Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet ser på dans och hur dans gestaltas under lektionerna.1. Hur arbetar lärarna med dans under lektionerna?2. Vilka hinder och möjligheter till att förstärka dansen inom ämnet idrott och hälsa uppfattar lärarna att det finns?MetodTill studien har jag använt en halvstrukturerad kvalitativ intervju som metod.

Skador i idrottssammanhang är en av de mest förekommande anledningarna för uppsökande av akutsjukvård. Knä- och fotledsskador är de två vanligaste idrottsskadorna. Att behandla idrottsskador är ofta kostsamt och tidskrävande. En längre tids bortavaro från idrott är en stor psykosocial faktor och för en professionell idrottsutövare kan det resultera i sämre lön och påverka en framtida karriär. Det förekommer en hel del olika preventiva åtgärder för att förebygga skador, exempelvis träning, tejpning och ortoser.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn lärare i Idrott och hälsa på gymnasiet har på genus i förhållande till undervisningen samt hur de väljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i ämnesplanen för Idrott och hälsa kravet på att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsättningar att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster och jämställdhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rådande styrdokument lägger stor vikt på jämställdhetsfrågor är tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lärarna de nya direktiven? För att få en inblick i hur lärare resonerar kring förändringarna i ämnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lärare i Idrott och hälsa om hur implementeringen av de nya direktiven gått till. För att få en inblick i hur styrdokumenten behandlar jämställdhet och genus, samt för att visa på de förändringar som genomförts har vi granskat tidigare läroplaner och kursplaner och jämfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lärarna som intervjuats väljer att fokusera undervisningens innehåll på de delar som är betygsgrundande och väljer snarast att behandla målen i syftet som övergripande mål som ska genomsyrar undervisningen.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur läroplansskiftet 2011 påverkar ämnet idrott och hälsas uppdrag och innehåll i grundskolans årskurs 7-9. Frågeställningarna är "Vilka förändringar framträder vid en jämförelse mellan kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lärare den nya kursplanen i idrott och hälsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har använts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 på GIH.

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha på detta arbete. Studiens frågeställningar var: Hur resonerar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan kring bedömning och betygssättning? Hur har lärare i idrott och hälsa i särskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/på vilka sätt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan Lgr 11? MetodIntresseförfrågningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10. Åtta lärare svarade positivt till medverkan varav två av dessa, efter vidare kontakt, sållades bort på grund av att de var verksamma i annan skolform än grundsärskolan.

Syftet med studien är att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar?- Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka lärargiven feedback till elever under lektioner i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå.Frågeställningar? Vilken typ av feedback ges?? På vilket sätt ges feedbacken?? Vad är lärarens syfte med feedbacken?MetodI studien används både deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lärare med varierande ålder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under två lektioner i idrott och hälsa. Därefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frågeställningar som utgångspunkt.ResultatFeedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas både mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmänhet.

I Sverige har vi idag en skola för alla där alla barn har rätt till en likvärdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsättningar oavsett funktionsförmåga(Skolverket, 2011, s.7). I ämnet idrott och hälsa innebär det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmågor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare, somkänner sig bekväma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsättningar i idrott ochhälsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielärare i Västsverige.