In 2002 the local council of Lund, Sweden, decides to implement the UN Convention of the Rights of the Child. A number of actors, such as the state, the civil society, the political society and the bureaucracy, participate in the political process with different authority and points of departure. This thesis studies the actorsÂŽ interactions from an inside perspective by applying concepts such as political power, democracy and implementation. The methodological departure is action research from within, a local NGO, the local board of Save the Children Sweden. The results of the study indicate that governance and steering of the implementation process at the communal level is weak.

The aim of this thesis is to study preschool-teachers? experiences from using the computertablet as a tool for learning and teaching, in order to gain knowledge of how the integrationalprocess of information and communications technology (ICT) in preschool has progressedsince its instatement. The background that caused interest to make this study was the rapidprogression of the use of ICT-tools in childrens? everyday lives and the troubles that havesurrounded the process of integrating these tools into preschool-practices. The theoreticalbasis for the analysis of the research lies within the socio-cultural perspective.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Economic changes, globalization and an aging population are phenomena that haveaffected the municipal development in the late 1900s. To address these challenges,cooperation in specific areas between municipalities in the 1990- and 2000's hasincreased. This is referred to in the literature as municipal cooperation. IT is one ofthese areas of collaboration and is seen as a potential solution to streamline municipaloperations. IT implementations are often complex projects involving a large number ofpeople.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas ? En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för hÀlsa och samhÀlle Typ av arbete: MagisteruppsatsAntal sidor: 50Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras pÄ lokal nivÄ, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan sÀrvux och daglig verksamhet.Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier anvÀnts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör dÀrmed intervju-sammanstÀllningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet frÄn genomförda intervjuer visar att mÄnga Àr positiva till samverkan mellan ovan nÀmnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nÀmnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svÄrigheter att i att applicera teoretiska mÄl i praktiken.Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, sÀrvux.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

Denna uppsats kommer undersöka om det finns ett samband mellan lÀsförstÄelse och lÀsupplevelse pÄ surfplattan iPad. Det kommer att försöka faststÀllas om lÀsförstÄelse Àr bÀttre pÄ iPad eller papper, och om deltagarnas egen lÀsupplevelse reflekterar deras lÀsförstÄelse vid lÀsning av en kortare text. Hypotesen i uppsatsen var att deltagarna antog att den traditionella lÀsning pÄ papper var bÀttre Àn lÀsning pÄ Ipad, vilket inte nödvÀndigtvis stÀmmer. Det undersöktes Àven om anvÀndarvana hade nÄgon inverkan pÄ lÀsförstÄelsen pÄ iPad. I undersökningen fick mÄlgruppen, som bestod av medieteknikstudenter, lÀsa tvÄ texter och dÀrefter svara pÄ tillhörande frÄgor, en text pÄ papper och en pÄ iPad.

Svensk föreningsidrott Àr idag en stor arena för ungdomar, dÀr de erbjuds en meningsfylld och hÀlsosam fritid.  Fotboll Àr en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar anvÀnder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns ocksÄ klubbar som har tagit styrningen ett steg lÀngre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening anvÀnder sig av en sÄ kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning pÄ trÀnarnas arbete. Huvudmotiv till studien Àr att fylla en lucka vad gÀller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvÀrlden.  Med hjÀlp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av trÀnarna, men att detta nödvÀndigtvis inte behöver vara negativt ur trÀnarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sÀgas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de mÀnniskor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vÄr studie tecken pÄ att bristande implementering kan förekomma Àven inom idrottsföreningar.

Strategier, omvÀrldsbevakning och implementering Àr alla vÀlkÀnda omrÄden inom Àmnet organisation och ledarskap. Strategier ses som en del av ett företags framgÄngsrecept, och i detta recept ingÄr Àven omvÀrldsbevakningen. FÄ studier har dock fokuserat pÄ just implementering av omvÀrldsbevakning i strategier. För en ökad förstÄelse för denna relation, krÀvs Àven kunskap om de olika konceptens betydelse. I denna studie frÄgar vi oss dÀrför; Vilken betydelse har strategier, omvÀrldsbevakning och relationen mellan dem ? det vill sÀga implementeringen ? för ett företag? Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka relationen mellan omvÀrldsbevakning och strategier.

En uppförandekod Àr ett antal riktlinjer som ett företag eller en organisation stÀller upp i syfte att tillse att deras verksamhet bedrivs pÄ ett etiskt, socialt och/eller miljömÀssigt föredömligt sÀtt. MÄnga företag anvÀnder sig av uppförandekoder för att implementera CSR (Corporate Social Responsibility)-arbete i den egna organisationen. För att CSR-arbetet ska bli trovÀrdigt mÄste uppförandekoderna Àven implementeras i leverantörs- och distributionskedjorna. NÀr företag söker lÀgre produktionskostnader och anvÀnder sig av underleverantörer i lÄglönelÀnder, kan svÄrigheter med denna implementering uppstÄ. SvÄrigheterna beror till stor del pÄ att företagen Àr separerade geografiskt, vilket i sin tur leder till affÀrskulturella, sociala, politiska, ekonomiska och legala skillnader.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har Àven varit av intresse att se vilka förvÀntningar det finns pÄ anvÀndningen av Smartboarden. Metoden som anvÀndes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ en skola och en förskola. Det Àr tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frÄgestÀllningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett anvÀndningsomrÄde.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och Àr inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmÄgan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket Àr viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvÄrdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns nÄgot samband mellan implementeringen av HOVIK pÄ hÀktet i Göteborg och minskad stressnivÄ samt ökade fÀrdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvÄrdare pÄ hÀktet i Göteborg som Àr ett av tre sÀkerhetshÀkten i Sverige. KriminalvÄrdarnas arbetsuppgifter Àr bland annat att minska isolering för de hÀktade och motivera till förÀndring i livsföringen samt att bibehÄlla sÀkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvÄrdaren att öka förutsÀttningarna för en god kommunikation mellan personal och hÀktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och pÄverkar relationen mellan personal och hÀktade och Àr avgörande för den respons man fÄr tillbaka.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syfte: Att se hur en mindre kommuns ledningsorganisation arbetar med mentorskap i dagslÀget och hur vÀl rustade de Àr inför framtiden dÄ mentorskapet skall kopplas till en lÀrarlegitimation.FrÄgestÀllningar: Har kommunen ett organiserat mentorskap? Anser ledningsorganisationen att det finns ett behov av mentorskap? Hur vÀl förberedd Àr ledningsorganisationen i kommunen för införandet av ett mentorskap inkluderat i en lÀrarlegitimation?Teori: UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet om att lÀrande i huvudsak sker genom kommunikation.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa intervjumetoden med strukturerade frÄgor som utgÄngspunkt.Resultat: VÄrt resultat visar att den kommun som vi har undersökt har haft ett fungerande mentorskapssystem med högskoleutbildade mentorer. I dagslÀget existerar inte detta system dÄ det inte har funnits nÄgon efterfrÄgan pÄ mentorer. En orsak kan vara den höga medelÄldern pÄ de anstÀllda pedagogerna i kommunen och den lÄga omsÀttning av personal. Behovet av ett organiserat mentorskap har emellanÄt uppstÄtt och ledningsorganisation har dÄ skapat olika tillfÀlliga lösningar.