ă€r en tydlig trend blandkommuner nĂ€r det handlar om att pĂ„ ett allt effektivare sĂ€tt hantera nya utmaningar i sinverksamhet.Styrningen av samĂ€gda bolag kan mĂ„nga gĂ„nger skapa problem med att hitta rĂ€tt formerför hur den ska utformas. Ägarna kan te sig otydliga i sina styrsignaler vilket pĂ„verkarsamspelet med bolaget och dess möjligheter att fullgöra sina Ă„taganden. Den eventuellasvaga styrningen utmynnar i oklara uppdragsbeskrivningar och en dĂ„lig mĂ„lkongruens.

Syfte: Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga Är pÄ nÄgra skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill ocksÄ undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgÄngspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi mÀnniskor blir till i möten med andra mÀnniskor, genom att vi ser oss sjÀlva genom andra. För att studera lÀrandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande ses som en sprÄkliga och sociala interaktion mellan mÀnniskor.

Trots intensiva satsningar pÄ skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbÀttrat lÀrande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn pÄ frÄgan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att frÀmja elevers lÀrande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att fÄ insikt i lÀrarnas funderingar och sÀtt att anvÀnda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lÀrande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkÀtstudie bland Ätta lÀrarstudenter för att ta reda pÄ deras uppfattningar om 1:1 kontextens anvÀndning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn utvalda teoretiska utgÄngspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lÀrande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs ocksÄ till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lÀrandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar pÄ konkreta exemplen pÄ hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att frÀmja elevers lÀrande, t.ex.