En sammanfattande rapport över de lärdomar vi gjort under bl.a. ett projekt vid Närpolisen i Lund (NÄPO Lund). Rapporten behandlar bl.a. områden som konsult-klient förhållandet, ledarskap, individuell utveckling, grupputveckling och feedback..

Dressmind will in the future combine social features with e-commerce to create something called social e-commerce. This report  describes how features have been developed to make Dressmind to a social website where the users has opportunity to share and discuss clothing products, follow each other and""easier find clothes on the web..

Dokumentation handlar om att skriftligt stödja eleverna i deras kunskapsutveckling samt sociala utveckling, då den bland annat synliggör styrkor och svagheter hos eleverna. Denna studie kommer att behandla de problem som lärare och rektorer upplever i samband med dokumentation av elever..

Individuell lönesättning har tillämpats i drygt 20 år inom staten i Sverige. En förklaring till övergången är att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anställdas motivation. En studie från staten visade att anställda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem ställer ändrade krav på chefer, denna studie syftade till att uppmärksamma utmaningar med individuell lönesättning på statliga myndigheter utifrån lönesättande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsställande, bedömning kunde försvåras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgång om hur ärlig det var tillåtet att vara vid återkoppling.

Mänsklig kompetens och motivation hos anställda är några av flera viktiga delar i en framgångsrik organisation. Genom att fokusera på både individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framåt. Motivation är viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer på ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan använda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, två avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Individuell lönesättning blir alltmer förekommande på den svenska arbetsmarknaden och kan innebära fördelar för både medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhållas har upplevelse av rättvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan kommunikationsfaktorer (målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet) och anställdas upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning samt om ledarskap har en modererande effekt på sambanden. Studien syftar även till att undersöka om det existerar något samband mellan faktisk lönenivå och upplevd informativ rättvisa. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät där 669 lärare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms län deltog.

The aim of this study was to examine how two integrating social enterprises relate to and combines social, ecological and economic sustainability and how they work with sustainable development in the field of social work. The study has been focusing on three questions: What are the values underpinning ?Macken? and ?Vägen uts? approach to sustainable development? What motivates these companies to work with ecological sustainability in the creation of new jobs? How do these companies combine social, ecological and economic sustainability? To answer our questions we have been interviewing nine employees through semi-structured interviews combined with observations and this study was analysed through a symbolic perspective. The conclusion of this study showed that these companies worked with specific themes to reach social sustainability. Recurring themes in the study was empowerment, recovery and the employee?s own experience of exclusion.

I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades.Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande samt vilka belöningar som är av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken är född på 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vårt syfte och för att få en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom områdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har även studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gällande den yngre genera-tionens värderingar och attityder. Uppsatsen är av förståelsekaraktär och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vårt empiriska material.Resultat: Våra slutsatser är att möjlighet till utveckling och lärande i en föränderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra värderingar, individuell kompetensplanering, självständighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar är viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rådande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer såsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju äldre de blir.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen.Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

2005 inleddes det av FN utnämnda decenniet för utbildning för hållbar utveckling!Begreppet hållbar utveckling är för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i år 6 har om några frågor som rör hållbar utveckling. En del aspekter inom lärande för hållbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkätundersökning. Frågorna hämtades från Skolverkets nationella utvärdering 1998, Tema tillståndet i världen. Frågorna som valdes ut gäller kunskap om världsproblem, handlingskompetens, och förmåga att se samband.

Syftet med denna uppsats var att visa hur individuell lönesättning påverkade lärare och förskollärares uppfattning om sin situation. Jag ville dessutom visa om dessa gruppers upplevelser skilde sig från varandra. Slutligen var syftet också att jämföra lärarna och förskollärarnas upplevelser med det som var deras löneavtals syfte att de skulle uppleva. För att kunna uppfylla syftet utförde jag en fallstudie på ett rektorsområde I Östergötland. På rektorsområdet utförde jag en intervju av rektorn, som också var lönesättare, för att få veta hur lönesystemet såg ut samt hur väl det fungerade ur hennes synvinkel.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

Upplevelser av coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgår en förändringsprocess gällande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrån en kvalitativ forskningsansats. Lärandet är en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhålligt individuell coaching. Coachingen bygger på en lärlogik där utveckling och lärande står i centrum vilket nås genom samspel och dialog människor emellan där utgångspunkten är att se på lärande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förståelse. Chefernas arbete är präglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt coachingen på olika sätt och fokus i resultatet ligger därmed på de olika upplevelserna.