Studiens syfte var att undersöka hur patienterna pÄ Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vÄrdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pÄgick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels pÄ plats pÄ mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vÄrdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjÀlpa dem snabbt och effektivt.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov av sÀrskilt stöd krÀvs det en förstÄelse kring vilka faktorer som Àr framgÄngsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger pÄ resursskolor som har lÄng erfarenhet av att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd kan man fÄ kÀnnedom om vilka faktorer de upplever framgÄngsrika. Denna kÀnnedom kan öka förutsÀttningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljÀra skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi nÀrmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie Àr att bidra till en förstÄelse kring pedagogernas upplevelse av framgÄngsrika och icke framgÄngsrika faktorer pÄ en resursskola, men Àven vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgÄngsfaktorer som trÀdde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och pÄ vilket sÀtt eleverna bemöts.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn Àr olika individer, har olika lÀrstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mÄl i skolan. Elever som inte lyckas uppnÄ mÄlen tenderar att bli föremÄl för ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lÀrare och elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka grÀnserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur grÀnserna sÀtts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras pÄ intervjuermed en elev som under sin skolgÄng utvecklade en avvikaridentitet, samt elevens förÀldrar ochrektor.Analyserna visar att grÀnserna för den disciplinerade socialiteten blir snÀvare med Ären. FrÄnen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sÀtts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger pÄ öppna regler (styrdokument, skolans regler) men Àven dolda (den doldalÀroplanen). UtifrÄn dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. NÀrindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrÄn enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras pÄ individen.

Alla elever Àr unika och tar in kunskap pÄ olika sÀtt, för att kunna bemöta elevers olikheter samt individuella behov Àr det dÀrför nödvÀndigt för oss pedagoger att ha detta i Ätanke nÀr vi planerar vÄr undervisning. Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att deras undervisning tillmötesgÄr elevers individuella förutsÀttningar. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ vilken förstÄelse pedagogerna har kring begrepp som inlÀrningsstil och sinnespreferens. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger som arbetar pÄ en F- 5 skola. Resultatet visade pÄ ett intresse hos pedagogerna nÀr det gÀller den lÀrstilsanpassade undervisningen samt sinnenas betydelse i undervisningen, dock upplevde majoriteten att det var svÄrt att ge varje enskild elev det individuella bemötande som faktiskt behövs.

Bakgrund: I den allt hÄrdare konkurrensen har företagen blivit mer beroende av att ha motiverade medarbetare. Ett sÀtt att skapa motivation Àr genom bonus, men Àven ickemonetÀra incitament kan leda till att medarbetarna blir mer motiverade.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad som motiverar svenska tjÀnstemÀn och deras instÀllning till olika motivationshöjande incitament i relation till den teori som finns skriven i Àmnet.AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr begrÀnsad till svenska tjÀnstemÀn i icke chefsposition som idag inte har nÄgra individuella monetÀra bonusar.Metod: PrimÀrdata Àr insamlat i en kvantitativ enkÀtundersökning pÄ tvÄ företag och en akademisk institution. SekundÀrdata Àr insamlat genom litteratur och artiklar. En deduktiv ansats och ett positivistiskt förhÄllningssÀtt anvÀnds. Teorin ligger till grund för enkÀten.Slutsatser: Det Àr mÄnga faktorer som skapar motivation hos svenska tjÀnstemÀn.

Syftet med detta arbete var att fÄ en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde dÀrför en enkÀtundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever Àr organiserad i de aktuella skolorna i dagslÀget, dock Àr tyngdpunkten i vÄr undersökning lagd pÄ vad informanterna ansÄg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin pÄverkade organisationen, hur stor vikt som borde lÀggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om sÀrskolan överhuvudtaget nÀmns i kursplanerna. Av 47 tillfrÄgade deltog 24 informanter.

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Abstract: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i vÀstra SkÄne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att pÄverka sitt arbetssÀtt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt Àven i hur man vÀljer att bemöta klienten. Möjligheten att stÀlla krav pÄ klienten och bestÀmma storleken pÄ dessa krav Àr en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tÀmligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

I forskningen har organisatoriskt lÀrande uppmÀrksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lÀrandet pÄverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer Àr. Organisatoriskt lÀrande styrs av det individuella lÀrandet vilket dÀrför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lÀrandet lÀggs oftast pÄ organisationens ledare och för ledares individuella lÀrande Àr reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. DÀrför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer pÄverkat ledares lÀrande och bidragit till det individuella och organisatoriska lÀrandet.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har bÄda författarna stött pÄ elever som haft problem att lÀra sig matematik och upplevt Àmnet som trÄkigt och svÄrt. Av de dryga tio procent elever som gÄr ut grundskolan utan godkÀnt betyg i nÄgot av de tre kÀrnÀmnena engelska, svenska och matematik Àr det en klar övervikt av underkÀnt i Àmnet matematik. För att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram mÄste eleverna ha godkÀnt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkÀnt i matematik Àr den största anledningen till att elever blir tvungna att gÄ det individuella programmet (IV) pÄ gymnasieskolan Àr syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkÀnt betyg i Ärskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen gÄr till pÄ IV-programmet för att hitta arbetssÀtt som Àven gÄr att tillÀmpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor Àr, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) trÀder i kraft den 1 januari 2006. VÄr undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser nÄgot som visar hur olika förberedda skolorna Àr inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vÄrt undersökningsmaterial Àr bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. TvÄ andra sko-lor har anvÀnt sig av IUP-material i nÄgot eller nÄgra utvalda skolÄr.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ vad som motiverar individuella idrottare jÀmfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer anvÀnds för att samla in data. De 14 respondenterna som anvÀnds i intervjuerna och 61 eleverna som observerats gÄr i Ärskurs tvÄ vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanstÀlldes med hjÀlp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lÀttare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.