Individuella lönesättningens påverkan på arbetsmotivationen i Sverige
Sveriges lönesättningssystem har under de senaste årtiondena gått från ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesättningpå en mer lokal och individuell nivå. Detta i ett försök att med större precision än tidigare belöna god arbetsprestation och därmed öka arbetsmotivationen hos anställda. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom ämnet, undersöka huruvida individuella lönesättningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser. Individuell lönesättning tycks leda till ökad produktivitet hos svenska företag, men dess motiverande effekt tappar kraft eftersom anställda inte upplever någon stark koppling mellan prestation och lön. Den individuella lönesättningen spelar även en mindre motiverande roll i de fall faktorer vitala för uppnåendet av företagsmålen, såsom feedback på arbetet, tydliga delmål samt lönekriterier inte är uppfyllda. För att tillgodose dessa faktorer krävs en kompetent chef, som dessutom på ett så objektivt sätt som möjligt kan fastställa löner baserade på lönesamtal och lönekriterier. Fortsatt framtida, tvärvetenskaplig forskning om länken mellan individuell lönesättning och arbetsmotivation på svenska arbetsplatser är nödvändig, då det i dagsläget råder oklarhet om sambandet.