Bakgrund och problem: Förekomsten av fusioner och förvÀrv har vuxit exponentiellt under90-talet och gÄtt frÄn att vara ett amerikanskt fenomen till att förekomma över hela vÀrlden.Fem fusionsvÄgor kan urskiljas och den sista vÄgen intrÀffade under 1990-talet dÀr storlekenpÄ fusionerna ökade kraftigt jÀmfört med tidigare vÄgor. Oljeindustrin pÄverkades i storomfattning och fusionerna mellan Total och PetroFina samt TotalFina och Elf Aquitaine ÀrtvÄ exempel pÄ mycket stora fusioner under denna tidsperiod. Denna uppsats fokuserar pÄ attanalysera de motiv som lÄg bakom storleken pÄ den premie Total betalade för PetroFinasaktier samt hur TotalFinas och Elf Aquitaines agerande i media kan förklaras i samband medbudgivningsprocessen företagen emellan.Syfte: Uppsatsen syftar till att analysera Totals motiv till premien företaget betalade förPetroFinas aktier samt företagens agerande i media i samband med fusionen mellan TotalFinaoch Elf Aquitaine.AvgrÀnsningar: Vid fusionen mellan Total och PetroFina avgrÀnsar vi oss till att analyseramotiven till premien, eftersom en heltÀckande analys hade varit för tidskrÀvande. Vidfusionen mellan TotalFina och Elf Aquitaine avgrÀnsar vi oss till att analysera utspelen imedia under budgivningsprocessen av samma anledning som ovan.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en deskriptiv fallstudie dÀr en kvalitativ metod anvÀntsför att besvara frÄgestÀllningarna. Vidare baseras studien uteslutande pÄ sekundÀrdata sÄsomÄrsredovisningar och artiklar frÄn affÀrspress.

Den svenska vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tÀnkt, det vill sÀga 10 TWh till Är 2015. Om detta ska införlivas krÀvs det att kommunerna runt om i Sverige sÀtter igÄng med vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och LuleÄ - dÀr Karlskrona kommun kanske har kommit allra lÀngst i sin vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till vindkraft i allmÀnhet, kan bero pÄ ett flertal faktorer dÀr bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.

Denna kandidatuppsats syftar till att underso?ka hur antalet na?ra va?nner spelar roll fo?r sannolikheten att ha varit arbetslo?s. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal na?ra va?nner och arbetslo?shet pa?verkas av hur ma?nga av de na?ra va?nnerna som a?r arbetslo?sa eller utlandsfo?dda. Bland de na?ra va?nnerna finns anva?ndbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekra?ftelse av identitet, vilket kan skapa fo?rutsa?ttningar fo?r individen att la?ttare etablera sig pa? arbetsmarknaden.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill lÀxhjÀlp riskerar att utmana utbildningssystemets likvÀrdighet utifrÄn ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att pÄ sÄ sÀtt nÀrma mig ett svar pÄ vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av lÀxhjÀlp frÄn lÀxhjÀlpsföretag kan innebÀra. Jag har Àven undersökt hur lÀxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten sÄvÀl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr fyra pedagoger har fÄtt svara pÄ intervjufrÄgor som rör deras syn pÄ lÀxor, och hur de ser pÄ de lÀxhjÀlpsföretag som finns att hyra.LÀxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör lÀxor visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring Àmnet. BÄde nÀr det gÀller definitionen av lÀxan och vem som gynnas av den samma.

Titel: Fondförvaltare som Àgare - en undersökning om fondförvaltares syn pÄ sin Àgarroll ochsitt Àgaransvar.Bakgrund: Historiskt sett har de institutionella Àgarna fört en passiv Àgarroll i de företag somde har investerat i. Konsekvensen har blivit att allmÀnhetens krav pÄ aktivt Àgande ökat i taktmed att deras aktieinnehav i enskilda företag vuxit. Bland de institutionella Àgarnarepresenterar fondbolagen en intressant grupp pÄ kapitalmarknaden dÄ de förvaltar en storandel av privatpersoners kapital. Idag utgör fondbolagen elva procent av det totala Àgandet ibolag noterade pÄ svensk marknadsplats. För att klargöra sin investeringsfilosofi harfondbolagen upprÀttat en Àgarpolicy.

Detta arbete syftar till att undersöka om emotionell webbutveckling och emotionella element kan pÄverka en kunds incitament till att genomföra köp inom e-handel. E-handel Àr en viktig och vÀxande del för ÄterförsÀljare vÀrlden över och med hÄrd konkurrens Àr det nödvÀndigt att ha en webbutik som fÄr kunden att stanna och kÀnna sig trygg genom hela köpprocessen. Studien visar att emotionella element skapar en preferens hos testpersonerna, dels genom ökad trygghet men Àven genom att engagera testpersonerna emotionellt med designen. Detta resulterar i att emotionell webbutveckling till god fördel kan anvÀndas för att förbÀttra vissa aspekter av webbutiker, framförallt framhÀvde testpersonerna tycke om sektionen med kundrecensioner samt för de emotionella bilderna. Webbutvecklaren fÄr möjlighet att genom sin design kunna pÄverka sina besökares tankar och val, vilket exempelvis fördelaktigen kan resultera i en förbÀttrad relation mellan försÀljare och konsument..

Uppsatsen avser att undersöka huruvida den nya rÄdgivningslagen kommer att uppfylla sitt syfte, det vill sÀga huruvida konsument-skyddet kommer att stÀrkas pÄ den finansiella marknaden. Uppsatsen avser Àven att undersöka om denna eventuella förstÀrkning avkonsumentskyddet kommer att leda till en ökad effektivitet pÄ den finansiella marknaden. Analysen visar pÄ att lagen uppfyller sitt syfte genom att rÄdgivarens ansvar för brister i rÄdgivningen blir större i och med den nya lagen. Lagen ger rÄdgivaren incitament att verkapÄ ett sÀtt som gynnar konsumenten och i förlÀngningen ocksÄ effektiviteten pÄ den finansiella marknaden med en starkare samhÀllsekonomi som följd..

Denna uppsats handlar om ungas arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse i genomströmningsbranscher sÄsom callcenter och McDonald?s. FrÄgorna vi inledningsvis stÀllde oss Àr vad som motiverar ungdomar att söka sig till dessa arbetsplatser och vad som motiverar dem att stanna kvar. Tidigare forskning visar pÄ att bÄde callcenter och McDonald?s Àr typiska ungdomsarbetsplatser med hög personalgenomströmning, dÀr arbetsuppgifterna framstÀlls som begrÀnsade med exakt definierade instruktioner för hur varje arbetsmoment skall utföras och hur lÄng tid det skall ta.

I denna uppsats analyseras tvÄ översÀttningar av Jane Austens roman Emma utifrÄn Vinay och Darbelnets indirekta översÀttningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översÀttning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet Àr att undersöka hur de bÄda översÀttarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig Ät och, framförallt, vad dessa val i slutÀndan fÄr för konsekvenser för tolkningen av de bÄda översatta texterna. De fyra översÀttningstekniker frÄn Vinay och Darbelnets teori som appliceras pÄ exemplen Àr transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översÀttarna valt olika översÀttningstekniker för samma översÀttningsproblem och genomgÄende kan sÀgas att Bergvall hÄller sig nÀrmare kÀlltexten medan Nielsen oftare gör friare översÀttningar.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gÄng har haft samt hur de motiverar sina anstÀllda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebÀr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta mot gemensamma mÄl. Idag anvÀnder sig företaget av fast mÄnadslön och tÀnker inte införa nÄgot bonussystem pÄ vÀldigt lÀnge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anstÀllda. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nÀmns i förbifarten.

Det finns drivkrafter för införande av virtuella möten i organisationer bÄde i form av miljöaspekter och ekonomiska incitament. En omfattande förÀndring av mötesformer sker dock inte av sig sjÀlv. 2006 initierade VÀgverket ett projekt kallat Resfri för att bygga upp en informationstjÀnst som kan hjÀlpa organisationer att Àndra sina mötesvanor. För VÀgverkets rÀkning har författarna utfört intervjuer med sju svenska organisationer och presenterat ett förslag pÄ hur implementeringen av virtuella möten kan utvÀrderas. FramgÄngsfaktorer har identifierats och kopplats till utvÀrderingsverktyget SUMO.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.