Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur och varför drama används i språkinlärning, samt att se på ämnet som en inlärningsmetod utifrån teorier om inlärning och dramapedagogik. Inledningsvis förklaras dramapedagogikens innebörd och syftet med dess användning. Därefter ger jag en historisk bakgrund om dramat och dess användning i skolan och vid andra undervisningstillfällen. Därpå följer en presentation hur drama berikar dagens språkinlärning. Arbetet består av en litteraturdel och en undersökningsdel.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka vilka positiva effekter som forskning visat att skoltra?dga?rdsarbete har fo?r elever i grundskolan. Vidare hade vi fo?r avsikt att go?ra en kartla?ggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet a?r grundat pa?. Na?r o?ver- siktsla?sningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudomra?den: skolre- sultat, ha?lsa och social utveckling.

Många barn tillbringar en stor del av sin tid på fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Kollektiv styrka baseras på sammanhållningen och viljan hos invånarna att ingripa för bostadsområdets säkerhet. Viljan att ingripa påverkas av denna ömsesidiga tillit och de förväntningarna på att ingripa som delas inom området. Detta arbete är en kvantitativ studie baserat på enkäter från 691 respondenter som besvarat frågan ?Vad är bra respektive dåligt med ditt bostadsområde??. Denna fråga har undersökts för att ta reda på hur den individuellt upplevda kollektiva styrkan påverkar vilka positiva och negativa faktorer man ser hos sitt bostadsområde.

Studiens syfte är att belysa några yrkesverksamma elbasisters syn på egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berättar om sin syn på övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett hermeneutiskt perspektiv då målet är att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvärld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen är att spela tillsammans med andra och lyssna på musik.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande.

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly?s and PGU?s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?2.

Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares syn på snedrekrytering och förskolans möjlighet att bidra till att förebygga sådan snedrekrytering. Denna undersökning är en delutvärdering av ett projekt ?att skapa framtidsdrömmar?. Utvärderingen tar upp hur förskollärare tänker om projektet och hur detta har påverkat barnen och dem själva i arbetet men också hur förskollärarna kan arbeta för att på lång sikt bidra till att förebygga snedrekrytering. Det teoretiska perspektivet i samband med social, kulturell och individuell snedrekrytering bygger på Bourdieus grundtankar om kapital, habitus och fält.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Detta examensarbete handlar om social fostran i skolan ur ett elevperspektiv. Syftet med studien har varit att förstå elevers uppfattningar om social fostran i skolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer frågat fem gymnasieelever om vilka upplevelser de har av social fostran i skolan, vilken form av social fostran de önskar att skolan använder sig av samt hur de upplever relationen mellan social fostran och en god arbetsmiljö. Elevernas upplevelser visade att läraren har en central roll och att relationen mellan lärare och elever är grundläggande för elevernas moraliska utveckling. Likaså önskar eleverna att lärarna ska vara goda förebilder och med ett tydligt förhållningssätt visa vad som är ett acceptabelt beteende.

Titel: Motivation. En studie av motivationsfaktorer tillämpade på volontärer Författare:Ronny Adolfson, Patrik Gran och Axel Lindblom Handledare: Christer Eldh och Ola Thufvesson Syfte:Syftet med denna uppsat's är att undersöka vilka faktorer som motiverar volontärer och om dessa kan förklara's med klassisk motivationsteori. Vi vill få ökad kunskap om vilka drivkrafter det är som motiverar volontärer att prestera utan att få någon nämnvärd ersättning. Frågeställningar: Är klassisk motivationsteori tillämpbar på volontärer?Vad karaktäriserar volontären's motivationsfaktorer? Metod: Vi har använt os's av en kvalitativ metod och där foku's har lagt's på intervjuer och artiklar.