Sök:

Sökresultat:

2105 Uppsatser om Idrott och Hälsa lärare - Sida 3 av 141

Dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiskt verktyg f?r spr?kutveckling. En kvalitativ intervjustudie.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Idrott och hälsa : Är ämnet Idrott och hälsa ett bildningsämne?

AbstractIdrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilkauppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsaär ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik.

"För att man ska ha nåt kul, förutom raster?" : En intervjuundersökning om flickors syn på skolämnet idrott och hälsa i årskurs 5 och 9

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa.

Bevarande och tillgängliggörande av raritetssamlingar i Serbien. Ett kulturpolitiskt perspektiv på ett land i förändring

This paper aims to analyze how preservation of and access to old and rare book collections are organized in public libraries in Serbia. The paper is based on an analysis of documents, a survey and qualitative interviews with librarians in Belgrade and Novi Sad. Serbia is a country that has experienced violent historical periods with far-reaching consequences for its old and rare book collections. The interpretative background refers to documents about cultural policy in Europe and in Serbia. Serbia is a country in transition which aims to join the European Union.

?Röris är väl en form av hälsa, mer än vad det är en form av idrott.?

Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis & Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa.

Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Vilka faktorer påverkar elevernas idrottsval?

Syftet med denna uppsats är att bidra med empirisk kunskap till den pedagogiska forskningen om vad som påverkar elevers val av idrott. En genomgång av tidigare forskning på området påvisar att faktorerna geografiska förutsättningar, könstillhörighet, idrottslärarens påverkan, föräldrars idrottsutövande och kompisars idrottsutövande är relevanta förklaringar till elevers val av idrott (Se t.ex. Redelius, 2002; Larsson, 2005; Nilsson, 1993; Augustsson, 2007; Svedberg, 2003). Undersökningen vilar på en kvantitativ metod och har sammanställts genom en enkätundersökning. Undersökningen har genomförts på en årskurs 6 till 9-skola med sammanlagt 171 elever i en stad med 18 000 invånare.

Pojkar och flickors inställning till ämnet idrott och hälsa

Syftet med denna undersökning är att studera elevers inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller särundervisning), elevernas ålder eller kön har betydelse för deras inställning till idrott och hälsa. Centrala frågeställningar i studien är:? Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende på om de haft sam- eller särundervisning i ämnet idrott och hälsa?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter på hur elever ser på ämnet idrott och hälsa i år 8 på grundskolan och i år 2 på gymnasiet?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser på ämnet idrott och hälsa i skolan?För att undersöka elevernas inställning till idrott och hälsa har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten delades ut på två gymnasieskolor och på två högstadieskolor till sammanlagt 224 elever.

Lärares yrkesetik. : En litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Lärarstudenters syn på ämnet idrott och hälsa

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur blivande lärare ser på ämnet idrott och hälsa och dess status i skolan. Undersökningen baseras på en studiegrupp bestående av 229 lärarstudenter vid Högskolan i Kristianstad. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med enkäter. Studenterna har fått besvara frågor om sin uppfattning och åsikter om ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien visar att den egna skoltiden i stor utsträckning påverkar lärarstudenternas uppfattning om ämnet idrott och hälsa.

Lärande i idrott och hälsa : Ur ett elevperspektiv

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om elevernas uppfattningar av undervisningen i ämnet idrott och hälsa och vad de lär sig i ämnet. För att undersöka detta har 15 elever i årskurs 6 intervjuats på tre olika skolor. Resultatet visar att ämnet idrott och hälsa upplevs som positivt av eleverna. Det som undervisningen domineras av är olika bollspel och bollekar. Eleverna upplever en brist på variation i undervisningen då samma aktiviteter ofta återkommer.

?På sin höjd extrasim? :   Lärares uppfattning om Idrott och hälsaämnets status jämfört med teoretiska ämnen avseende erbjudna stödåtgärder.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser.

"Vi gör det här ihop och ändå ska jag visa dig": Duetten ? ett medel fo?r sånglig utveckling?

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Inkludering p? lika villkor ? En studie om f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet inkludering

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Hemuppgift i ämnet idrott och hälsa: kan man utveckla en
fungerande modell för hemuppgifter i idrott och hälsa?

Syftet med detta arbete var att undersöka om man kan utveckla en praktiskt användbar modell för att införa hemuppgifter i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen genomfördes i en årskurs 6 på en skola i Luleå kommun, där vi inriktade oss mot de elever som var minst fysiskt aktiva på fritiden. Vi arbetade med enkäter, loggböcker och samtal för att ta reda på och dokumentera elevers upplevelser och inställning till hemuppgifterna. Resultatet visar att det är möjligt att införa hemuppgifter i ämnet idrott och hälsa. Det vi såg var att om vi hade hemuppgifter som eleverna upplevde som roliga så var de mer motiverade till att utföra uppgifterna.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->