Bakgrund och problem: Sedan 2005 har det varit lag pÄ att börsnoterade företag ska tillÀmpa IFRS i sin koncernredovisning. En av de största förÀndringarna efter införandet av IFRS- förordningen Àr att vissa tillgÄngar nu skall vÀrderas till verkligt vÀrde istÀllet för historiskt anskaffningsvÀrde. En av de berörda tillgÄngarna Àr goodwill dÀr företagen ska testa goodwill för nedskrivningsbehov. Som marknaden Àr i nulÀget kommer goodwillvÀrdena i mÄnga fall behöva skrivas ned, vilket skulle kunna innebÀra negativa effekter för marknadens förtroende för företaget. Nedskrivningsprövningen av goodwill Àr dock inte helt problemfri, utan reglerna lÀmnar utrymme för subjektiva bedömningar.

Det importeras hjortkött till Sverige till ett vÀrde av ca 135 miljoner SEK om Äret. Merparten kommer frÄn Nya Zeeland. Köttet sÀljs frÀmst till restauranger via grossister. Den svenska hjortnÀringen bestÄr av ca 400 hÀgn av varierande storlek med en mycket heterogen grupp av uppfödare. Det finns stora skillnader mellan de svenska och de nyzeelÀndska uppfödarnas mÄl med sin verksamhet. De flesta svenska uppfödare sköter hela vÀrdekedjan sjÀlva, medan den nyzeelÀndska nÀringen till stor del samordnas genom stora traditionellt organiserade kooperativa företag. Denna studie syftar till att undersöka vilka organisationsformer, som vore lÀmpliga att implementera i den svenska hjortnÀringen utifrÄn lÀrdomar hÀmtade frÄn Nya Zeeland.

I dagens samhÀlle stÄr byggsektorn för en stor del av den negativa miljöpÄverkan, dÀrför Àr det viktigt att arbeta för att frÀmja miljö- och hÄllbarhetsarbetet i branschen. Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur resursutnyttjandet kan frÀmjas i samband med utformning och projektering av byggnader. Som utgÄngspunkt har konceptet Cradle to cradle (C2C) studerats. C2C Àr ett hÄllbarhetskoncept för innovation och design som handlar om att tÀnka kretsloppsbaserat. Det huvudsakliga mÄlet med konceptet Àr att alla material ska gÄ i slutna kretslopp och inte förlora i kvalitet nÀr de Ätervinns.

Bakgrund och problem: Det synsÀtt som dominerar avseende redovisningen Àrkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebÀr att redovisningen ska vara anvÀndbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sÀlja eller behÄlla företagets aktier. FrÄn 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillÀmpas, vilka ska generera bÀttreinformation för investerare och andra anvÀndare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen dÄ upplysningarna kan vÄlla skada förföretaget. Med anledning dÀrav kan det finnas incitament att begrÀnsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lÀmnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förÀndringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för rÀkenskapsÄret 2007 i jÀmförelse med rÀkenskapsÄret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger nÄgon skillnad i företags upplysningar med avseende pÄ företagsstorlek och branschtillhörighetAvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSÀllanköpsvaror och tjÀnster som idag Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen samt har tillÀmpatIFRS de senaste tvÄ rÀkenskapsÄren.

De flesta mĂ€nniskor reser dagligen till arbete, skola eller för att utrĂ€tta Ă€renden, men dessvĂ€rre utgör sĂ€tten som vi reser pĂ„ en belastning pĂ„ miljön som inte Ă€r förenlig med en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling. I Sverige stĂ„r transportsektorn för ungefĂ€r en fjĂ€rdedel av landets energianvĂ€ndning och cirka 30 procent av landets totala klimatutslĂ€pp. En stor del av utslĂ€ppen genereras av persontransporter och forskare menar att en minskad energianvĂ€ndning genom ett smartare och mer hĂ„llbart resande Ă€r en viktig utveckling för att minska transportsektorns miljöpĂ„verkan. DĂ„ arbetsrelaterade resor utgör hĂ€lften av alla persontransporter i Sverige, spelar företag en betydande roll, eftersom de har möjlighet att pĂ„verka bĂ„de arbets- och tjĂ€nsteresor.Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka hur ett företag och arbetsplats, ÅF i Solna, kan skapa förutsĂ€ttningar för hĂ„llbara arbets- och tjĂ€nsteresor. Vidare Ă€r syftet att ta fram Ă„tgĂ€rdsförslag baserat pĂ„ ÅF:s mĂ„l med att minska miljöpĂ„verkan frĂ„n resor.Mot bakgrund av utförda litteraturstudier, som redogör för bakgrunden till företags arbete för hĂ„llbara resor, som beskriver svenska arbetsmetoder för Ă€ndamĂ„let och som diskuterar goda exempel pĂ„ Ă„tgĂ€rder som utförts av organisationer i Sverige, har en studie av platsförutsĂ€ttningar och en resvaneundersökning genomförts pĂ„ ÅF i Solna.

Marknaden för industriella distributörer har upplevt stora förÀndringar under de senaste decennierna. Trots att industribolag nu har större möjligheter att sÀlja direkt via internet har distributörerna generellt sett stÀrkt sin position av flera anledningar. Forskningen har emellertid föresprÄkat att det Àr starka samarbeten som skapar vÀrde i distributionskanalen. I huvudsak har detta pÄvisats med kvantitativa studier och forskare har dÀrför efterfrÄgat kvalitativa ansatser.Delvis med mÄlet att fylla detta forskningsgap utfördes en fallstudie om ABB Low Voltage Products distributörsförsÀljning av produktkategori Pilot Devices, som bland annat innefattar tryckknappar. Pilot Devices valdes eftersom de Àr typiska distributörsprodukter i flera avseenden.

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄ för nÀrmare 40 % av vÄr totala energiförbrukning, varav nÀstan 60 % utgörs av uppvÀrmning och varmvatten. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. I media duggar informationen tÀtt om nya metoder för energieffektivisering, ÀndÄ visar statistiken att mycket finns kvar att göra. FrÄgan som bör stÀllas Àr var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende pÄ energianvÀndningen i flerbostadshus. Syftet Àr att identifiera förbÀttringsfaktorer för hur projekteringen kan pÄverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.

Att ha en lÄg returtemperatur och hög avkylning av fjÀrrvÀrmevatten Àr nÄgot fjÀrrvÀrmebolagen stÀndigt efterstrÀvar. LÀgre nÀttemperaturer Àr fördelaktigt bÄde vad gÀller effektivitet och ekonomi, eftersom exempelvis distributionsförluster och pumpkraft minskar. Storleken pÄ avkylningen pÄverkas av flera faktorer, bÄde i distributionsnÀtet och i kundanlÀggningarna. PÄ uppdrag av Kils Energi AB (KEAB) har detta arbete syftat till att undersöka hur avkylningen kan förbÀttras i Kils fjÀrrvÀrmenÀt, och dÄ varit inriktat pÄ i vilken grad kundanlÀggningarna pÄverkar avkylningen. Genom att anvÀnda en metod kallad överkonsumtionsprincipen har det identifierats vilka kundanlÀggningar som höjer returtemperaturen i högst grad under olika perioder Är 2012. Principen beskriver hur mycket extra vattenvolym som förbrukas jÀmfört med vad det borde om avkylningsmÄlet uppnÄs.

Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.

SammanfattningUttrycket urbana köpcentra vittnar om tvÄ saker: en central lokalisering och en koncentration avaktörer pÄ liten yta. Det Àr för butiker och kontor en attraktiv kombination att vara belÀgen nÀrastora kundmassor samt att erhÄlla skalfördelar genom att lokalisera sig under ett och samma tak.Dessa tvÄ faktorer medför ett stort handelstryck pÄ urbana köpcentra vilket i sin tur gör atttillgÄngen till infrastruktur för transporter begrÀnsas.OmrÄden i anknytning till urbana köpcentra Àr ofta mer komprimerade Àn de för fristÄendebutiker och kontor. Detta kombinerat med högre handelskoncentration innebÀr stora svÄrigheterdÀr externa effekter sÄ som trÀngsel, olyckor, miljöpÄverkan och buller Àr problem som urbanaköpcentra stÀndigt brottas med.Nordstan i centrala Göteborg Àr ett av Nordens största affÀrscentrum. Dess urbana positionkomplicerar varuleveranser, dÄ konsumenternas efterfrÄgan tvingar stora försÀljningsvolymer atttransporteras i en tÀtt trafikerad miljö dÀr bÄde rumsliga- och tidsmÀssiga trÀngselmomentföreligger. Problematiken försvÄras Àn mer av en dynamisk omgivning som prÀglas avefterfrÄgevariationer och infrastrukturella förÀndringar.Denna uppsats Àmnar undersöka möjliga förbÀttringars potential och genomförbarhet förgodsmottagares leveranssituation i urbana köpcentra.

Dagens huvudrubrik: Den nya trÀdgÄrdstrenden Àr hÀr! Medietrenden Àr tydlig; trÀdgÄrden har blivit populÀrkultur och via tidningarnas löpsedlar, tv, inredningsmÀssor etc. letar den sig ut till en allt bredare publik. TrÀdgÄrden framstÀlls i populÀrpressen som ny och modern med en tydlig trendfokus dÀr utseende och form framhÄlls, nÄgot som ofta baserar sig pÄ marknadsekonomiska incitament. TrÀdgÄrden som ?trendig? Àr en bild som inte sÀllan bekrÀftar den allmÀnna uppfattningen, eller förutfattade meningen om man sÄ vill, om trÀdgÄrden som en förlegad eller gammaldags företeelse.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Nyckelord: kundklubbar, kundlojalitet, e-handel, relationsmarknadsföringBakgrund: Kundklubbar inom e-handeln Àr ett relativt nytt begrepp om man bortser frÄn de företag som bedriver handel i flera kanaler. Det kan förklara att fÄ studier har genomförts som beskriver kundklubbar i renodlade e-handelsföretag i Sverige. Att studera konsumenternas syn pÄ vad de anser vara viktiga faktorer för dem att bli medlemmar Àr ett sÀtt att bÀttre anpassa kundklubbarna efter konsumenternas önskemÄl.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva dagens kundklubbar inom e-handeln samt att undersöka vilka kritiska faktorer som lockar de svenska internetkunderna att bli medlemmar.Metod: En abduktiv forskningsmetod anvÀndes dÀr intervjuer och enkÀter varvades med teoretiska idéer. Fallföretaget Pixmania hjÀlpte till att fÄ en förankring av verklighetenTeori: Referensramen innehÄller teorier om e-handel, kundlojalitet, kundklubbar och relationsmarknadsföring.Empiri: HÀr presenterades information frÄn en kontaktperson frÄn Pixmania och en respondent som jobbar som konsult pÄ ett CRM-företag. En enkÀt och tre telefonintervjuer gjordes med vanliga konsumenter som kontaktades via sociala medier.Analys: Analysen har genomförts genom att koppla samman teori med den empiriska delen för att pÄ sÄ sÀtt evaluera hur Pixmanias kundklubb och e-kundklubbar i allmÀnhet stÄr sig.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, sÄ kallat humankapital,har blivit en allt viktigare tillgÄng för företagen och en kritisk framgÄngsfaktor. DennatillgÄng har ökat i betydelse i förhÄllande till de mer klassiska, materiella tillgÄngarna. DockuppstÄr problem inom redovisningen dÄ det inte Àr tillÄtet att aktivera personalen som en tillgÄngi företagens balansrÀkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande.För att komplettera den finansiella rapporteringen och Äterge en mer rÀttvisande bildlÀmnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts föratt undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat Ärsredovisningar, men idaganses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter.Samtidigt finns det de som hÀvdar att det som Äterges pÄ hemsidan Àr en kopia av informationeni Ärsredovisningen.

HÀlsofrÀmjande arbete Àr ett perspektiv som vÀxt sig starkare under de senaste Ären. I störreorganisationer med interna företagshÀlsor Àr det HR och förstnÀmnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser. Studien har sin utgÄngspunkt i att vifick möjligheten att studera hur tvÄ olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgrÀnser och uppfattar ett hÀlsofrÀmjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka samarbetet mellan HR och HÀlsan &Arbetslivet inom VÀstra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthÀlsofrÀmjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom omrÄdet berör HR:sförÀndrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshÀlsovÄrdens pÄgÄende resa som under de senaste Ärtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstÀnk och inkluderar fler yrkesgrupper Àn tidigare. Kapitlet avslutas med enframstÀllning av det hÀlsofrÀmjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.