Kommunikation, stress och utbildning för kriminalvårdare
- en kvalitativ studie vid häktet i Göteborg
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvårdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns något samband mellan implementeringen av HOVIK på häktet i Göteborg och minskad stressnivå samt ökade färdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvårdare på häktet i Göteborg som är ett av tre säkerhetshäkten i Sverige. Kriminalvårdarnas arbetsuppgifter är bland annat att minska isolering för de häktade och motivera till förändring i livsföringen samt att bibehålla säkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvårdaren att öka förutsättningarna för en god kommunikation mellan personal och häktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och påverkar relationen mellan personal och häktade och är avgörande för den respons man får tillbaka. Som teoretiska utgångspunkter för vår analys av resultatet har vi Goffmans teori om totala institutioner, kommunikationsteori och teori som rör implementering av nya program. Arbetet som kriminal¬vårdare kräver kompetens inom kommunikation och stresshantering, men i vårt resultat framgår att tids- och personalbrist minskar förutsättningarna för kommunikation mellan kriminalvårdare och häktade. Den största prediktorn till stress i arbetet som kriminalvårdare på häktet i Göteborg är brist på tid för kommunikation, på grund av personalbrist.