Sök:

Sökresultat:

1919 Uppsatser om Implementering av surfplattan i förskolan - Sida 23 av 128

Kommunikation, stress och utbildning för kriminalvÄrdare : - en kvalitativ studie vid hÀktet i Göteborg

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvÄrdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns nÄgot samband mellan implementeringen av HOVIK pÄ hÀktet i Göteborg och minskad stressnivÄ samt ökade fÀrdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvÄrdare pÄ hÀktet i Göteborg som Àr ett av tre sÀkerhetshÀkten i Sverige. KriminalvÄrdarnas arbetsuppgifter Àr bland annat att minska isolering för de hÀktade och motivera till förÀndring i livsföringen samt att bibehÄlla sÀkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvÄrdaren att öka förutsÀttningarna för en god kommunikation mellan personal och hÀktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och pÄverkar relationen mellan personal och hÀktade och Àr avgörande för den respons man fÄr tillbaka.

Om lÀroplanernas syn pÄ lÀsning av lÀsning av skönlitteratur : En jÀmförelse mellan LPf94, kommentarsmaterialet till LGR11 samt GY11

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Var Àr min mentor? En mindre kommuns implementering av

Syfte: Att se hur en mindre kommuns ledningsorganisation arbetar med mentorskap i dagslÀget och hur vÀl rustade de Àr inför framtiden dÄ mentorskapet skall kopplas till en lÀrarlegitimation.FrÄgestÀllningar: Har kommunen ett organiserat mentorskap? Anser ledningsorganisationen att det finns ett behov av mentorskap? Hur vÀl förberedd Àr ledningsorganisationen i kommunen för införandet av ett mentorskap inkluderat i en lÀrarlegitimation?Teori: UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet om att lÀrande i huvudsak sker genom kommunikation.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa intervjumetoden med strukturerade frÄgor som utgÄngspunkt.Resultat: VÄrt resultat visar att den kommun som vi har undersökt har haft ett fungerande mentorskapssystem med högskoleutbildade mentorer. I dagslÀget existerar inte detta system dÄ det inte har funnits nÄgon efterfrÄgan pÄ mentorer. En orsak kan vara den höga medelÄldern pÄ de anstÀllda pedagogerna i kommunen och den lÄga omsÀttning av personal. Behovet av ett organiserat mentorskap har emellanÄt uppstÄtt och ledningsorganisation har dÄ skapat olika tillfÀlliga lösningar.

ETT POLICYDOKUMENTS UPPGÅNG OCH (UT)FALL - En studie om hur styrning och autonomi inverkar vid implementering inom kommunal förvaltning.

The purpose of this essay was to study the implementation of a policy document, which concerns questions of integration, in a municipality with an indirect government. I have especially focused on issues regarding how civil servants describe the usage of a specific policy document and to what extent their autonomy and the indirect government have had an impact on implementation, and to what extent signals from surrounding institutions have had an impact on the creation of the policy document. The study was based on qualitative interviews in groups, pairs and with single individuals with twenty-seven civil servants and politicians working with issues concerning the specific policy document.One of the conclusions of my study is that the reason for producing the document in the first place is that the municipality as an organization strives to acquire a sense of legitimacy. The intentions of the document have only partly been implemented by the civil servants and politicians, since the document is not used in their daily work. Here, their autonomy has played an important part, as the choice to not use the document is the servants' own.

Att anpassa en tidskrifts utformning till surfplattor

I och med lanseringen av Apples iPad har nya möjligheter skapats för publicering av tidskrifter. Eftersom det Àr en sÄ pass ny marknad Àr mÄnga av detidskrifter som finns till surfplattor idag inte speciellt anpassade. Det finns heller inte speciellt mycket forskning kring digitala tidskrifter pÄ surfplattor.Det hÀr examensarbetet har som fokus att undersöka de olika aspekter som bör tas i beaktning vid anpassning av en tidskrift för surfplatta. För attbegrÀnsa arbetet undersöks endast aspekter gÀllande layout, typografi och innehÄllsöversikt och hur dessa kan pÄverka lÀsupplevelsen. Genom att sammanstÀllaredan befintlig teori inom omrÄden som Àr relevanta för undersökningenskapas hypoteser för hur en tidskrift pÄ en surfplatta bör se ut.

Vad pÄverkar mognadsgraden inför en implementering av SMED

Till följd av globalisering och en vÀxande konkurrens stÀlls det i dag allt större krav pÄ organisationer. För att möta den hÄrdnande konkurrensen Àr det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förÀndringar ses som nödvÀndiga ÄtgÀrder för att kunna bibehÄlla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med stÀndiga förbÀttringar minskar riskerna för att produktionen lÀggs ned eller flyttas till lÄgkostnadslÀnder.Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som anvÀnds för stÀlltidsreducering. Verktyget benÀmns SMED och stÄr för ?Single Minute Exchange of Die? vilket syftar till att öka maskintillgÀngligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter.

Magasinets sköna, nya vÀrld : SÄ förÀndras journalistiken i klivet frÄn papper till surfplatta. En studie av Svenska Dagbladets Ipadmagasin Insikt

Medievanorna förÀndras fort. Dagens mediekonsument krÀver medier med ett ?rikt? utbud, med rörliga bilderoch musik, ungefÀr som i den smarta mobilen. Och produkten ska vara möjlig att ta med sig överallt, för det Àr juvad den nya teknologin vant oss vid. Ipaden erbjuder just detta.

Padda istÀllet för pensel : en studie av förskolebarns bildframstÀllningmed surfplatta som rit- och mÄlarverktyg

I denna studie undersöker jag vilka ritprogram som barn har tillgĂ„ng till i en förskolaoch hur dessa anvĂ€nds. Jag vill Ă€ven fĂ„ svar pĂ„ hur barnens bildprocesser ter sig, vilkamotiv de vĂ€ljer nĂ€r de skapar med surfplattan dels nĂ€r barnen sjĂ€lva fĂ„r vĂ€lja fritt ochdels vilka motiv de vĂ€ljer under en styrande pedagogs medverkan. Studien belyserocksĂ„ pedagogernas instĂ€llning till bildskapandet pĂ„ surfplattorna. De traditionellapappersformat som gĂ€ller för bildframstĂ€llning i skolor Ă€r oftast A4, A3 och A2, menmed surfplattornas intĂ„g i bildskapandet begrĂ€nsas motivens format, dĂ„ en vanligsurfplattas skĂ€rm motsvarar ett A5 papper. Även tillgĂ„ng till specialpennor kanpĂ„verka bildernas resultat, för barnen.

Utveckling av fondförsÀkringssystem

Idag anvĂ€nds applikationen PensAd till att administrera traditionellt förvaltade pensionsförsĂ€kringar. Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheten att vidareutveckla PensAd till att Ă€ven kunna hantera fondförsĂ€kringar.Arbetet, som utfördes vid BrĂŒggemann System AB i Stockholm, inleddes med introduktion till pensionsförsĂ€kringar, PensAd och tillgĂ€ngliga utvecklingsverktyg. DĂ€refter planlades och avgrĂ€nsades projektet till fyra faser som sedan lĂ„g till grund för det vidare arbetet.Inledningsfasen bestod av att skriva en kravspecifikation. DĂ€refter utformades i projektets andra fas en abstrakt datamodell. Denna modell omvandlades i den tredje fasen till konkreta databastabeller för vidare implementering i PensAds befintliga databas.

Implementering av barns inflytande i förskolan : En studie om förskollÀrares erfarenheter och tankar

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fem förskollÀrare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide anvÀndes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan pÄ olika sÀtt. Det finns bÄde likheter och olikheter i hur de ser pÄ barns inflytande.

IKT-implementering i medicinsk högre utbildning : Centrala ledningsaktörers Äsikter om hur implementeringen av IKT pÄverkat organiseringen av lÀkarutbildningen vid UmeÄ universitet och lÀkarstudenters transition mellan utbildning och yrkesprofession

2009 omorganiserades lÀkarutbildningen vid UmeÄ universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstÄ de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom lÀkarutbildningen vid UmeÄ universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar pÄ utbildningens design, innehÄll och genomförande samt förstÄ vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gÀller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvÄrdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frÄgeformulÀr anvÀndes för att samla in data frÄn fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas Äsikter om hur lÀrares kunskapsnivÄer inverkar pÄ organiseringen av lÀkarutbildningen och lÀkarstudenternas övergÄng mellan utbildning och medicinsk sjukvÄrdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare Àn utmaningar samt att lÀrares varierande nivÄ av teknologiska och pedagogiska kunskaper Àr en faktor som har en stor pÄverkan pÄ lÀrares upptagande och anvÀndning av IKT i undervisning..

Musikundervisning i f?rskolan

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Artificiell intelligens inom radiografin. En litteratur?versikt ur r?ntgensjuksk?terskans perspektiv

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

En klinik i förÀndring : Stöd och hinder för genomförandet av förÀndringar pÄ thoraxkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

Syftet med denna studie Àr att analysera vad som stödjer och vad som hindrar genomförandet av förÀndringar inom sjukhusverksamhet. Ett av de omrÄden som har varit berörda av förÀndringar under de senaste decennierna Àr svensk sjukvÄrd, som trots sin komplexitet behöver utvecklas för att möta befolkningens behov samt efterfrÄgan pÄ hög kvalitet och effektivitet. FörÀndringsprojekt ?BÀttre flyt pÄ opererande verksamheter III? som har genomförts pÄ thoraxkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala presenteras. Studien inriktar sig pÄ de faktorer som har pÄverkat klinikens förÀndringsarbete.Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex personer vilka pÄ olika sÀtt varit inblandade i genomförandet av förÀndringsprojektet.En teoretisk referensram utformades.

FörutsÀttningar för ett integrerat HBTQ-perspektiv i Àldreomsorgen ? En fallstudie av tre implementeringsprojekt

Studien tog sin utgÄngspunkt i att Àldre som möter Àldreomsorgen idag Àr en alltmer heterogen grupp i frÄga om livsstil och sexuell identitet. Trots att Àven gruppen Àldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) Àr heterogen sÄ visar forskning pÄ att det inom gruppen finns sÀrskilda behov nÀr det kommer till vÄrd och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att vÀxa upp i ett homofientligt samhÀlle, dÀr homosexualitet har varit bÄde olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. MÄnga har upplevelser av diskriminering grundad pÄ sexuell lÀggning i kontakten med vÄrd och omsorg, erfarenheter som kan komma att pÄverka vidare kontakt med sektorn och dÀrmed kÀnslor inför Àldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsÀttningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i Àldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsÀttningar, attityder och vÀrderingar hos tillÀmparna som har potential att pÄverka implementeringen.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->