Examensarbetet har utförts pĂ„ Johnson Pump AB i Örebro och behandlar tillverkningen av marina kylvattenpumpar. PĂ„ den allt mer globala pumpmarknaden har konkurrensen blivit hĂ„rdare och Johnson Pump har mĂ€rkt ökade krav pĂ„ frĂ€mst kostnadseffektivitet och leveransprecision. Samtidigt efterfrĂ„gas ett brett sortiment. I dagslĂ€get har man dock problem med lĂ„nga ledtider och höga lagernivĂ„er, varför man pĂ„ senare tid har stĂ€llt frĂ„gan om det bĂ€sta vore att kundorderstyra tillverkningen inom det marina affĂ€rsomrĂ„det. Syftet med arbetet Ă€r dĂ€rför att undersöka möjligheterna att övergĂ„ till en högre grad av kundorderstyrd produktion och se vilka konsekvenser detta skulle medföra pĂ„ kostnader och leveransservice.För att det ska bli möjligt för Johnson Pump att tillverka pumphus mot kundorder, mĂ„ste planeringen bli tydligare och mer strukturerad.

Denna studie utforskar fotgÀngares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förvÀntas fÄ en allt större betydelse i samband med att gÄngtrafiken fÄr en viktigare roll i stÀders transportsystem. Samtidigt vistas allt fler mÀnniskor i omgivningar de Àr sÀmre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie Àr dÀrför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invÄnare, att kartlÀgga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbÀttras.Studien inleds med en genomgÄng av teorier och resonemang gÀllande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras hÀr som en egenskap som beskriver svÄrighetsgraden att bestÀmma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö.

Sociala medier har blivit ett givet sÀtt att kommunicera genom och att vara en del av den sociala gemenskapen pÄ Internet har sina fördelar. Men vad mÄnga inte tÀnker pÄ Àr vad som hÀnder med den information vi delar med oss av i olika sociala forum pÄ Internet. Att det finns en kontroll över oss, subtil eller inte, Àr sjÀlvklart. Vi övervakas dagligen och mÄnga gÄnger utan att vi ens vet om det.Google som sökmotor pÄ Internet har under det senaste decenniet uppnÄtt en enorm popularitet. Det vardagliga anvÀndandet av företagets söktjÀnst över hela vÀrlden har kommit att bli sÄ stor att det har verbaliserats ? Idag söker vi inte information pÄ Google, vi googlar.

Titel: Investeringsbeslut under osÀkerhet ? en fallstudie pÄ Perstorp Declam AB Författare: Christer Grövnes Handledare: Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola Problem: Traditionellt har affÀrsskolorna lÀrt företagsledare att investeringbeslut kan Äterkallas om förhÄllandena Àndras, vilket betyder att de pÄ nÄgot sÀtt kan göras ogjorda och att utgifterna kan Ätervinnas. Om det Àr sÄ att investeringarna inte kan Äterkallas, Àr de en frÄga om nu eller aldrig tillfÀllen, vilket innebÀr att möjligheten gÄr förlorad om man inte tar tillfÀllet i akt att göra investeringen. IstÀllet för att se pÄ investeringar som Äterkalleliga betonar den senaste forskningen pÄ omrÄdet det faktum att företagen har möjligheten att investera och att de mÄste utnyttja dessa möjligheterna mer effektivt. Forskningen bygger pÄ att man ser investeringar som optioner dvs som rÀttigheten men inte skyldigheten att handla pÄ ett visst sÀtt i framtiden, vilket Àr analogt med en finansiell köpoption (call option).

I detta examensarbete behandlas möjligheterna för Bosch Rexroth Group i Mellansel att sĂ€nka framledningstemperaturen till fabriken pĂ„ befintlig sjökyla genom att den integreras med en snökylanlĂ€ggning. Även andra kopplingslösningar behandlas.Med stigande el- och energipriser, och för den delen pĂ„verkan av miljön, finns det incitament för att hitta andra alternativ till kyla. Ett sĂ€tt Ă€r att utnyttja frikyla Ă€r genom att anvĂ€nda kallt bottenvatten frĂ„n sjöar. Ett annat sĂ€tt Ă€r att utnyttja lagrad kyla frĂ„n snö och is, sĂ„ kallad snökyla.Den största delen av snöns kylenergi gĂ„r att finna i den sĂ„ kallade smĂ€ltvĂ€rmen. Detta kallas Ă€ven snöns latenta energi och Ă€r vĂ€ldigt hög i förhĂ„llande till andra material.

VarumÀrken inom B2B börjar fÄ allt större uppmÀrksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmÀrksammats att varumÀrken har betydelse inom B2B-kontexter. VarumÀrket Àr ett av fÄ sÀtt att differentiera sig pÄ konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nÄ nya marknader. Samtidigt Àr forskningen om hur företag inom B2B bygger varumÀrken begrÀnsad. B2B-marknader kÀnnetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande Àr vinstrivande företag utan Àven kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kÀnnetecknas av dess förmÄga att producera varor och tjÀnster till förmÄn för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör Àr den grundlÀggande rollen att vara en vÀrdeförmedlare som underlÀttar kundernas vÀrdeskapande.

Under de senaste decennierna har mÄnga traditionella kooperativa föreningar runt om i vÀrlden genomgÄtt stora förÀndringar. Vissa har Àndrat sina organisationsstrukturer, vilket innebÀr att de har kvar delar av den kooperativa modellen, men introducerat individuellt Àgande för medlemmarna. Andra har försvunnit genom fusioner eller konkurser. Det finns de som ombildats frÄn sin kooperativa form och andra som avyttrat delar av sina verksamheter till andra investerare och pÄ sÄ sÀtt blivit en hybridkooperation. MarknadsförÀndringar, sÄsom industrialiseringen inom jordbruket, har tvingat de kooperativa företagen att expandera och öka sin förÀdlingsgrad. FörÀdling av produkter krÀver stora investeringar, vilket krÀver kapital.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, sÄ kallat humankapital, har blivit en allt viktigare tillgÄng för företagen och en kritisk framgÄngsfaktor. Denna tillgÄng har ökat i betydelse i förhÄllande till de mer klassiska, materiella tillgÄngarna. Dock uppstÄr problem inom redovisningen dÄ det inte Àr tillÄtet att aktivera personalen som en tillgÄng i företagens balansrÀkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande. För att komplettera den finansiella rapporteringen och Äterge en mer rÀttvisande bild lÀmnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts för att undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat Ärsredovisningar, men idag anses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter. Samtidigt finns det de som hÀvdar att det som Äterges pÄ hemsidan Àr en kopia av informationen i Ärsredovisningen.

Studiens syfte Àr att utreda möjligheterna och begrÀnsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att anvÀnda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag Àr i fokus, nÀmligen Södra och KLS, vilka har anvÀnt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska LantmÀnnen, vilka har aktuella övervÀganden att göra detsamma. UtgÄngspunkten i teorikapitlet Àr de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nÀmligen att Àga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt ÀganderÀtts- och agentteorierna anvÀnds för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjÀnstemÀn i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna Àr: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren fÄr ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling.

SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrÄgan om vi ville Äta oss uppdraget att förbÀttra OvanÄkers kommuns Ärsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra Àmne för en C-uppsats. Vi insÄg dock rÀtt snart att en mall inte Àr lÀmplig för en Ärsredovisning eftersom det lÄser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istÀllet att Ärsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.VÄrt primÀra syfte, att skapa en ökad förstÄelse för vikten av kommunala Ärsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar pÄ de problemstÀllningar vi har formulerat. En problemstÀllning var att definiera ?mÄlgrupp? och ?förbÀttra?.

Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fĂ„tt allt högre prioritet. Detta kan bero pĂ„ att mĂ„nga fĂ„tt upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslĂ„r nĂ€r intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt.De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och dĂ€rför Ă€r det viktigt att risker hanteras pĂ„ ett effektivt sĂ€tt. Årsredovisningarna Ă€r det primĂ€ra kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera.

Produktiviteten i byggbranschen har inte utvecklats lika snabbt som i andra industrier t.ex. tillverkningsindustrin men det finns alla möjligheter för den svenska byggbranschen att förbÀttra sin produktivitet. Syftet och mÄlet med detta examensarbete Àr definiera begreppet produktivitet samt undersöka om och hur produktivitet mÀts i byggbranschen. Vidare studeras en produktionsfilosofi som vunnit kraft inom tillverkningsindustrin, lean production, vilken undersökts i syfte att se om denna kan utnyttjas för ökad produktivitet i den svenska byggbranschen. Dessa begrepp studeras genom en litteraturöversikt av lean thinking och produktivitet, intervjuer med entreprenörer inom byggbranschen samt en fallstudie av en hallbyggnad.

Nyföretagandet i Sverige vÀxer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap frÀmjas frÄn sÄvÀl statligt hÄll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rÄdgivning. En viktig mÄlgrupp för dessa aktörer Àr unga mÀnniskor, och enligt TillvÀxtverket kan tvÄ av tre mÀnniskor mellan 18 och 30 Är tÀnka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att mÄnga unga mÀnniskor upplever att det Àr svÄrt att komma igÄng med en egen verksamhet, men Àven att tillvÀxten av unga företagare överlag Àr svag. Den hÀr problematiken vÀcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung Älder.Syftet med det hÀr arbetet var sÄledes att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera nÀrmre vad det Àr som driver unga mÀnniskor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som Àr viktig för att nÄ framgÄng som entreprenör.De teoretiska utgÄngspunkter som lÄg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

Dagens internationella handelspolitik har kommit att prÀglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tÀnkande har dÀrmed övergivits. Möjligheten att stÀlla upp regler för internationell handel beror till stor pÄ de grundlÀggande regler som folkrÀtten stÀller upp, sÄsom staters suverÀnitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett vÀrldsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger pÄ att stater gemensamt agerar, genom sÄ kallade retaliationsÄtgÀrder, för att avkrÀva stater som begÄr avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet Àr emellertid endast tillfÀllig och helt och hÄllet frivillig.

En av samhÀllets största utmaningar idag Àr vÄrt stora behov av energi och de relaterade miljöproblem som följer med en stor energiförbrukning. Byggbranschen stÄr idag för en tredjedel av Sveriges totala energikonsumtion och Àr dÀrmed med bransch som enskilt har den största totala pÄverkan för den svenska energiförbrukningen. Det finns bÄde nationella mÄl sÄ vÀl som ekonomiska och miljömÀssiga incitament att minska energiförbrukningen för aktörerna i branschen. Fokus har tidigare legat pÄ den fÀrdiga produkten som rör drift och förvaltning medan det finns större kunskapsluckor nÀr det kommer till byggnadsprocessen. Studiens övergripande mÄl var att bidra med kunskap om det totala energibehovet för byggnadsprocessen av kontorsbyggnader och andra lokaler. Syftet med studien var att presentera elförbrukningen och identifiera yckelkomponenter det första Äret vid uppförandet av kontorshuset Rosenborg 3.