Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar organiserandet av skolverksamheten för asylsökande elever..

Allt eftersom samhÀllet utvecklas och anammar nya idéer appliceras dessa pÄ skolans vÀrld. Elever ska idag ta ett eget ansvar för sina studier ? individuellt studieansvar ? ett begrepp i tiden. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ elevernas förutsÀttningar att ta detta ansvar och vad de gör nÀr de tar det. Uppsatsen beskriver teoretiska utgÄngspunkter som eleven verkar under och en kvalitativ undersökning lyfter fram hur elevers vardag kan se ut.

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistĂ„ sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor frĂ„n den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod dĂ€r tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

Årsredovisningen Ă€r företagets mest vĂ€lrenommerade och viktiga kanal för att kommunicera med omvĂ€rlden och anvĂ€nds dĂ€rför nĂ€r externa intressenter skall fatta beslut rörande verksamheten. DĂ€rför Ă€r det viktigt att redovisningen Ă€r noggrant sammanstĂ€lld och ger en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt av företagets stĂ€llning. För att intressenterna ska kunna lita pĂ„ att Ă„rsredovisningen Ă€r korrekt utförd mĂ„ste redovisningen granskas av en objektiv expert, det vill sĂ€ga en revisor, innan den godkĂ€nns. Revisorn har varken tid eller möjlighet att granska allt i en Ă„rsredovisning dĂ€rför mĂ„ste delar vĂ€ljas ut. Granskningen skall grunda sig pĂ„ de delar i Ă„rsredovisningen dĂ€r risken för vĂ€sentliga fel Ă€r störst, vilket bidrar till att revisorn mĂ„ste göra en vĂ€sentlighetsbedömning.

Under 1900-talets senare hÀlft har lönesÀttning via enskilda lönesamtal, sÄ kallad individuell lönesÀttning blivit den rÄdande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning frÄn löneskalor och tarifflöner, sÄ kallad lönetrappa efter Älder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation pÄ grund av dess krav pÄ demokrati, hushÄllande med samhÀllets resurser och tillÀmpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en pÄverkande effekt pÄ hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Intentionen med denna studie var att söka djupare förstÄelse för anstÀlldas upplevelser och förvÀntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare pÄ en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förÀndringar inom Göteborgs stad. DÀr framkom flertalet faktorer som kan in- och pÄverka individens upplevelse av inflytande. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förÀndring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande. HÀrefter intervjuades fyra personer anstÀllda inom Göteborgs stad.

Uppsatsen Àr en CD- uppsats i Sociologi som faller inom socialpsykologins ramar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning ungdomar upplever stress i deras nuvarande livssituation samt vilka tankar de har om stress i kommande vuxenliv. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tre övergripande nivÄer: strukturell, kulturell och individuell nivÄ. Dessa nivÄer presenterar och analyserar var för sig faktorer som objektivt eller subjektivt kan framkalla stress. Uppsatsen undersöker ungdomars upplevelse av stress och syftar till att skapa och förmedla en förstÄelse av detsamma.

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

De faktorer vi kommit fram till Àr direkt kritiska i en kalkyl för en investeringsbedömning i processindustrin Àr; lönekostnaderna, investeringskostnaderna och WACC. Vidare finns det tvÄ faktorer utanför kalkylen som pÄverkar lönekostnaderna och WACC, dessa Àr mycket viktiga och det Àr upplösande av trÄnga sektorer och ökad flexibilitet. Detta visar att bindningen av rörelsekapital kan komma att bli en kritisk faktor eftersom den pÄverkas av dessa tvÄ faktorer..

Bakgrund: Missfall Àr ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra kÀnslor av chock, sorg och skuld. VÄrdtiden vid missfall Àr ofta kortvarig och vÄrdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och ÄterhÀmtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vÄrd som ges i samband med missfall.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och kÀnslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, SkuldkÀnslor, Oro och förvÀntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist pÄ information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och nÀrstÄendes betydelse, VÄrdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta prÀglad av existentiell smÀrta och sorg.

Ett dysfunktionellt beteende Àr ett agerande frÄn revisorns sida som i de flesta fall inte Àr önskvÀrt dÄ det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebÀr att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan ocksÄ visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner pÄ arbetet. URT Àr inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade dÄ det faktiska underlaget det baseras pÄ inte stÀmmer överrens med verkligheten Det dysfunktionella beteendet Àr ett problem inom revisionsbranschen och Àr samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrÄn en mÀngd undersökningsomrÄden.

Syftet med examensarbetet var att se om lÀrarna anser att deras arbete har förÀndrats nÄgot sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjÀlp av intervjuer med fem lÀrare pÄ en 7-9-skola. LÀrarnas arbete pÄ skolan har förÀndrats, dock inte sÀrskilt mycket dÄ flera av lÀrarna redan före IUP skrivit protokoll frÄn sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden dÀrför inte Àr sÄ stor. Den skillnad som dock finns Àr att alla nu anvÀnder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som Àr intressant i studien Àr det faktum att de intervjuade lÀrarna ofta inte direkt nÀmner att IUP Àr framÄtsyftande, nÄgot som Skolverket menar Àr det viktigaste med IUP, dock blir mÄlen som man tar fram tillsammans med elev och vÄrdnadshavare av framÄtsyftande karaktÀr..

Finns det ett samband mellan den individuella sjÀlvkÀnslan och den kollektiva sjÀlvkÀnslan? Har kön och studieinriktning betydelse för sjÀlvkÀnsla, sÄvÀl som den individuella som den kollektiva? Studien Àr gjord som en kvantitativ undersökning med hjÀlp av enkÀter, bestÄende av Som Jag Ser Mig SjÀlv (Irhammar & Birgerstam) som mÀter sjÀlvkÀnsla pÄ individnivÄ med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mÀter den kollektiva sjÀlvkÀnslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frÄgor, medan det andra innehöll 16 frÄgor. Totalt deltog 60 försökspersoner hÀmtade frÄn ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i tvÄ samhÀllsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.