Sökresultat:
1247 Uppsatser om Individuell bedömning - Sida 3 av 84
Upp pÄ tÄ, snabba fötter! : En kvalitativ studie om feedback i idrottsundervisningen pa? ho?gstadiet
Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.
Individuell KBT-behandling för social fobi- En effektivitetsstudie pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsklinik
Behandlingsstudien gÀllande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes pÄ en allmÀnpsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gÀllande individuella skillnader. MÀtningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvÀrderingsmÄtt har anvÀnts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gÀllande diagnostisk bedömning har anvÀnts ADIS-IV.
Hur utvecklar man det ra?tta tekniksto?det fo?r att underla?tta dokumentation av formativ bedo?mning? : En studie av la?rares administrativa arbetssituation na?r det ga?ller dokumentation av formativ bedo?mning
In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.
Varför ska man lÀsa? Av lust förstÄs!: höglÀsning,
individuell lÀsning och boksamtal, en möjlig vÀg till
elevers lÀslust
Syftet med arbetet var att undersöka hur vÀl höglÀsning, individuell lÀsning och boksamtal kunde stimulera elevers lÀslust. Vi ville Àven ta reda pÄ pedagogers eget förhÄllningssÀtt till litteratur och om de trodde att det pÄverkade elevers lust att lÀsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring lÀsning och pÄverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Är 2, dÀr sex slumpmÀssigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog Àven övriga elever i Är 2.
Förebyggande av ekonomisk brottslighet med hjÀlp av interna kontroller
VÄr slutsats Àr att ekonomisk brottslighet som begÄs av anstÀllda, det vill sÀga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjÀlp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara hur företag, med hjÀlp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrÄgade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras pÄ surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkÀter. Vi har valt tre teorier som grund för vÄr undersökning vilka Àr; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. UtifrÄn dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande ÄtgÀrder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.
Förebyggande av ekonomisk brottslighet med hjÀlp av interna kontroller
VÄr slutsats Àr att ekonomisk brottslighet som begÄs av anstÀllda, det vill sÀga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjÀlp av interna kontroller, definierade av COSO.
Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara hur företag, med hjÀlp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.
De visade sig att 40 % av de tillfrÄgade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.
Uppsatsen baseras pÄ surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkÀter. Vi har valt tre teorier som grund för vÄr undersökning vilka Àr; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. UtifrÄn dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande ÄtgÀrder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.
Fyra Är senare... vad Àr formativ bedömning egentligen? : EngelsklÀrares perspektiv pÄ förÀndringen av deras arbetssa?tt i samband med infö?randet av Gy11
Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.
Individualiserad och individuell matematikundervisning - begrepp att reflektera kring
Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lÀrare. Vi Àr ocksÄ intresserade av att fÄ veta i hur stor utstrÀckning de individualiserar sin undervisning, om de Àr nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig Ät mellan de olika Ärskurserna.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en enkÀtundersökning med lÀrare frÄn olika Ärskurser dÀr vi stÀllt frÄgor som Àr relaterade till vÄrt syfte.Resultatet visar att de flesta lÀrare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig ocksÄ att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, sÄsom tidsbrist och kunskap..
Hur bedo?ms naturvetenskapligt arbetssÀtt pÄ kemilaborationer?
Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer.
Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Utmaningar med individuell lönesÀttning ur chefsperspektiv ? studie frÄn statliga myndigheter
Individuell lönesÀttning har tillÀmpats i drygt 20 Är inom staten i Sverige. En förklaring till övergÄngen Àr att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anstÀlldas motivation. En studie frÄn staten visade att anstÀllda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem stÀller Àndrade krav pÄ chefer, denna studie syftade till att uppmÀrksamma utmaningar med individuell lönesÀttning pÄ statliga myndigheter utifrÄn lönesÀttande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsstÀllande, bedömning kunde försvÄras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgÄng om hur Àrlig det var tillÄtet att vara vid Äterkoppling.
Bedömning av den sederade patienten : Komfort och lindring som utmaning för intensivvÄrdssjuksköterskor
BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.
Upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning : - betydelsen av kommunikation och ledarskap
Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.
Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Vilka motiv kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel?
Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel. FrÄgestÀllningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillÀmpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har Àven fÄtt möjlighet att fÄ en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte sÄ viktiga.