Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest vÀsentliga konfliktomrÄdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrÄn organisatoriska och/eller ledarskapsmÀssiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstÄr Àn idag. Den stora, komplicerade och byrÄkratiska organisationens tvedelade karaktÀr, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmÄga att hantera konflikter utgör kÀlla till de flesta konflikter. Det pÄgÄr en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering frÄn makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande Àr starkt och pÄverkar i mÄnga stycken Àven det andliga arbetet. Organisationen har inte förmÄga att förÀndra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhÄllandena, att möta kraven pÄ modernt ledarskap och att möta förÀndringar i en allt mer sekulariserad omvÀrld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmÄga att implementera fattade beslut.

Ingrid Åkesson: Individuellt, lokalt eller allmĂ€nt folkmusikaliskt? SĂ„ngstil och variation i folkliga koraler hos tre sĂ„ngare frĂ„n Gammalsvenskby. ? Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p).Uppsatsen behandlar den folkliga koralsĂ„ngen, dvs.

Intentionen med denna studie var att söka djupare förstÄelse för anstÀlldas upplevelser och förvÀntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare pÄ en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förÀndringar inom Göteborgs stad. DÀr framkom flertalet faktorer som kan in- och pÄverka individens upplevelse av inflytande. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förÀndring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande. HÀrefter intervjuades fyra personer anstÀllda inom Göteborgs stad.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare Àr syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn en fenomenologisk ansats dÀr empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn pÄ vad erfarenhetshanteringen Àr och vad det syftar till. NÀr det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen sÄ visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck pÄ att omvandla erfarenheterna till konkreta ÄtgÀrder, frÄnvarande beslutsfattare, skuld och försvarsstÀllning, samverkansproblematik och bristande förstÄelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen.

Hur pÄverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer Àr det som spelar in? I denna antologi har vi grÀvt djupare i dessa frÄgor genom att genomföra varsitt fÀltarbete. Med hjÀlp av observationer och intervjuer fick vi ta del av mÀnniskors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som vÀljer att flytta utomlands i vuxen Älder integreras i det nya samhÀllet och hur detta pÄverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig pÄ hur skönhetsidealen i ett samhÀlle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Temat för arbetet Àr musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kÀnnetecken. Men syftet bestÄr ocksÄ i att avgöra anvÀndbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk sjÀlvstudie med ett fenomenologiskt angreppssÀtt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna hÀndelse för att sedan analysera texten pÄ fenomenologiskt vis. P.g.a.

Övning, ensemblespel och personligt uttryck av musik Ă€r element i utvecklingen till att bli musiker. Finns det Ă€ven individuella aspekter av betydelse i den musikaliska utvecklingen? Syftet med studien var att undersöka om det finns vissa signifikativa personlighetsdrag utifrĂ„n femfaktormodellen hos musikhögskolestudenter. Studien syftade Ă€ven till att undersöka styrkor och svagheter för musikalisk utveckling pĂ„ huvudinstrumentet. Musikhögskolestudenterna (n=83) hade signifikativt högre nivĂ„er av Openness och Agreeableness jĂ€mfört med psykologistudenter (n=134).

Bakgrund: Intresset för Àmnet vÀcktes dÄ jag arbetar i förskolan och upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Flera gÄnger har diskussioner i arbetslaget uppstÄtt om vad som kan skrivas fram om barnen utan att det blir en negativ framskrivning. Att förhÄlla sig professionellt i framskrivningen av elevers eller förskolebarns individuella utvecklingsplaner Àr viktigt för barnens identitetskonstruktion. Jag blev nyfiken pÄ hur barnen skrivs fram i individuella utvecklingsplaner i förskolan och vill dÀrmed bidra med fördjupande insikter om hur förskolan skriver fram barnen. Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och problematisera hur förskolebarns identiteter i individuella utvecklingsplaner konstrueras.

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig Ät mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och Äldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionÀrer, individuella och lagidrottare gÀllande attributionsstil och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i Äldern 16 till 67 Är. För att mÀta attributioner anvÀndes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mÀta situationspsecifikt sjÀlvförtroende anvÀndes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

Syftet (Àven kallat huvudtema i kategoriprofilen) med studien var primÀrt att (1) undersöka vilkeninstÀllning idrottande ungdomar har till begreppet mental styrka. SekundÀrt syfte som förs upp tilldiskussion var att (2) skapa en förstÄelse om hur de trÀnar och upprÀtthÄller sin mentala styrka samt(3) vilka faktorer under trÀning och tÀvling som deltagarna anser Àr viktiga för att utveckla ochupprÀtthÄlla mental styrka. I studien deltog tio idrottande ungdomar (m= 16,24), 6 mÀn och 4kvinnor inom bÄde lag och individuella idrotter. En egen utformad semi- strukturerad intervjuguideanvÀndes, utvecklad med teoretiskt stöd frÄn Jones et al., (2007) och Gucciardi et el., (2009).Resultaten i studien visade att deltagarnas instÀllning och kunskap om begreppet mental styrkavarierade. De flesta deltagarna hade en positiv instÀllning och ansÄg att det var en viktig faktor i deflesta situationer inom deras idrott.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad som pÄverkar inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. En modell har framtagits, vilken bestÄr av ett flertal faktorer; sÄsom kön, Älder, högsta utbildning, vidareutbildning, medbestÀmmande, pÄverkan, arbetslivserfarenhet, avstÄnd till arbetsplats, kommunikation umgÀnge och sammanhÄllning, samt den interna kontrollen i form utav COSO-modellen. Denna modell ska hjÀlpa oss att försöka fÄ fram om det finns nÄgra samband mellan den individuella faktorn och inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen. Undersökningen Àr utförd pÄ nÀmndnivÄ, barn- och utbildningsnÀmnden, i tre mindre kommuner runt om i SkÄne. För att fÄ fram inslaget av social respektive formell kontroll inom den interna kontrollen intervjuades den ansvariga för intern kontroll inom varje nÀmnd.

Bakgrund: Missfall Àr ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra kÀnslor av chock, sorg och skuld. VÄrdtiden vid missfall Àr ofta kortvarig och vÄrdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och ÄterhÀmtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vÄrd som ges i samband med missfall.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och kÀnslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, SkuldkÀnslor, Oro och förvÀntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist pÄ information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och nÀrstÄendes betydelse, VÄrdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta prÀglad av existentiell smÀrta och sorg.