Sökresultat:
24529 Uppsatser om Individuell och social utveckling - Sida 5 av 1636
Allting är relativt - en enkätstudie om hur elever relaterar individuell handling och världsproblem till hållbar utveckling
2005 inleddes det av FN utnämnda decenniet för utbildning för hållbar utveckling!
Begreppet hållbar utveckling är för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i år 6 har om några frågor som rör hållbar utveckling. En del aspekter inom lärande för hållbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkätundersökning. Frågorna hämtades från Skolverkets nationella utvärdering 1998, Tema tillståndet i världen. Frågorna som valdes ut gäller kunskap om världsproblem, handlingskompetens, och förmåga att se samband.
Dokumentation i skolan - Att synliggöra elevers lärande
Individuell planering och dokumentation är ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsätter tolkning av läroplans- och kursmål. Dokumentation har ett nära samband med utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lärande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lärande. Arbetet har även avsett att utvärdera ett projekt inom området dokumentation och titta på vilka lärdomar som tagits.
Social träning och ämnesresurs : SO-lärares samtal om grupparbeten och elevers kunskapsutveckling.
Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar.
Med facit i hand : En studie om krishantering hos svenska researrangörer och Utrikesdepartementet
Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.
Utvecklingssamtalet i förskolan: en kvalitativ
intervjustudie och brukstextanalys baserat på material från
fem förskolor
Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare förhöll sig till fenomenet utvecklingssamtalet. Metoderna vi använde var kvalitativa intervjuer samt brukstextanalys av insamlat material. I undersökningen deltog fem personer från olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visade att förskollärarna såg att utvecklingssamtalet hade olika syften: att följa upp och visa på barnets utveckling och lärande, att skapa bra kontakt med föräldrarna, att använda utvecklingssamtalet som ett informationstillfälle samt att stödja föräldrarna i sin föräldraroll. Utvecklingssamtalets utformande visade sig ha två dimensioner: om barnet var delaktigt i samtalet samt om samtalet hade en dialog med drag av monolog eller en öppen dialog.
Hur kan individuell inlärning underlättas?: att främja
individuell inlärning genom att öka medvetenheten
om olika intelligenser
Syftet med detta examensarbete är att undersöka om vi genom att öka medvetenheten hos elever om olika intelligenser kan främja deras individuella inlärning. Genom att aktivt arbeta med fem av Howard Garders åtta intelligenser introducerades eleverna till olika inlärningsstilar, som de sedan även fick arbeta med i ett temaarbete om sagor. Metoderna vi använde oss av för att mäta om en ökning skett gällande medvetenheten om intelligenser och om den individuella inlärningen därmed främjats, var två enkättillfällen samt sju loggbokstillfällen. Den första enkäten, intervjuenkäten, presenterades i början av praktiken, innan arbetet med intelligenserna påbörjats. Den andra enkäten, utvärderingsenkäten, genomfördes i slutet på praktiken för att se om en ökning av medvetenheten om intelligenser och individuell inlärning skett.
Uppföljning och analys av flerspråkiga elevers andraspråksutveckling
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka grammatiska strukturer i
andraspråksutvecklingen som är mest relevanta vid bedömning av elevtexter på gruppnivå.
Resultaten i studien bekräftar att det är möjligt att följa grammatisk utveckling genom att
fokusera på utvalda grammatiska strukturer. En jämförelse av de resultat som framkommer
genom bedömningsmaterialet performansanalys och resultaten i det i studien framtagna
bedömningsmaterialet visar att informationen gällande de utvalda strukturerna
överensstämmer. Performansanalys används vid bedömning av individuell språkutveckling
medan det i studien framtagna bedömningsmaterialet kan användas för screening/bedömning
av elevergruppers utveckling..
Hur arbetar pedagoger med den individuella inlärningen hos elever?
Examensarbetet bygger på 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrån två skolor som finns i två medelstora kommuner i Skåne. Jag har valt pedagoger i två skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillämpar arbetet med individuell inlärning utifrån vad som står i läroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger på svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger använder sig av olika individuella inlärningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder än möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlärning var svår att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.
En kvalitativ studie om hur ledare anv?nder ledarstilar f?r att motivera ut?vare inom lagidrott kontra individuell idrott
Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.
Individuell mätning och debitering av värme i flerbostadshus : Svenska förutsättningar i jämförelse med erfarenheter från Tyskland och Danmark
I Sverige är det idag ovanligt att man i flerbostadshus använder sig av individuell mätning och debitering av energi för uppvärmning. Med individuell mätning och debitering menas att hyresgästen debiteras efter sin individuella förbrukning per lägenhet. Detta är mer vanligt i övriga Europa och den här studien syftar till att få kunskap om erfarenheter och problemställningar inom detta område från Tyskland och Danmark. Dessa länder har sedan länge en hög andel användare av systemet samt även lagstiftning om obligatorisk mätning och debitering på individuell nivå.Studien görs på uppdrag av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Den är en del av ett projekt där dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gälla för dess medlemmar vid införande av individuell mätning.
Det sociala samspelet i ämnet Idrott och hälsa : En undersökning om flickors och pojkars syn på ämnet Idrott och hälsa ur ett socialt perspektiv
Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.
Individuella lönesättningens påverkan på arbetsmotivationen i Sverige
Sveriges lönesättningssystem har under de senaste årtiondena gått från ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesättningpå en mer lokal och individuell nivå. Detta i ett försök att med större precision än tidigare belöna god arbetsprestation och därmed öka arbetsmotivationen hos anställda. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom ämnet, undersöka huruvida individuella lönesättningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.
Hur fungerar en musikklass?
Syftet med detta arbete är att undersöka vad barn lär sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat två musikpedagoger och den biträdande rektorn på en profilskola med inriktning musik. Jag har även genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som händer under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lär sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som är den starkaste av de tre, språklig utveckling och motorisk utveckling..
Att verka som samhällsentreprenör : Ekobankens olika roller
Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för de roller som Ekobanken har och att lyfta fram "social bankings" betydelse för ett mer hållbart samhälle..
Hållbar utveckling : En studie av hur ekologisk, social och ekonomisk aspekt av hållbar utveckling synliggörs och tydliggörs genom lärandet i förskola/förskoleklass
Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling.